Bakgrund: Status epilepticus hos barn innebär risk för livshotande tillstånd, mortalitet eller medicinska komplikationer. Behandlingsriktlinjer finns men uppdateras och följs sällan. Forskning kring barnsjuksköterskans upplevelser saknas. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans upplevelser inom det akut omhändertagande av barn med status epilepticus. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med tio barnsjuksköterskor vid åtta regionala- eller universitetssjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framkom fyra kategorier: Flertalet faktorer påverkar det akuta omhändertagandet, Betydelsen av familjecentrerad vård i den akuta situationen, Betydelsen av kompetensutveckling inför den akuta situationen, Betydelsen av följsamhet till behandlingsstrategier i den akuta situationen. Slutsats: Ett välfungerande strukturerat teamarbete med följsamhet till behandlingsriktlinjer möjliggörs genom utbildning. Kompetensutveckling medför ökad trygghet och KASAM för barnsjuksköterskan, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och ett mer optimalt omhändertagande av barnet och dess familj. Fördjupad forskning kring status epilepticus inom omvårdnad, kompetensutveckling, teamträning och följsamhet till behandlingsriktlinjer kan medföra minskade konsekvenser för barnet och kostnader för samhället. / Background: Status epilepticus in children means a risk of life-threatening conditions, mortality or medical complications. Treatment guidelines exist but are rarely updated and followed. Research on pediatric nurses' experiences is lacking. Purpose: The purpose of the study was to highlight the pediatric nurse's experiences in the emergency care of children with status epilepticus. Method: A qualitative design with an inductive approach. Data collection was based on semi structured interviews with ten pediatric nurses at eight regional and university hospitals in central and southern Sweden. Result: Based on a qualitative content analysis, four categories emerged: Several factors that influence emergency care, The importance of family-centered care in the emergency situation, The importance of competence development in the emergency situation and The importance of compliance to treatment strategies in the emergency situation. Conclusion: Efficient structured teamwork with compliance to treatment guidelines is made possible through training. Competence development brings increased security and KASAM for the pediatric nurse, which contributes to increased patient safety and optimal care of the child and its family. In-depth research into status epilepticus in nursing, competence development, team training and adherence to treatment guidelines can lead to reduced consequences for the child and reduced costs for society.

No description available.

Delaktighet är ett begrepp som kan vara svårt att förstå för både vårdpersonal och patienter. Hur delaktighet uppnås och vikten av detta har belysts av forskare sedan tidigare. En väg till delaktighet är att inta ett livsvärldsperspektiv – att se patienten som en hel människa. Enligt svensk lag ska patienten delaktiggöras men patienten har inga krav på att faktiskt vara delaktig. Statistik visar på att hälso- och sjukvården inte uppnår delaktighet i full utsträckning och detta kan medföra ytterligare lidande för patienten. Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att göra patienten delaktig i vården. Utifrån Fribergs modell utfördes examensarbetet som en litteraturstudie av nio kvalitativa empiriska studier och en mixad metod-studie. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Medline samt analyserades utifrån studiens syfte. Analysen av artiklarna resulterar i tre teman: Främja patientdelaktighet, Utmaningar och hinder samt Kommunikation och teamarbete. Kommunikation kan ses som central för att främja delaktighet. Sjuksköterskan och patienten delar information med varandra, är lyhörda och uppvisar respekt för den andres person och kunskap. Dock finns det flertal hinder och utmaningar för både patient och sjuksköterska för att kunna involveras i den personcentrerade vården. Hinder som patientens ohälsa och mående, organisatoriska krav på sjuksköterskan samt den vårdkultur sjuksköterskan verkar i. Personcentrerad vård och delaktighet går hand i hand och det är viktigt för att patienten ska uppnå en bättre hälsa. Flertalet tolkningar av delaktighet som begrepp försvårar främjandet av densamma. Organisationer och samhället behöver hitta samsyn av begreppet för att kunna bidra till delaktighet. / Participation in healthcare as a concept is difficult to understand for both professionals and patients. How participation is achieved, and its importance has been highlighted by researchers. One path to participation is to take a life-world perspective – viewing the patient as a whole person. According to Swedish law, the patient must be involved, however the patient has no requirements to actually be involved. Statistics show that health care does not achieve full participation, causing additional patient suffering. The aim of the study is to highlight the nurse's experience of patient participation in nursing care. Based on Friberg's model, the study was carried out as a literature review of nine qualitative empirical studies and one mixed methods study, found through the Cinahl and Medline databases. Three themes emerged in the study. Promoting patient participation, Challenges and barriers, and Communication and teamwork. Communication can be seen as central to promoting participation. The nurse and the patient share information with each other, are responsive and show respect for the person and knowledge of the other. However, there are several obstacles and challenges for both patient and nurse to get involved in person-centered care. Obstacles such as the patient's health and well-being, organizational demands on the nurse and the care culture in which the nurse operates. Person-centered care and participation go hand in hand and are important for the patient to achieve better health. Participation’s multiple interpretations make its promotion difficult. Organizations and society need to reach a consensus with each other and contribute to participation.

