No description available.

No description available.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: South African theatre and especially Afrikaans theatre has become increasingly dependent on the annual arts festivals. These events only last for a week at a time and most productions are unable to make the move to a larger, more commercial urban venue, and are therefore unable to survive beyond the festival. In addition to being lost to future audiences, little attempt is made to keep record of these productions, which makes research surrounding festival productions very problematic. Television has the ability to make audio-visual records of events and to showcase them to a large audience. The primary aim of this study was to investigate the possibility of translating theatre to television for the purpose of expanding the potential audience of Afrikaans theatre productions, while simultaneously making audio-visual records of these events. After the possibilities had been examined, the study began to construct a proposed mode of operation for a season of Afrikaans theatre on television. International trends in the practice of translating theatre to screen were examined which included film and television adaptions of stage plays and live recordings of stage plays. The most significant initiative the study encountered was the NT Live (National Theatre Live) project that records live performance on the stages of the National Theatre, while simultaneously transmitting them live in high definition to cinemas across the globe. The study then shifted its focus to South Africa where it determined what had been done in the practice of translating theatre to screen in this country. The struggle to obtain sufficient and easily accessible information on local examples proved that there is an overall lack of theatre documentation and archiving in South Africa. It also found that South Africa did not have an equivalent to a project such as the NT Live. After discovering that there have been South African television endeavours that involved the recording of live performance, the study used the NT Live initiative as case study in constructing a South African model for television. While constructing a proposed mode of operation for a series of Afrikaans theatre on television, it was indicated how these recordings could serve as a documentation process and research resource for productions. Three possible models for translating theatre to television were constructed to better determine what the possibilities were in terms of the content and format of such a series. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Suid-Afrikaanse teater en veral Afrikaanse teater, is besig om al hoe meer afhanklik van die jaarlikse kunstefeeste te word. Dié geleenthede duur gewoonlik net ‘n week op ‘n slag en vir meeste produksies is dit nie moontlik om ‘n speelvak in die groter, kommersiële teaters in die stede van die grond af te kry nie en dus het die produksies nie ‘n lewe ná die fees nie. Verder gaan moontlike gehore ook verlore en word daar nie veel van ‘n poging aangewend om die produksies te dokumenteer nie, wat navorsing rondom feesproduksies baie problematies maak. Televisie het die vermoë om oudio-visuele rekords van gebeure te maak, sowel as om hierdie gebeure aan ‘n groot gehoor bloot te stel. Die hoofdoelstelling van hierdie studie was om die moontlikheid van ‘n verplasing van teater na televisie te ondersoek, met die doel om Afrikaanse teaterproduksies se potensiële gehoor te verbreed en terselfdertyd oudio-visuele rekords van hierdie produksies te maak. Nadat die studie die moontlikheid ondersoek het, het dit ‘n voorgestelde modes operandi vir ‘n seisoen van Afrikaanse teater vir televisie begin konstrueer. Die studie het internasionale tendense in die praktyk van die verplasing van teater na die groot en klein skerm ondersoek. Die voorbeelde het film- en televisieverwerkings van verhoogstukke, sowel as lewendige opnames van verhoogproduksies ingesluit. Die merkwaardigste inisiatief wat die studie teëgekom het, is sekerlik die NT Live (National Theatre Live) projek, wat lewendige opnamens van toneelopvoerings op die National Theatre se verhoë in London maak en terselfdertyd hierdie opnames lewendig in “high definition” uitsaai na film-teaters regoor die wêreld. Daarna het die studie die fokus verskuif na Suid-Afrika om te probeer vasstel wat al in hierdie land gedoen is in die verplasing van teaterproduksies na die skerm. Die gebrek aan maklik-verkrybare en toeganklike inligting het dit duidelik gemaak dat daar ‘n algehele gebrek aan teaterdokumentasie en die bewaring daarvan is. Die studie het ook ontdek dat Suid-Afrika nie iets soortgelyks aan die NT Live inisiatief het nie. Nadat daar televisieprojekte ontdek is wat wél in een of ander manier die opname van lewendige opvoerings behels, het die studie besluit om die NT Live inisiatief as gevallestudie te gebruik om ‘n Suid-Afrikaanse model vir televisie te skep. In die proses om ‘n moontlike produksieproses vir ‘n seisoen van Afrikaanse teater of televisie te definieer, het die studie ook probeer vasstel hoe hierdie tipe opnames kan dien as ‘n dokumentasieproses en navorsingsbron vir produksies. Drie moontlike modelle vir die verplasing van teater na televisie in reeksvorm is geskep om ‘n beter idee te kry van wat die moontlikhede in terme van die inhoud en formaat van so ‘n reeks is.

