Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2001. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Ett samhällsproblem i dagens Sverige är att fler individer i större utsträckning påverkas negativt av sociala medier. Instagram är ett av de största sociala medier som används idag och de bilder som publiceras på Instagram är oftast inriktade på kroppen. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att utforska och förstå unga individers upplevelse av kroppen vid användandet av Instagram. Studien använder kroppsuppfattning, utseendeideal, social jämförelse, social påverkan och kritiskt tänkande som teoretiska utgångspunkter för att skapa en djupare förståelse kring studiens fenomen och essens. Studien bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande individens subjektiva upplevelse av kroppen utifrån Instagramanvändning. Tio informanter i åldrarna 18–25 år deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde den egna kroppen negativt vid användandet av Instagram då de upplevde att kroppen som framställs på Instagram är snyggare, smalare och mer vältränad. Jämförelse mellan den egna kroppen och kroppen på Instagram visade sig därför vara av stor betydelse för hur informanterna upplevde kroppen. Resultatet visade även att kritiskt tänkande är en viktig del i hur nformanterna upplevde deras kroppsuppfattning vid användandet av Instagram.

Det har länge varit en debatt om programmering ska ingå i den svenska grundskolans läroplan. I Europa är valet att lägga till programmering i grundskoleutbildningen just nu en av de tydligaste trenderna. Flera länder, så som Danmark och England, har redan på något sätt infört programmering till sin grundskoleutbildning.I denna studie undersöks hur programmering och datalogiskt tänkande kan undervisas i skolan. Detta görs dels genom en genomgång av tidigare programmeringsspråk som har används till undervisning av programmering, men även genom en observations- och enkätstudie. Observationsstudien genomfördes i Malmö hos verksamheten CoderDojo, en global rörelse som erbjuder alla möjligheten att få testa på programmering. För att få en uppfattning av vad barn och ungdomar har för tankar och idéer om programmering genomförde vi även en enkätundersökning som skickades ut till CoderDojos samtliga verksamheter i Sverige. Resultatet från dessa enkäter gav en bild av vad barn och ungdomar har för tankar om hur programmering kan användas i den svenska skolan. / For some time now, there's been a debate if programming should be included in the Swedish compulsory school curriculum. The choice to add programming in primary education is now one of the clearest education trends in Europe. Several countries, such as Denmark and England, have already in some ways introduced programming to the primary education.This study examines how programming and computational thinking can be taught in the Swedish schools. We have done a review of past programming language used for teaching programming and computational thinking, but also through observational study and a survey study. The observational study was performed in Malmö at the community CoderDojo, a worldwide movement that offers everyone the opportunity to test programming. To get an idea of what children and teenagers think about programming, we also a performed a survey. This survey was sent out to all CoderDojos operations in Sweden. The results from these surveys give us a picture of what children and teenagers think on how programming and computational thinking might be used in the school.

Disputats. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / I publikationen: ISSN 1104-1625-138. Med litteraturhenvisninger.

Efterfrågan på matematiskt kunnande ökar i samhället. Algebraiskt kunnande gynnar lärandet inom andra delar av matematiken. Algebra innebär att upptäcka matematiska strukturer och kunna generalisera dessa. Mönsterundervisning ses som en säker väg till algebra. Samtidigt visar forskning kopplat till upprepade mönster att de flesta elever inte kan generalisera upprepade mönster innan de börjar skolan, och menar att det finns ett behov av en strukturerad undervisning kopplad till upprepade mönster. Stora delar av matematikundervisningen i Sverige utgår från matematikböcker. Därför syftar denna studie till att beskriva de upprepade mönster elever kan möta genom ett läromedel och därigenom dra slutsatser om vad elever får för möjlighet att lära om algebra genom dessa. Följande frågor besvaras: Vilken variation och omfattning av mönster och mönsteruppgifter får eleverna möta i matematikböckerna kopplade till upprepade mönster? och Vilken ytterligare vägledning ger lärarhandledningen för att elever ska utveckla förståelse av upprepade mönster?  Den teoretiska ansats studien utgår från är tidigare forskning om undervisning i växande mönster. Studien är avgränsad till matematikböcker för år 1–3. Urvalet av material innefattar 6 matematikböcker i serien Koll på matematik samt tillhörande lärarhandledningsböcker. Samtliga böcker har analyserats för att finna upprepade mönster. Dessa mönster sorterades efter kategorierna riktning, uttrycksformer, mönsterstruktur och uppgifts typ. Därefter genomsöktes lärarhandledningen efter förslag på undervisning kopplade till de upprepade mönstren som fanns i elevböckerna. Resultatet visar att det främst finns en variation på uttrycksformer och mönsterstrukturer i matematikböckerna och en mindre variation på riktning. Uppgiftstyperna varierar i viss mån. Vidare visar resultatet att lärarhandledningen tillförde flera kommunikativa aspekter kopplade till mönster och även fler metoder vilket inte framgick i elevböckerna. / The request for mathematical knowledge is increasing in today's society. Algebraic knowledge favour further learning in other areas of mathematics. Algebra involves finding mathematical structures and being able to generalize these. Teaching about patterns are described as a safe path to learn algebra. At the same time, research on repeating patterns proves that most children cannot make generalization about repeating patterns before they enter school, therefore structured teaching connected to repeated patterns is needed. Teaching in Sweden is mostly based on mathematics schoolbooks. Therefore, the aim for this study is to describe the repeated patterns students can encounter through teaching material and thereby draw conclusions about which opportunities students have to learn about algebra through these. The questions answered in this study are: Which variation and amount of patterns and pattern tasks do the pupils get exposed to in the mathematics books connected to repeating patterns? and What does the additional teacher guides provide with for pupils understanding of repeating patterns? The study is limited to mathematics schoolbooks for schoolyear 1-3.  The theoretical approach in this study is based on previous research on teaching methods connected to repeated patterns. The selection of mathematics books includes 6 mathematics books from the teaching materials Koll på matematik. All pages have been scanned to find repeated patterns. The repeating patterns were categorized by the pattern's direction, different expression of pattern, structure, and task type. Afterwards, the teacher's manual was searched for teaching suggestions linked to the repeating patterns that were found in the student books. The result indicates that the variation is primally connected to different expression of pattern and pattern’s structure in the mathematics books and that there are minimal variation of the patterns direction. The task types vary to a certain extent. Furthermore, the result indicate that the teacher's guide contributes with several communicative aspects connected to repeating patterns and more methods that were not apparent in the student books.

