Forskningen angående gryppdynamikens inverkan på högintensiv träning är liten, vilket skapar problem i samband med den ökade träningstrenden. Det har nu uppstått en ny arena att forska på. Genom experimentella studier studerades individers motivation samt prestation i olika försatta situationer. 10 deltagare utförde samtliga under sammanlagt tre tillfällen ett förutbestämt pass under olika förutsättningar (se bilaga 1). Studien innebär således tre likadana passutföranden.Genom intervjuer samt kartläggning av tider sammanställdes data vilken kom att beskriva samt förklara hur och varför deltagarnas prestationer kom att skifta. Resultatet kom att analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk angående tävlingssituationer av Weinberg & Gould (2011) samt flertalet motivationsteorier. Studien visar tydliga samband på att prestation samt motivation ökar då deltagarna utför passen med medtävlande, samt i större grupper. Resultatet korrelerar kraftigt med tidigare studier samt forskning som finns angående ämnet gällande medtävlande samt draghjälp, samtidigt som utfallet särskiljer sig till viss del angående tidigare forskning om gruppens inverkan på prestationen.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur variablerna passion och ångest förhåller sig till varandra samt undersöka om situationen idrottare befinner sig i (träning eller match) har betydelse för dessa samband. I studien deltog 112 idrottare i åldrarna 15–34 år (M=20.2, SD=4.3) från tio olika idrottsföreningar i Halland. Deltagarna mättes en gång inför träning och en gång inför match. Resultatet visade att det förelåg ett negativt signifikant samband mellan harmonisk passion och ångest inför träning (r = -.19, p <.05) och match (r = -.32, p <.01) samt att det inte förelåg ett positivt signifikant samband mellan tvångsmässig passion och ångest inför träning (r = .16, p >.05) och match (r = .07, p >.05). Resultatet visade även att situationen hade en signifikant effekt på deltagarnas upplevda ångest (p <.01). Vidare visade resultatet att det fanns en signifikant skillnad i upplevd ångest mellan de två formerna av passion (p <.01). Däremot förelåg det ingen signifikant interaktionseffekt mellan de två olika formerna av passion och de två olika situationerna i upplevd ångest (p >.05). Baserat på studiens resultat, framhävs vikten av en harmonisk passion då denna verkar vara en mer hälsosam väg till idrottslig prestation. / The purpose of this study was to investigate how the variables passion and anxiety relate to each other, as well as investigate if the type of situation athletes are exposed to (practice vs. game) is of significance for this relation. In the study, 112 athletes between 15-34 years of age (M=20.2, SD=4.3) from ten different sports associations in Halland participated. The participants were measured once right before a practice and once right before a game. The results showed that there was a negative significant correlation between harmonious passion and anxiety prior to practice (r = -.19, p <.05) and game situation (r = -32, p <.01), but showed no positive significant correlation between obsessive passion and anxiety prior to practice (r = .16, p >.05) and game situation (r = .07, p >.05). Furthermore, the results showed that the type of situation had a significant effect on the level of anxiety among the participants (p <.01). The results also showed that there was a significant difference in levels of anxiety depending on the type of passion (p <.01). However, there appeared to be no significant interaction effect between the two groups of passion and the level of anxiety depending on the situation (p >.05). Based on the results of the study, a harmonious passion is desirable, since this seems to be a healthier road toward athletic performance.