Ångest och depression spås om fem år tillhöra några av världens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvär hos individer innebär att många med psykisk ohälsa exkluderas från arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohälsa arbetar innebär dock vinster på individ-, organisations-, och samhällsnivå (CEPI, 2012). Syftet med studien är därmed att undersöka hur arbetsmiljön för anställda med ångest- och depressionssyndrom har anpassats utifrån den anställdes förutsättningar. Studiens fokus är att belysa vilka faktorer som påverkade att anpassningarna genomfördes. Antonovskys (2005) teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet redogör för sambandet om vad som påverkar hur arbetsmiljön har anpassats. En kvalitativ metod har använts där sex anställda med ångest- och depressionssyndrom har intervjuats. Resultatet visar att den anställde själv har ett ansvar att berätta om sina behov för att anpassningarna ska genomföras. Arbetsgivaren har också ett väsentligt inflytande när det gäller genomförandet av anpassningar på arbetsplatsen. Ett öppet arbetsklimat är betydande för att våga berätta för sin arbetsgivare att anpassningar behövs. En slutsats är att möjligheten till påverkan och inflytande för den anställde är viktigt för att anpassningar ska ske. / In five years, anxiety and depression is predicted to become two of the most prevalent illnesses in the world (WHO, 2001). The perceived stigma of individuals suffering from mental illness excludes many of them from joining the work force (Boardman et al., 2003). However, having individuals who suffer from mental illness in employment brings benefits on both an individual, organisational and community level (CEPI, 2012). The purpose of this study is therefore to examine how the work environment for people with anxiety or depressive disorders has been adapted based on individual conditions. Antonovsky’s (2005) SOC theory describes the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and how they together have influenced the work environment to adapt. A qualitative approach was used where six employees with anxiety or depressive disorders were interviewed. The results show that the employee has a responsibility to express the need for support, and that the employer’s influence also has a vital part when implementing the adjustments to the work environment. The employee has to find the courage to approach the employer regarding the adjustments needed, thus an open work environment is essential. In conclusion, the study shows that the employee’s ability to make an impact and exert influence on their working environment is important.

Matematiskt särbegåvade elever är en elevgrupp som länge inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom den svenska skolforskningen. Det handlar om elever som besitter en kunskap inom matematikämnet som sträcker sig långt över vad som anses normalt i förhållande till deras ålder men som ofta hamnar under radarn. Forskning visar att dessa elever behöver speciella anpassningar för att lyckas men att detta ännu inte har gjorts i särskilt stor utsträckning i Sverige på grund av kunskapsbrist. Det har också genom forskning konstaterats att många lärare efterfrågar denna typ av kunskap då de upplever bristen som ett problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i den svenska skolan, med erfarenhet av att undervisa matematiskt särbegåvade elever, tänker kring identifiering av och anpassning för dessa elever. Undersökningen har genomförts genom en intervjustudie med sex lärare på låg- och mellanstadiet som uppfyller detta kriterium. Deras svar har sedan kategoriserats genom tematisk analys i resultatdelen. Resultatet har också fördjupats genom att kopplas till Gardners teori om de multipla intelligenserna såväl som till det sociokulturella perspektivet på undervisning.Resultatet visar att den kunskap som finns bland lärare med erfarenhet av dessa elever samspelar med aktuell forskning, men är sparsam. Tydliga skillnader har kunnat utrönas mellan de medverkande lärarna. De medverkande speciallärarna besitter mest kunskap. Kunskap som skulle behöva finnas genomgående i den svenska lärarkåren. Vidare menar de medverkande lärarna att de matematiskt särbegåvade behöver utmanas genom berikning, acceleration och nivågruppering såväl som genom motivationshöjande aktiviteter. Samtliga för vilka det funnits belägg genom tidigare forskning. Denna studie bevisar således att det är möjligt att genomföra goda anpassningar för dessa elever i det svenska skolsystemet, något som tidigare diskuterats med grund i organisationens historia av att fokusera främst på elever med svårigheter. / Mathematically gifted students have for a long time lacked attention in the area of Swedish school research. These are students that possesses an ability to learn mathematics that extends far beyond what is considered normal for their age group. Despite that, these students often end up below the radar. Research within the area shows that these students need special accommodations in order to succeed but because of lack of knowledge this have not been done on a large scale in Sweden. It has also been scientifically proven that many teachers inquire for this type of knowledge as this is considered to be a problem.  The purpose with this study is therefore to investigate how a few Swedish teachers, with experience from teaching mathematically gifted students, reason about identification of and accommodations for these students. The study has been implemented by interviewing six low and middle school teachers that meet this criterion. Their answers have then been categorized with thematic analysis. In order to deepen the results further they have been linked to the theory of Gardner´s multiple intelligences as well as a sociocultural perspective on teaching. The results from the study show that the knowledge that exists among teachers with experience from teaching these students is coherent with the one research has established although limited. Distinct differences could be established between the participating teachers based on their education. The participating special teachers possesses the most knowledge. Knowledge that should exist throughout the entire faculty. Furthermore, the participating teachers state that mathematically gifted students need to be challenged by enrichment, acceleration and ability grouping as well as through motivation boosting activities. For all of these efforts there are evidence in research. Therefore, this study confirms that it is possible to implement suitable accommodations for these students in the Swedish school system, a matter that has been debated for a long time.

