<p>En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.</p><p>Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system. Resultatet tyder på att innehållsmässiga krav skiljer sig mellan olika intressenter. Vid skapande av en kravspecifikation bör det bl.a. strävas efter att ha hög sökbarhet och tydlighet. Vidare ska det finnas en beskrivning av systemets funktionalitet, verksamhetsbeskrivning, gränssnittsbeskrivning, icke-funktionella krav. Analytiker har behov verksamhetsnära information och implementatörer har behov av systemets uppbyggnad.</p>

<p>Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras. Resultatet visar att det finns vissa skillnader och likheter mellan båda livscykelmodellerna och det gäller även vid identifieringen av intressenter och kompetenser i respektive utvecklingsprojekt. Resultatet innehåller även en kartläggning av informationskrav i virtuella organisationer, komponenter i modellen samt hjälptekniker för design och underhåll av virtuella interorganisatoriska informationssystem.</p>

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken är komplexiteten både i systemutvecklings</p><p>projekten och i organisationer, där systemutveckling sker. Nu föredras små projekt, som omfattar färre än tio deltagare och genomförs på mindre än ett år. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lämpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som får benämningen dynamiska metoder, för små projekt. I detta examensarbete studeras faktorer för två dynamiska metoder som gör dem lämpliga för små projekt. De två dynamiska metoderna som kommer att studeras är Extreme Programming och en specifik dokumenterad anpassning av RUP.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att studera metoddokumentationen för två dynamiska metoder för att reda ut i vilken utsträckning de passar för små projekt. Ett ytterligare syfte är att genom analys av andras erfarenheter om tillämpningar av de två metoderna redogöra för det som styrker argumenten om deras lämplighet för små projekt.</p><p>För att besvara frågeställningen studerades litteratur och ett antal artiklar. Två telefonintervjuer genomfördes också för att besvara en av de två delfrågorna, som tillsammans utgör frågeställningen för denna studie. Resultatet visar att den specifikt dokumenterade anpassade RUP inte följer alla aspekter för små projekt. Däremot följer Extreme Programming alla de aspekterna.</p>

<p>Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för såväl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma råd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och därmed erbjuda tjänster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige används istället begreppet 24-timmarsmyndighet.</p><p>I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgångsfaktorer identifieras, dvs. områden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts i syfte att tydliggöra dessa faktorer. Arbetet fokuserar främst på kommuner men resultatet är sannolikt också applicerbart på andra myndigheter.</p><p>I arbetet ingår även en fallstudie i syfte att validera de kritiska framgångsfaktorer som framkommit, samt konkretisera hur dessa kan appliceras i en specifik kommun. Denna fallstudie kan förhoppningsvis hjälpa andra kommuner att applicera resultatet på sina egna förutsättningar och sin egen situation.</p>

<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.</p>

<p>Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna. Undersökningen inom detta examensarbete utfördes genom att användarna fick besvara en enkät där de fick besvara hur de olika modellerna upplevdes.</p><p>Resultatet från ndersökningen visar att det förekommer vissa skillnader mellan modelleringsteknikerna.</p>

<p>Detta examensarbete ger en introduktion till området systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt är det viktigt att använda sig av rätt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som ställs på ett system är Use Case som härstammar från UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på de för och nackdelar som har upplevts av användare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering. Presentation i detta examensarbete sker genom metoden intervju samt litteraturstudier. Det material som bearbetats fram via intervjuerna har analyserats med hjälp av olika litteraturer för att ge en klar bild av problemställningen. Resultatet visar att Use Case är en omtyckt teknik som innehar både fördelar och nackdelar där fördelarna överväger nackdelarna.</p>

<p>Axel Spetz AB är ett anrikt företag som driver en järnhandel i Falköping. Företaget har tidigare använt sig av marknadsföring i lokaltidningen men insåg fördelen med att använda Internet som verktyg. Deras idé var en ”Blocket.se”-liknande funktion på deras hemsida som skulle göra det möjligt för dem att marknadsföra artiklar.</p><p>Formuleringen på deras behov och det som legat till grunden för detta projekt var: Hur tillverkar man en avancerad publiceringsfunktion som är lätt att använda?</p><p>Inledningsvis gjordes en teoretisk studie inom områdena databaser, SQL, .NET och Visual Studio. Valet föll så här eftersom det var områden jag ville lära mig mer om.</p><p>Under utvecklingsarbetet i ovan nämnda tekniker hölls en tät kontakt med representanter från företag för att de snabbt skulle kunna ge respons på arbetet. Projektet resulterade i två olika saker:</p><p>-En lösenordsskyddad administrationsdel där all administration såsom publicering av artiklar, hantering av artiklar och kategorier, intresseanmälningar, ändring av öppettider m.m. kan skötas på ett enkelt sätt.</p><p>-Företagets hemsida där besökare kan ta del av aktuella erbjudanden, bläddra bland artiklar, kontakta företaget, läsa företagsinformation, lämna intresseanmälningar på artiklar m.m.</p><p>All programmering har gjorts med slutanvändarna, dvs. anställda på företaget och besökare på hemsidan i åtanke. Ett antal felkontroller både färdiga och egentillverkade har använts för att se till att fel inte uppstår i arbetet med databasen. Istället för ”riktiga” felmeddelanden visas förklarande texter om vad som måste åtgärdas.</p><p>I projektets slutskede så lanserades Axel Spetz nya hemsida och den började direkt användas som ett verktyg i företagets marknadsföring. Jag anser att det är ett bra bevis på att projektet var lyckat.</p>

