The aim of this thesis is to investigate how some Proshika-teachers describe their mathematic teaching. Proshika is a non government organisation in Bangladesh. One of Proshika’s areas is to provide school attendance for children of poor households on the countryside. We chose to do a qualitative study, and interviewed teachers at six different Proshika-schools. We also made five observations in order to formulate relevant interview questions. The result from the interviews shows that the teaching looks similar in the schools. The mathematic book has a dominating position in the teaching. The students calculate the same task at the same time and they calculate every task in the book. Group work exists and concrete materials are used as equipment in the teaching. To get better conditions in the teaching, the respondents want further education and cooperate with other teachers to improve their knowledge about different work methods and to develop their teaching. They also want more materials and breaks during the school day. Some of the teachers can think of having longer school days. Later in the thesis we reflect on how it is to collect data in another culture, how the researcher affects the result and how our theoretical framework can be relevant in this study.

Arbetet syftar till att ge en bild av lärarnas metoder i klassrumsundervisningen av tvåspråkiga barn. Min forskningsfråga lyder: Vilka metoder använder sig läraren av för att undervisa engelsk grammatik till tvåspråkiga barn? I teori delen börjar jag med att upplysa om tvåspråkighet. Vilken uppfattning hade man om tvåspråkighet och undervisning av tvåspråkiga barn för ungefär 40 år sedan? Vilken uppfattning har forskare om tvåspråkighet och undervisningen av tvåspråkiga elever idag? Jag fortsätter med att belysa om de olika metoderna lärarna använder sig av i klassrumsundervisningen för att undervisa tvåspråkiga elever i engelsk grammatik? I resultat delen och efter att ha använt intervjun som forsknings redskap kom jag fram till följande resultat: Lärarna använde sig av liknande metoder för att motivera de tvåspråkiga eleverna till språkinlärning. De använde sig främst av leken som metod för att lära ut engelsk grammatik till deras elever. På så sätt blev grammatik undervisningen, enligt lärarna, mycket roligare och intressantare. Alla tre lärare varierade sina lektioner genom att använda sig av olika metoder. Eleverna fick ibland ansvara för sin egen språkinlärning och valde de metoder som passade bäst för deras kognitiva lärande. Lärarna använde sig också mycket av metoden 'Learner Autonomy' som gick ut på att eleverna fick arbeta självständigt och i sin egen takt med olika skrivuppgifter och övningar. Lärarna fick agera som rådgivare på dessa lektioner. I analysdelen belyste jag om Skillnader samt Likheter i lärarnas åsikter. Jag jämförde vad alla tre lärarna sa i varje fråga och om det fanns några likheter samt skillnader i deras utsagor. Jag kom som sagt fram till att lärarna använde sig av liknande metoder för att lära ut engelsk grammatik i klassrummet, men självklart så fanns det även vissa skillnader på deras sätt att jobba. Jag avslutade arbetet med en slutdiskussion där jag belyste om de olika problematiska momenten i lärarna utsagor. Samt om den bild jag fått ute på fältet i form av intervjuer, överensstämde med tidigare forskning (litteratur) som gjorts i detta område?

The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others. The extra material has two purposes. On one hand the purpose is to help the children reach a higher academic level while on the hand the extra material is used as a distraction to keep the children busy. The seating arrangement in the classroom and ways of grouping the students is also tools to use for teachers to face all kind of children in school. The teachers often feel that the lack of time often forbid them to spend more time with each student. They also feel that the students that do well in school are the ones who suffer when they are the ones to receive the least amount of time as well as attention. To make all students develop equally on their individual levels it is necessary, according to the teachers interviewed, that the teachers find time for all students in the classroom. A lack of recourses always seem to be a problem in the school system but if the organization is well planed and the classrooms and the material is up to date this could help teachers spending their time on their students rather than the organization. In my opinion the teachers are ability to help all their students as well as the group constellation are crucial factors on how well students perform in school. Which seem to be a fact for all students, not only for the well achieving students.

Resumé Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån. Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan. Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt. Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande. / Abstract The purpose of the study was to study if there are some possibilities for adjust teaching in a classroom for all individual needs. To find a suitable answer for the above thoughts, the authors decided to find out more about which different teaching methods there are for student who learn kinesthetic, in other words the students who needs to budge in the teaching. This was done through a fictitious case which was left to the teachers to assume from. The study was done with a qualitative direction with a phenomenographics approach. The authors conducted qualitative interviews with some teachers in school. The authors’ interpretation from the teachers’ answer is that they want to work more within groups in the classes for satisfying all the students learning. These were pertaining not to only the student who learns kinesthetic according to the interviews. The way of teaching didn’t differ between the teachers, and, the students, who learn by the kinesthetic way, should have access to a big part of concrete material, entice to build, free or after plan, and they entice to design model, which is the mathematics basis. The teachers tried to do the teaching as rich of variation as possible to take care of the students’ abilities. In different themes the mathematics was interweaved and used outdoors. There the students could classify object, look for figure, estimate quantity and look for forms of geometry. This was very important for those who learn by the kinesthetic way. The result shows that it is the teachers who have to use teaching styles which fits the student, who learn by the kinesthetic way. It means that the teaching should concern more to the students’ conditions than the teachers. It is also important that the teachers use different methods which the teacher believes in, otherwise the student don’t believe neither and don’t success in their learning.

Was veranlasste die an „Belcantare Brandenburg“ beteiligten Bildungs­institutionen, dieses Projekt zu verwirklichen? Sind ländliche und städtische Singprojekte gleichermaßen zu planen? Wie wirksam war und ist „Belcantare Brandenburg“? Diesen u. a. Fragen widmet sich die repräsentative Dokumentation, die im Rahmen der wissenschaftlichen Begleitung des Projektes durch den Lehrstuhl Musikpädagogik und Musikdidaktik der Universität Potsdam entstanden ist. Vorderstes Anliegen war es hierbei, die erarbeiteten Fragestellungen aus unterschiedlichen Forschungsperspektiven zu beantworten. An dieser Forschungsarbeit wirkten Studierende mit und reflektierten in ihren wissenschaftlichen Qualifikationsarbeiten im Projekt erschlossene theoretische und praktische Erfahrungen zum Singen in der Grundschule. „Belcantare Brandenburg“ ist ein Singprojekt zur Fortbildung für Grundschullehrerinnen und Grundschullehrer, das mit freundlicher Unterstützung der Ostdeutschen Sparkassenstiftung und der Sparkasse Uckermark über einen Zeitraum von zwei Jahren die Qualität der Singarbeit von Lehrkräften aus der Uckermark zielgerichtet weiterent­wickelte.

1. Projektfindung 2. Ziele 3. Die Fortbildung 4. Coaching 5. Öffentlichkeitsarbeit 6. Schlussgedanken

1. Standort (mit) Bestimmung 2. Im Gespräch mit Schulleiterin Angela Herrmann – mit der Region zu leben, heißt: überlegen und individuelle Wege gehen 3. Im Gespräch mit Schulrat Roland Klatt

No description available.

1. Dr. Georg Girardet, Mitglied des Landeskuratoriums Brandenburg der Ostdeutschen Sparkassenstiftung 2. Prof. Dr. Birgit Jank, Leiterin des Lehrstuhls für Musikpädagogik und Musikdidaktik der Universität Potsdam 3. Dr. Axel Brunner, Verantwortlicher für Lehrerausbildung im Landesvorstand des Verbandes Deutscher Schulmusiker Brandenburg

1. Eigenschaften des Wissenschaftsteams 2. Untersuchungsadressat 3. Untersuchungsgegenstände und Untersuchungsmethoden 4. Literatur