Syftet med examensarbetet var att undersöka relationen mellan idrottsundervisning, inkludering och pedagogiska anpassningar. Genom kvalitativa intervjuer med elever, lärare och specialpedagoger, undersöktes uppfattningar om hur idrottsundervisning planeras och genomförs. Dessa uppfattningar analyserades och problematiserades sedan med hjälp av tidigare forskning inom fältet. Utifrån detta har vi försökt avgöra huru vida undervisningen är inkluderande och därmed har möjlighet att öka elevers måluppfyllelse.Resultatet visar att samarbete mellan idrottslärare och skolans elevhälsa är näst intill obefintlig. Det är alltså i jämförelse med andra ämnen, inte självklart att som lärare i idrott och hälsa använda specialpedagogisk hjälp i den egna undervisningen. Både lärare och elever berättar också om bristande nivåanpassning, ensidiga instruktioner och enformig undervisning vilket enligt studier försvårar möjligheten att skapa inkluderande undervisning. Slutsatsen är att relationell syn på undervisning är en av förutsättningarna för att öka undervisningens inkludering. / The aim of the present study was to investigate the relationship between physical education, inclusion and educational adaptations. Through qualitative interviews with students, teachers, and special educators we have investigated beliefs about how physical education is planned and executed. These beliefs have been analysed and problematized through the current sciences within the field of inclusion. On this basis, we have tried to determine how teaching is inclusive and available for students or not. Our results show that the cooperation between teachers and the student health team seems to be absent. Also both teachers and students tells about faulty level adjustment, one-sided instructions and repetitive teaching which is not inclusive compared to what studies have shown. Our conclusion is that a relational perspective of teaching is one of the qualifications for making teaching more inclusive.

<p>This thesis examined the effect of high-intensity "sprint" interval training (SIT) on aerobic-based exercise performance and metabolic adaptations in human skeletal muscle. It has long been recognized that several weeks of interval-based training increased skeletal muscle oxidative capacity; however, little was known regarding the minimum "dose" of SIT necessary to elicit this adaptive response or the time-course and magnitude of adaptation in other markers of skeletal muscle metabolic control. Our general hypothesis was that low-volume SIT would induce rapid improvements in a wide array of metabolic variables that were comparable to traditional high-volume endurance training (ET). Healthy young men and women were recruited to perform four to six 30- second "all out" Wingate Tests, three times per week with one to two days of recovery, for up to six weeks. The weekly dose of SIT corresponded to ~10 minutes of maximal cycling exercise (-225-300 kJ) over a total training time commitment of 60-90 minutes, including recovery. The SIT response was compared against control subjects who performed no training or an ET group who performed up to one hour per day of moderate-intensity cycling exercise, five days per week for six weeks (-2250 kJ per week). Our major findings were that one to two weeks of SIT increased performance during aerobic-based exercise (time-to-fatigue tests and time-trials of varying duration) and the maximal activity or total protein content of mitochondrial enzymes and transport proteins associated with carbohydrate metabolism (e.g., citrate synthase, cytochrome oxidase, glucose transporter 4). Six weeks of SIT or ET induced similar increases in markers of skeletal muscle carbohydrate (pyruvate dehydrogenase E1a protein content) and lipid oxidation (3-hydroxyacyl CoA dehydrogenase maximal activity) and peroxisome-proliferator-activated receptorgamma coactivator-1a protein content, and similar reductions in phosphocreatine and glycogen utilization during matched-work exercise. These data suggest that SIT is a time-efficient strategy to increase skeletal muscle oxidative capacity and to induce specific metabolic adaptations during exercise that are comparable to ET.</p> / Doctor of Philosophy (PhD)

Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera?   I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet?   Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas.   När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten. / The purpose of our study is to find out if there are variations in the learning environments and working methods in preschool and preschool class, and to illustrate how the educators view transitions between preschool - preschool class. We also want to find out how the educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. Our study is based on a socio-cultural perspective, where we assume that learning takes place in a context, a context in which meaning is created through communication. People are constantly under development and change, and in all situations we can appropiate, thus take over and take on knowledge from our fellow human beings. The socio-cultural perspective has been inspired by the Russian researcher Vygotsky, who says that the child develops through his actions and his interaction with others and through biological changes. Mediated learning is a learning that takes place through knowledge acquired in different ways and with different tools. By using the socio-cultural perspective in our survey, we want to see which working methods are used and which learning environments have been built up. What opportunities are there for the children / students to communicate, appropiate and mediate?   In the study, we also examined how educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. As well as the importance of good transitions between preschool - preschool class. Is it a child / student with special needs, the categorical perspective, or is it a child / student in special needs, the relational perspective?   We have conducted the study with the help of interviews and observations of learning environments. The results show that the learning environments in both preschools and preschool classes offer different meeting places, different opportunities for communication, different constellations, different materials, different aids and different environments for the children / pupils to meet, communicate and develop together in. The biggest difference between preschool and preschool class is that the expectations are greater in the children in the care and knowledge bit in preschool class than in preschool. Several of the respondents also say that in the preschool, more is seen to the whole child and the children are given more opportunity and space to finish playing and to talk to each other. It is not possible to determine which perspective prevails in preschool or in preschool class. The categorical perspective could be discerned, among other things. When a preschool teacher teaches that everyone is expected to do the same. Sometimes the relational perspective is discerned, as the awareness of the positive with differences is expressed and the idea of ​​adapting the environment and working methods is emphasized for all children / pupils to succeed.   Regarding the handover from preschool to preschool class, there is often an elaborated action plan. However, the opinions about the handover talks are different. Some of the respondents say that the handover talks are not needed, while others say that more professions should participate in such important meetings.

Research in inclusive education lacks studies in examining how teachers experience their work. The aim of the study was to contribute knowledge regarding teachers’ own perspective on the work with additional adaptations and the prerequisites to meet students’ different needs from classes year 7-9. The data collection method was semi structured interviews and nine interviews were conducted with teachers. The interviews were transcribed in full and empirical evidence condensed by qualitative content analysis. The result showed that teachers describe their work based on different themes; complexity, tacit knowledge and relational skills. The result also showed that the prerequisites that teachers receive in their work with additional adaptations are different types of support structures and that the organization around this work is different in different schools. We found that categorical, relational and the dilemma perspective were represented in teachers descriptions of their work with additional adaptations and that none of the perspectives dominated the empirical evidence. In organization with clear structure and procedures, principal prioritises collegial learning, competence development and support as conditions for the work the relational perspective dominated. Conversely, in organisation lacking support from principal and student health and teachers lack of knowledge in their work with additional adaptions, the categorical perspective dominated.

Denna studie behandlar läs- och skrivsvårigheter och syftet är att undersöka hur några utvalda lärare förhåller sig till läs-och skrivsvårigheter samt vilka hjälpmedel och/eller läs-och skrivinlärningsmetoder de använder sig av i undervisningen för att underlätta undervisningen för de elever som har läs-och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats som alla är verksamma i årskurs ett till tre och arbetar på fyra olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar att lärare har god kompetens  och erfarenhet  av att anpassa sina lektioner utifrån de elever som har läs-och skrivsvårigheter då de utgår från deras behov, svårighetsnivå samt intressen för att stötta dem i sin läs-och skrivutveckling. Dock anser några lärare att skolorna saknar resurser. Det finns både fördelar och nackdelar med att anpassa undervisningen efter den enskilde eleven. En fördel är att elevernas motivation ökar då lärarna utgår efter deras intressen och en nackdel är att eleverna kan känna sig utanför och annorlunda om klasskamraterna ser att de får annat material. / This study deals with reading and writing difficulties, and the purpose is to examine how a couple of selected teachers relate to reading and writing difficulties and which tools and/or reading and writing learning methods they use in an education to facilitate teaching for the pupils who have reading and writing difficulties. The study was conducted by using qualitative semi-structures interviews. Four different teachers who are all active in grades one to three and they work at four different schools in two different municipalities were interviewed. The result shows that teachers have good competence and experience in adapting their lessons based on the pupils who have reading and writing difficulties based on their needs, level of difficulty and intereststo support them in their reading and writing development. Some teachers believe that the schools lack resources. There are both advantages and disadvantages of adapting the teaching to the individual pupil. One advantage is that the pupil’s motivation increases as the teacher adapts to their interests and one disadvantage is that the pupils can feel outside and different if the classmates see that they receive other material.