The experiments described in this thesis tested whether encouraging the use of self-regulatory learning strategies enhances the effectiveness of autonomous study for novices in a learning domain. Previous research and theory have suggested that high-achieving students are proficient at self-regulating their learning, and they do so using a range of learning strategies for planning their study, monitoring the effectiveness of their efforts and elaborating their knowledge. Information processing theories of instructional design suggest that learning is optimal when working memory load is managed effectively. Accordingly, methods have been devised for reducing load associated with unnecessary task requirements, as well as dedicating additional capacity to the construction and automation of knowledge schemas. Less is known, however, about instructional methods for encouraging self-regulatory learning strategies. Experiments 1, 2 and 4 examined the effect of encouraging participants to reflect on their understanding of topics they had been taught previously. Although these participants were able to accurately estimate their level of understanding in some situations, they failed to consistently use this knowledge to guide their study of topics they had previously understood poorly. In light of this finding, Experiments 3 and 5 examined the effect of encouraging participants to plan a free study period, with the direction to prioritise the topics that they had understood the least well. This intervention had a modest positive effect on post-test performance. Experiment 6 examined the effect of encouraging two elaborative strategies, namely explanation generation and summarisation. The former benefited performance, whereas the effectiveness of the latter depended on the comprehensiveness of the summaries produced by the participants. Finally, Experiment 7 examined the effect of providing broad-spectrum instruction in learning strategies, with minimal requirements to engage in specific strategies. This intervention resulted in an overall benefit to performance. Overall, the results of this dissertation suggest that certain instructional aids for self-regulation yield benefits to the autonomous study by domain novices without overburdening working memory.

<p>Arbetet syftar till att ge en bild av lärarnas metoder i klassrumsundervisningen av tvåspråkiga barn.</p><p>Min forskningsfråga lyder: Vilka metoder använder sig läraren av för att undervisa engelsk grammatik till tvåspråkiga barn?</p><p>I teori delen börjar jag med att upplysa om tvåspråkighet. Vilken uppfattning hade man om tvåspråkighet och undervisning av tvåspråkiga barn för ungefär 40 år sedan? Vilken uppfattning har forskare om tvåspråkighet och undervisningen av tvåspråkiga elever idag? Jag fortsätter med att belysa om de olika metoderna lärarna använder sig av i klassrumsundervisningen för att undervisa tvåspråkiga elever i engelsk grammatik?</p><p>I resultat delen och efter att ha använt intervjun som forsknings redskap kom jag fram till följande resultat: Lärarna använde sig av liknande metoder för att motivera de tvåspråkiga eleverna till språkinlärning. De använde sig främst av leken som metod för att lära ut engelsk grammatik till deras elever. På så sätt blev grammatik undervisningen, enligt lärarna, mycket roligare och intressantare. Alla tre lärare varierade sina lektioner genom att använda sig av olika metoder. Eleverna fick ibland ansvara för sin egen språkinlärning och valde de metoder som passade bäst för deras kognitiva lärande. Lärarna använde sig också mycket av metoden 'Learner Autonomy' som gick ut på att eleverna fick arbeta självständigt och i sin egen takt med olika skrivuppgifter och övningar. Lärarna fick agera som rådgivare på dessa lektioner.</p><p>I analysdelen belyste jag om Skillnader samt Likheter i lärarnas åsikter. Jag jämförde vad alla tre lärarna sa i varje fråga och om det fanns några likheter samt skillnader i deras utsagor. Jag kom som sagt fram till att lärarna använde sig av liknande metoder för att lära ut engelsk grammatik i klassrummet, men självklart så fanns det även vissa skillnader på deras sätt att jobba.</p><p>Jag avslutade arbetet med en slutdiskussion där jag belyste om de olika problematiska momenten i lärarna utsagor. Samt om den bild jag fått ute på fältet i form av intervjuer, överensstämde med tidigare forskning (litteratur) som gjorts i detta område?</p>

