Syftet med studien är att utveckla ett analytiskt ramverk som fungerar för analysering av 11 appar och kategorisera dem utifrån deras användbarhet i undervisningen av elever i matematiksvårigheter. Vilka undervisningsaspekter som valdes ut grundades på en anpassning för elever i svårigheter i matematik. Alla appar används av elever i förskoleklass eller grundskolan år 1-6. Det urval som gjorts för studien var appar som redan granskats av tidigare forskare. Aspekterna som valdes ut för studien var explicit undervisning, visuella representationer, belöningssystem och färdighetsträning. Apparnas möjlighet till explicit undervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska bli självständiga och känna sig trygga. Visuella repesentationer presenterar om appen ger eleven ett bildligt verktyg för att kunna utveckla sitt lärande. Området belöningssystem i apparna erbjuder återkoppling och skapar förutsättningar till engagemang hos eleven. Om eleven får utöva färdighetsträning kommer arbetsminnet att stärkas och den matematiska förmågan att utvecklas. Det är viktigt att lösa många uppgifter för att nå djupare kunskaper i matematikämnet.  Studien resulterade i att det analytiska ramverket kan användas av lärare för att analysera vilka aspekter som ger ett fungerande stöd för elever i matematiksvårigheter, när de arbetar i den utvalda appen. / The purpose of the study is to develop and use an analytical framework that works for the analysis of 11 apps and categorize them based on their applicability in teaching students with mathdifficulties. Which teaching aspects were selected was based on an adaptation for students with difficulties years 1-6. The selection made for the study was apps that are already being reviewed by previous researchers. The aspects selected for the study were explicit teaching, visual representations, reward systems and skilling training. The apps opportunity for explicit teaching creates the condition for students to become independent and confident. Visual representations present whether the app gives the students a pictorial tool to be able to develop their learning. The area of rewards systems in the apps offers feedback and creates conditions for the students commitment. If the student is allowed to practice skills training, the working memory will be strengthened, and the mathematical ability will be developed. It is important to solve many tasks to reach deeper knowledge in the subject of mathematics. The study resulted in an analytical framework that provides a tool for teachers. The tool can be used when scrutinizing apps aiming for a functional support for students with mathematical difficulties.

Denna studie behandlar läs- och skrivsvårigheter och syftet är att undersöka hur några utvalda lärare förhåller sig till läs-och skrivsvårigheter samt vilka hjälpmedel och/eller läs-och skrivinlärningsmetoder de använder sig av i undervisningen för att underlätta undervisningen för de elever som har läs-och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats som alla är verksamma i årskurs ett till tre och arbetar på fyra olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar att lärare har god kompetens  och erfarenhet  av att anpassa sina lektioner utifrån de elever som har läs-och skrivsvårigheter då de utgår från deras behov, svårighetsnivå samt intressen för att stötta dem i sin läs-och skrivutveckling. Dock anser några lärare att skolorna saknar resurser. Det finns både fördelar och nackdelar med att anpassa undervisningen efter den enskilde eleven. En fördel är att elevernas motivation ökar då lärarna utgår efter deras intressen och en nackdel är att eleverna kan känna sig utanför och annorlunda om klasskamraterna ser att de får annat material. / This study deals with reading and writing difficulties, and the purpose is to examine how a couple of selected teachers relate to reading and writing difficulties and which tools and/or reading and writing learning methods they use in an education to facilitate teaching for the pupils who have reading and writing difficulties. The study was conducted by using qualitative semi-structures interviews. Four different teachers who are all active in grades one to three and they work at four different schools in two different municipalities were interviewed. The result shows that teachers have good competence and experience in adapting their lessons based on the pupils who have reading and writing difficulties based on their needs, level of difficulty and intereststo support them in their reading and writing development. Some teachers believe that the schools lack resources. There are both advantages and disadvantages of adapting the teaching to the individual pupil. One advantage is that the pupil’s motivation increases as the teacher adapts to their interests and one disadvantage is that the pupils can feel outside and different if the classmates see that they receive other material.