SammanfattningTitel: AI och tjänster – en kvantitativ studie om konsumenters inställning till AI inom tjänster  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Bremmers och Ellinor LingvallHandledare: Peter EkDatum: 2023 - juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenters inställning till AI inom tjänster utifrån de tre kategorierna: mekanisk AI, tänkande AI och kännande AI. Utifrån kategorierna är syftet att besvara inom vilka tjänster konsumenterna har en positiv inställning till AI och om konsumenternas inställning förändras när AI ger en bättre serviceupplevelse.  Metod: Studien har utförts utifrån en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som förmedlades via sociala medier och läroverk och fick svar från 142 respondenter. Svaren analyserades genom univariat- samt bivariat analys i form av t-test.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter är positivt inställda till användandet av AI för tjänster inom mekanisk AI och till viss del inom tänkande AI. Resultatet visar vidare att konsumenter har en negativ inställning till användandet av AI för tjänster inom kännande AI. Studiens resultat visar även att serviceupplevelsen påverkar konsumenters inställning till användandet av AI inom majoriteten av tjänsterna.  Examensarbetets bidrag: Studiens syfte utgick från det forskningsgap som tidigare fanns och som innebar en avsaknad av ett konsumentperspektiv när det kommer till användning av AI inom tjänster. Detta examensarbete bidrar till forskningen genom att fylla detta gap.  Förslag till fortsatt forskning: Studien har identifierat 3 punkter för framtida forskning. 1. Undersöka vilka andra påverkningsfaktorer som finns när det kommer till inställningen till AI. 2. Undersöka om inställningen till AI påverkas av demografi. 3. Genomföra denna studies undersökning igen i framtiden för att se om konsumenters inställning till AI har förändrats.  Nyckelord: Artificiell Intelligens, AI, tjänster, Mekanisk, Tänkande, Kännande, serviceupplevelse, konsumenter. / AbstractTitle: AI and services - a quantitative study of consumer attitudes towards AI in services Level: Bachelor thesis in Business EconomicsAuthor: Lina Bremmers and Ellinor LingvallSupervisor: Peter EkDate: 2023 - june  Aim: The aim of this study is to investigate consumers' attitudes towards AI in services based on the three categories: mechanical AI, thinking AI and knowledge AI. Based on the categories, the aim is to answer within which services consumers have a positive attitude towards AI and whether attitudes change when AI provides a better service experience.  Method: The study has been carried out based on a quantitative research method with a deductive approach. The survey was carried out in the form of a questionnaire that was mediated via social media and the educational institution and received 142 answers. The answers were analyzed by univariate and bivariate analysis in the form of t-tests.  Results and conclusions: The result shows that consumers are positively disposed to the use of AI for services in mechanical AI and to some extent in thinking AI. The result further shows that consumers have a negative attitude towards the use of AI for feeling AI services. The results of the study also show that the service experience affects consumers' attitude towards the use of AI within the majority of services.  Contribution of the thesis: The purpose of the study was based on the research gap that previously existed and which meant a lack of a consumer perspective when it comes to the use of AI in services. This thesis contributes to the research by filling this gap.  Suggestion for future research: The study has identified 3 points for future research. 1. Investigate what other influencing factors exist when it comes to the attitude towards AI. 2. Investigate whether the attitude to AI is influenced by demographics. 3. Conduct this study's survey again in the future to see if consumer attitudes toward AI have changed.  Key words: Artificial Intelligence, AI, services, mechanical, thinking, feeling, service experience, consumers.