<p><p>The aim of this thesis is to investigate how some Proshika-teachers describe their mathematic teaching. Proshika is a non government organisation in Bangladesh. One of Proshika’s areas is to provide school attendance for children of poor households on the countryside. We chose to do a qualitative study, and interviewed teachers at six different Proshika-schools. We also made five observations in order to formulate relevant interview questions.</p><p>The result from the interviews shows that the teaching looks similar in the schools. The mathematic book has a dominating position in the teaching. The students calculate the same task at the same time and they calculate every task in the book. Group work exists and concrete materials are used as equipment in the teaching. To get better conditions in the teaching, the respondents want further education and cooperate with other teachers to improve their knowledge about different work methods and to develop their teaching. They also want more materials and breaks during the school day. Some of the teachers can think of having longer school days. Later in the thesis we reflect on how it is to collect data in another culture, how the researcher affects the result and how our theoretical framework can be relevant in this study.</p></p>

<p>The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others. The extra material has two purposes. On one hand the purpose is to help the children reach a higher academic level while on the hand the extra material is used as a distraction to keep the children busy. The seating arrangement in the classroom and ways of grouping the students is also tools to use for teachers to face all kind of children in school. The teachers often feel that the lack of time often forbid them to spend more time with each student. They also feel that the students that do well in school are the ones who suffer when they are the ones to receive the least amount of time as well as attention. To make all students develop equally on their individual levels it is necessary, according to the teachers interviewed, that the teachers find time for all students in the classroom. A lack of recourses always seem to be a problem in the school system but if the organization is well planed and the classrooms and the material is up to date this could help teachers spending their time on their students rather than the organization. In my opinion the teachers are ability to help all their students as well as the group constellation are crucial factors on how well students perform in school. Which seem to be a fact for all students, not only for the well achieving students.</p>

<p>Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om. Alla lärare är dock överens om att förbättringar behövs i skolan för att arbetet ska kunna effektiviseras för eleverna och i vissa fall anser lärarna att byte av undervisningsmetod är en del av den förbättringen.</p>

<p>The purpose of this essay is to investigate what different ways there are to teach English grammar at upper secondary level and what guidance experienced teachers have to offer. This is done by studying different theorists’ ideas on language acquisition as well as what researchers’ opinions are on how to teach grammar. I have also interviewed seven experienced teachers who work at upper secondary level.</p><p>The results of this investigation show that explicit grammar teaching has decreased over the years and been replaced by implicit grammar teaching and communication exercises. Grammar teaching has become integrated with activities focusing on meaning and is taught more through examples than by using grammatical terminology. Since students frequently come into contact with English they are not thought to need grammar rules as much, since they learn the language in a native-like way almost. However, they repeatedly make some mistakes. Each teacher had different methods for dealing with these mistakes, but they seemed to be keeping in mind the students’ needs and the curriculum.</p><p>In this study, I will highlight some methods for teaching grammar, factors that can influence learning and provide information on some existing theories about how students learn their second language.</p>

<p>According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils’ self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing. Their difficulties in writing results in a resistance to improve their own texts.</p><p>The methods of teaching which are said to be positive to pupils with dyslexia are used by the teachers at the reviewed school. They use teacher controlled lessons instead of individual work. They support the pupils with lesson’s notes which the pupil could complete with own words. They use pictures to support the theme of the lesson. They read many texts aloud.</p><p>Among the aids that are described as important to the dyslectic pupils are the computer and the programs adjusted to the special needs a dyslectic pupil has. The pupils in the separate class are given a computer, but the use of the supporting programmes is low. The computer is also regarded as a tool to increase one’s self esteem.</p><p>Föhrer and Magnusson as well as one of the teachers mean that the computer increase the pupil’s self esteem.</p><p>Taube asserts that in order to increase the self esteem the pupil needs to experience a number of concrete successes from one’s own work. The teachers at the reviewed school have some extra hours as a resource to use to support the pupils individually. The fact that the class is small helps the teachers to know the pupil.</p> / <p>Skolans styrdokument är tydliga med att skolan har ett stort ansvar för att anpassa verksamheten i klassrummet och ge eleverna de hjälpmedel som de behöver för att klara utbildningen. Lärarna ska stimulera intresset att lära samt bevara eller höja elevens självkänsla. Ett av de problem som en dyslektiker står inför är en ofta svag självkänsla. Ett annat är den låga fonologiska medvetenheten, vilken gör det svårt att läsa med sammanhang samt att känna igen de olika fonemen när texter ska skrivas. Svårigheterna att skriva kan göra att eleven har ett motstånd mot att bearbeta sina texter.</p><p>De undervisningsmetoder som framhålls som positiva för elever med dyslexi används av lärarna på den undersökta skolan. De arbetar med lärarledda lektioner istället för självständigt arbete. De ger eleven basanteckningar som eleven kan komplettera med egna ord. De använder bilder som stöd för lektionens innehåll. De läser många texter högt för klassen.</p><p>Bland de hjälpmedel som framställs som betydande för dyslektikern är datorn med dyslexianpassade program. Eleverna i den specialutformade dyslexiklassen får alla en dator men använder hjälpprogrammen i liten utsträckning. Datorn ses också som ett verktyg för att höja självkänslan.</p><p>Taube menar att för att höja självkänslan behöver eleven få uppleva en rad konkreta framgångar i det egna arbetet. Lärarna på den undersökta skolan har en extra resurs i form av tid för att stödja eleverna individuellt för att de ska kunna uppleva framgången. Att klassen är liten gör också att lärarna känner varje enskild elev bra och har lätt att hitta metoder att stödja eleven.</p>