<p>In the end of the 80´s the area of system development moved into a new era. As a consequence many new methods and development models emerged which in many cases resulted in problems when choosing system development models and methods. As a result of these problems the today standardized modeling language UML (Unified Modeling Language) was created. UML is tailored to support many different types of projects. This is possible because of UML’s capacity to be adjusted and adapted to a specific company environment.</p><p>The purpose of this bachelor thesis is to investigate how and why companies use UML and what experiences and opinions those who use UML have of using UML in practice. To fulfill our purpose we have chosen to carry out a qualitative study with semistandardized interviews. The interviews were accomplished on four companies in Jönköping. The result of the research shows that the primary reason for companies to carry out modeling is because it results in good documentation which makes development, administration and operation easier. Furthermore, the study has shown that the reason that companies have chosen UML is because it is a standard which is suited for various different projects and also for the development model used in the company. The standardization is also, according to all companies, the primary strength with UML.</p><p>Weaknesses in UML are considered to be the lack of process diagrams and standardized syntax in modeling tools. There was found to be an increase in the number of diagrams used the longer the companies have used UML. The diagrams applied by all companies are: use case diagram, class diagram and sequence diagram. Moreover, the use of diagrams for a specific project is dependent on the project type and size. However, none of the companies utilize the flexibility to adjust the syntax. All companies combine UML with RUP or business customized development models with characteristics from RUP. There is, however, a difference in how companies use the diagrams in combination with the development models. This probably depends on the companies’ iterative way of working where the diagrams are involved in the whole system development process.</p> / <p>I slutet av 80-talet gick systemutvecklingen in i ett nytt skede. Detta fick som följd att många nya metoder och utvecklingsmodeller för systemutveckling skapades vilket i flera fall ledde till problem vid val av systemutvecklingsmetod och modell. Till följd av detta skapades det idag standardiserade modelleringsspråket UML (Unified Modeling Language). UML är anpassat för att stödja många olika typer av projekt eftersom det tillåter företagsspecifika anpassningar och förändringar.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag använder sig av UML samt vilka erfarenheter och uppfattningar de som arbetar med UML har av att tillämpa det i praktiken. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med semistandardiserade intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra företag i Jönköpingsregionen.</p><p>Resultatet av studien visar att den främsta anledningen till att företag modellerar är att det ger en bra dokumentation vilket underlättar utveckling, förvaltning och drift. Vidare har studien visat att UML har valts på grund av att det är en standard som lämpar sig för många olika projekt samt för att UML passar den utvecklingsmodell som tillämpas på företaget. Standardiseringen är även enligt samtliga företag den främsta styrkan med UML. Svagheter i UML anses vara avsaknaden av processdiagram samt bristen på standardiserad syntax i verktygen.</p><p>Ju längre UML har använts på företagen desto fler diagram används. De diagram som tillämpas av samtliga företag är användningsfallsdiagram, klassdiagram och sekvensdiagram. I övrigt beror användningen av diagram för ett specifikt projekt på projektets typ och storlek. Däremot utnyttjar inget av företagen UML:s flexibilitet att anpassa syntaxen.</p><p>Samtliga företag kombinerar i någon utsträckning UML med RUP eller egenutvecklade utvecklingsmodeller med liknande egenskaper som RUP. Det skiljer sig dock i hur företagen använder diagrammen i samband med utvecklingsmodellerna. Detta beror troligtvis på det iterativa sätt företagen arbetar efter där diagrammen följer med i hela systemutvecklingsprocessen.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och då särskilt om agila utvecklingsmetoder har påverkat hur prototypning används.En genomgång av begreppet prototyp och närliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsätt på prototyper och deras användning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda på hur prototyper används i systemutvecklingsprojekt i praktiken. Utifrån detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder påverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspåret samt att hämta in regelbunden återkoppling på prototyper från användare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gång. Sådana arbetssätt visade sig också förekomma inom den praktiska systemutvecklingen.</p>