Abstrakt. Introduktion: Fri luftväg är en förutsättning för adekvat syresättning och därmed liv. En akut intubation kan behövas i de fall patienten inte kan upprätthålla fri luftväg av sig själv. I omhändertagande av en kritiskt sjuk patient med ofri luftväg krävs teamsamverkan och teamsamverkan är en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård. Ofta kan dessa situationer uppstå på intensivvårdsavdelningen där intensivvårdssjuksköterskan innehar en stor roll tillsammans med övriga i teamet. Syftet med denna studie är att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamsamverkan vid akut intubation av en vuxen patient. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades där åtta intensivvårdssjuksköterskor vid ett mindre sjukhus i norra Sverige intervjuades och hade tidigare upplevelser av teamsamverkan vid akut intubation. Analysarbetet har sin grund i Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier: Att ansvara för att kommunikationen fungerar, Att ha en tydlig rollfördelning och ledare minskar stressen, Att känna stöd från kollegor bidrar till trygghet, Att i en komplex roll bidra till säkerhet samt Att användning av en checklista minskar osäkerheten. Diskussion: Möjligheter finns för att utforma en bra teamsamverkan och det finns stora behov av att det ska fungera, framför allt för patientsäkerheten. Trots detta finns flera hinder till en fungerande teamsamverkan, där hierarkiska strukturer och bristande respektfullhet kan vara några av dessa. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan upplever både det interprofessionella samarbetet och det egna ansvaret som komplext vid akuta intubationer, där mångfacetterade upplevelser kan uppkomma. Tillämpning av simuleringsövningar och följsamhet av rutiner efterfrågas.

Bakgrund: Ökade rörligheten i samhället, snabb teknisk och industriell utveckling, ökat våld och terrorhot till följd av samhällsutvecklingen tyder på ökning av sjukvård. Mortalitet samt morbiditet orsakade av trauma kan reduceras med snabbt och effektivt insatta åtgärder.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera specialistsjuksköterskors upplevelser av nyckelfaktorer till patientsäker omvårdnad vid traumalarm nivå 1.  Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor med intensivvård- eller anestesiutbildning intervjuades med semistrukturerade intervjuer.  Metod: Kritiskt incident teknik med kvalitativ ansats användes vid analys under studien vilket resulterade i 7 kategorier.  Resultat: Resultatet av studien visar bland annat vikten av att känna sig förberedd, både genom utbildning samt träning inom teamet men även att känna till de lokaler och den utrustning som används i traumarummet. Stor vikt läggs även på att få möjlighet att reflektera och följa upp traumalarm som varit, för teamsamverkan, större förståelse mellan klinikerna, känslomässig avlastning men även för patientsäkerheten under framtida traumalarm.  Slutsats: Studien visar på svårigheter som uppkommer vid omhändertagande av patienter som drabbats av trauma men även de nyckelfaktorer som specialistsjuksköterskorna menar kan förbättra och effektivisera vården för patienterna. / Background: Increased mobility in society, rapid technical and industrial development, increased violence and terrorist threats as a result of societal developments indicate an increase in healthcare. Mortality and morbidity caused by trauma can be reduced with quick and effective measures.  Aim: The aim of this study was to study specialist nurses' experiences of key factors for patient-safe nursing at level 1 trauma alarm. Participants and data collection: Eight specialist nurses with intensive- or anesthesia care were interviewed with semi-structured interviews. Method: Critical incident technique with qualitative approach was used in analysis during the study which resulted in 7 categories. Results: The results of the study show, among other things, the importance of feeling prepared, both through education and training within the team, but also to know the premises and the equipment used in the trauma room. Great emphasis is also placed on having the opportunity to reflect and follow up on trauma alarms that have been, for team collaboration, greater understanding between the clinics, emotional relief but also for patient safety during future trauma alarms. Conclusion: The study shows difficulties that arise in the care of patients affected by trauma, but also the key factors that the specialist nurses believe can improve and streamline care for patients.