This thesis has character of the research has focused on the recogni tion of art istic educational gains in art lessons by teachers and pupils in pr imary school . The thesis is based on empi rical research consisting of three phases of research that address the issues examined using three dif ferent methods. The research in i ts stages involved students of the fourth year of primary school in Prague 10, teachers of pr imary school level and in the thi rd stage were examined entr ies in the books of class thi rd to f if th grade. The results show how the pupi ls evaluate their work and what is best and the most important in the art lesson. There are sti ll teachers wi th problems to identi f icate the curriculum in primary cur riculum documents. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

The topic of the thesis is mapping the issue of multicultural education at primary schools. The main aim is to penetrate the current structures, to assess the possibilities of the teacher's work in the school environment and to find other ways of multicultural education of pupils in relation to the findings. The theoretical part of the thesis defines the legal environment of the issue at the level of the Czech Republic and the anchoring of multicultural education in curricular documents. It describes possible ways of thinking and approaches in contemporary intercultural education as well. It also includes the possibilities and principles of the educational process from the teacher's personality, his own competences, setting goals and content, appropriate forms and methods of work to the pupils and other factors influencing the lesson of multicultural education. Much of the work is devoted to the latest findings, trends and basic pillars and principles of quality intercultural education. It also describes organizations that focus their activities on multiculturalism in the world and can thus directly contribute to the broadening of the general overview of pupils, transfering information, knowledge, personal social development and especially the multicultural competences of pupils. Last but not...

This diploma thesis deals with the issue of beginning primary school form teachers and the introduction into their profession. The aim of the thesis is to analyse what professional competence a graduate in Primary School Teacher Training needs for the role of a form teacher in terms of theoretical justification and practical knowledge and skills. To discuss and argue for a concept of a form teacher work preparation in the pre-graduate preparation. It investigates the teacher personality and its changes within the historical context. It describes historical development of teachers education and the current situation in the Czech Republic. It deals with a professional standard model, represents professional competences of the primary school and teacher standards. The form teacher is viewed from different angles. It deals with his work content, activities he should do, duties and competences. It defines the term professional ethics and code of ethics for teachers. This paper determines professional norms, values and responsibility which are accepted by every single educator in his profession. The core task of the practical part was a comparison of the questionnaire results and dialogues with the analysis of my own experience in the aspect of professional competences and form teacher competences. The...

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter F-3 lärare upplever att de möter när de tillämpar programmering i matematikundervisningen samt vilka kompetenser de anser sig behöva. Enligt tidigare forskning saknar F-3 lärare kunskaper för att lära ut matematik genom att tillämpa programmering i matematikundervisningen. Den metod som vi har använt oss av bygger på semistrukturerade intervjuer med utbildade lärare som arbetar inom F-3. Resultatet indikerar att lärarna får stöd i att utveckla sina digitala kompetenser för att undervisa om programmering så det kopplas till matematik genom att delta i kurser, genom lån av digitala hjälpmedel samt genom kollegialt lärande. Det framgår även att lärarna på olika sätt försöker bidra till att eleverna lär sig matematik när de undervisar om programmering, bland annat genom att använda och upprepa matematiska begrepp, eller genom att ge uppgifter till eleverna som handlar om problemlösning men som liknar problemställningar som återfinns inom programmering. Lärarna lyfter flera utmaningar kopplat till matematikundervisning där programmering ingår, bland annat att tiden inte räcker till samt brister i de läromedel som finns att tillgå. Att få unga elever att förstå kopplingen till matematik beskrivs också som en utmaning. Däremot ser lärarna att matematikens koppling till programmering är en möjlighet att väcka lusten för matematik eftersom barnen tycker programmering är roligt. Studiens slutsatser är att lärarna utvecklar de digitala kompetenser som de behöver för att använda programmering i matematikundervisningen genom stöd från organisationen på olika sätt, att lärarna möter olika utmaningar när eleverna programmerar under matematiklektioner på grund av elevernas ålder eftersom de ser programmering som en lek. Samtidigt kan denna utmaning ses som en möjlighet eftersom så länge eleverna upplever att programmering är lekfullt så leder det till att eleverna blir mer engagerade och intresserade under matematiklektionerna. / The purpose of this study is to investigate the challenges and opportunities F-3 teachers will encounter when applying programming in teaching mathematics and the competencies they need while doing so. According to previous research, F-3 teachers do not possess the necessary skills in teaching mathematics by applying programming in the education process. The methodology used in this study is based on semi-structured interviews with trained teachers who work within F-3. The research results indicated that teachers are able to enhance their competences and skills by participating in educational courses and collegial learning opportunities as well as borrowing digital aids. In addition, teachers have proven to utilize various mathematics skills while teaching programming: using and repeating mathematical concepts, as well as assigning problem-solving tasks, similar to problems observed in programming, are the two approaches used to enrich students’ learning. The teachers raised several challenges associated with mathematics teaching where programming is included: not having sufficient time to explore the concepts, as well as inadequate teaching materials for such subjects. Engaging young students to comprehend the connection between mathematics and programming is also described as a challenge. On the other hand, teachers perceive that the connection between mathematics and programming is an opportunity to cultivate student’s passion in mathematics, since children find programming to be fun and appealing. To conclude, this study demonstrates that teachers are able to acquire digital competences through various forms of support from the school. They need such skills when using programming in their mathematics teaching. Yet, teachers will certainly face different challenges when students attempt programming during mathematics lessons. Due to their young age, some students see programming as a game, and this causes an extra challenge in the teaching process. At the same time, this challenge can be seen as an opportunity because as long as students perceive programming as enjoyable and appealing, it leads to them being more engaged and interested during math lessons.