This study was undertaken in the Johannesburg South district (D11). Primary school language teachers in this district (D11) were invited to participate in this study by means of a questionnaire. This study investigated which kind of teaching methods teachers are currently using to develop and enhance critical thinking skills of ESL learners in language classrooms. Teachers' knowledge of Blooms' Taxonomy of cognitive objectives and how to use this taxonomy to develop ESL learners' critical thinking skills were also scrutinized. Since many ESL learners' language proficiency in English is also limited the responses of the teachers indicated that this could have a negative influence on their critical thinking development. This study accentuates the need for the use of a variety of teaching methods to enhance ESL learners' critical thinking skills in language in the Johannesburg South District (D11). / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2009.

Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby &amp; Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om. Alla lärare är dock överens om att förbättringar behövs i skolan för att arbetet ska kunna effektiviseras för eleverna och i vissa fall anser lärarna att byte av undervisningsmetod är en del av den förbättringen.

According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils’ self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing. Their difficulties in writing results in a resistance to improve their own texts. The methods of teaching which are said to be positive to pupils with dyslexia are used by the teachers at the reviewed school. They use teacher controlled lessons instead of individual work. They support the pupils with lesson’s notes which the pupil could complete with own words. They use pictures to support the theme of the lesson. They read many texts aloud. Among the aids that are described as important to the dyslectic pupils are the computer and the programs adjusted to the special needs a dyslectic pupil has. The pupils in the separate class are given a computer, but the use of the supporting programmes is low. The computer is also regarded as a tool to increase one’s self esteem. Föhrer and Magnusson as well as one of the teachers mean that the computer increase the pupil’s self esteem. Taube asserts that in order to increase the self esteem the pupil needs to experience a number of concrete successes from one’s own work. The teachers at the reviewed school have some extra hours as a resource to use to support the pupils individually. The fact that the class is small helps the teachers to know the pupil. / Skolans styrdokument är tydliga med att skolan har ett stort ansvar för att anpassa verksamheten i klassrummet och ge eleverna de hjälpmedel som de behöver för att klara utbildningen. Lärarna ska stimulera intresset att lära samt bevara eller höja elevens självkänsla. Ett av de problem som en dyslektiker står inför är en ofta svag självkänsla. Ett annat är den låga fonologiska medvetenheten, vilken gör det svårt att läsa med sammanhang samt att känna igen de olika fonemen när texter ska skrivas. Svårigheterna att skriva kan göra att eleven har ett motstånd mot att bearbeta sina texter. De undervisningsmetoder som framhålls som positiva för elever med dyslexi används av lärarna på den undersökta skolan. De arbetar med lärarledda lektioner istället för självständigt arbete. De ger eleven basanteckningar som eleven kan komplettera med egna ord. De använder bilder som stöd för lektionens innehåll. De läser många texter högt för klassen. Bland de hjälpmedel som framställs som betydande för dyslektikern är datorn med dyslexianpassade program. Eleverna i den specialutformade dyslexiklassen får alla en dator men använder hjälpprogrammen i liten utsträckning. Datorn ses också som ett verktyg för att höja självkänslan. Taube menar att för att höja självkänslan behöver eleven få uppleva en rad konkreta framgångar i det egna arbetet. Lärarna på den undersökta skolan har en extra resurs i form av tid för att stödja eleverna individuellt för att de ska kunna uppleva framgången. Att klassen är liten gör också att lärarna känner varje enskild elev bra och har lätt att hitta metoder att stödja eleven.