Syftet med studien är att belysa och bidra till kunskap om lärares strategier för andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen. Intentionen är vidare att belysa de förutsättningar lärare erbjuds och har, för att detta ska vara möjligt. Studien är därmed gjord utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att samla in empiri, där sammanlagt 127 verksamma matematiklärare i grundskolan har deltagit. Ramverket utgår dels från det sociokulturella perspektivet som innefattar begreppen Zone of Proximal Development (ZPD) och stöttning, dels från translanguaging som ligger utanför valt teoretiskt perspektiv. Forskning visar att tvåspråkighet och translanguaging kan användas som resurs för att främja elevernas resultat och utveckling inom matematik. Utifrån frågeställningen “Vilka strategier använder lärare i grundskolan och vilka förutsättningar har de för att främja andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen?” visar de huvudsakliga resultaten att translanguaging tillåts i viss mån i klassrummen men förefaller sig inte uppmuntras av studiens deltagande lärare. Bristande kunskaper i elevernas modersmål samt prioritering av användningen av det svenska språket framlyfts som anledningar till detta. Sammanfattningsvis visade resultaten att användandet av modersmålet som resurs, lärande i interaktion med andra, samt stor lärarkompetens, var frekvent förekommande strategier för språkutvecklande matematikundervisning. Vidare belyste lärarnas utsagor en stor kunskapslucka och önskemål om kompetensutveckling. Övergripande slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling i språkutvecklande matematikundervisning.

While the idea of source or teacher credibility dates back to the Greek philosopher, Aristotle, research to connect this perceived credibility with individual affective and cognitive growth is a more recent phenomenon. In 2009, a credibility learning model connecting perceived credibility to cognitive learning with university-aged subjects was established. In contrast, this research project focused on determining a link between K-12 students' perception of teacher credibility, as determined by a student survey, to cognitive academic achievement as rated by a standardized test, the State of Texas Assessment of Academic Readiness (STAAR). The survey data were obtained through a pre-existing campus climate survey that was created to assist campus and district administrators in determining campus needs and developing a campus improvement plan. The assessment data were obtained through the Texas Education Agency database. The data were analyzed using quantitative research methods, including traditional univariate and multivariate statistical techniques such as principal component analysis, chi-square tests for independence, and binomial logistic regression. The findings of the study revealed no link between the survey instrument used and student academic achievement on the STAAR reading and mathematics assessment. The survey used did not align with the review of literature regarding student's perception of teacher credibility nor did it align with students' academic success. Therefore, survey findings were not correlated with STAAR results.

Univerzita Karlova v Praze Filozofická fakulta Katedra pedagogiky Abstrakt Diplomové práce Bc. Eva Mikšovská Kolegialita a spolupráce učitelů v základní škole speciální Collegiality and cooperation of teachers in basic special school Praha 2013 Vedoucí práce: doc. PhDr. Hana Kasíková, CSc. This thesis focuses on teachers' collegiality and cooperation in order to map their current possibilities and needs in this field. On the basis of acquired knowledgecontribute to better understanding, improving and extending the cooperation andcollegiality of teachers, as well. The theoretical part deals with the cooperation in general and defines the basic terms. It provides the information about the typical shapes and forms of cooperation within the school environment and about the teachers' cooperation at Czech elementary schools. It also discusses the factors facilitating cooperation, the instruments for the development of teachers' cooperation and school management's role during the cooperation. It describes a teacher's personality, his competencies, the environment and the organization of a special basic school.The empirical part looks into the specific level of teachers' collegiality and cooperation at the special basic school in Kolín. Keywords: collegiality, cooperation, teacher, basic special school, colleague,...