We live in a society that is becoming more and more digital, where new technologies revolutionize several industries, and technological advances go faster every day. There may be an understanding that companies and organizations want to keep up with this digitization and not fall behind. But what happens if companies go too fast without involving the people who actually use their systems and services? The purpose of this study was to find possible problematic factors in digitizing a form in a PDF format. This form is used for the purpose of enrolling a principal administrator to further log in on a corporate service at Fora AB, with BankID or mobile BankID. An additional purpose for the study was to create a new design proposal by creating a prototype. An empirical data collection has been conducted through usability tests that included interview questions and observation of use. The theoretical framework underlying the study is the Technology Acceptance Model (TAM) and its view on user acceptance. The study has resulted in a number of factors that leads the user not accept the system, these factors have formulated into three improvement areas; simple navigation, digitizing all the way and minimizing technical requirements. / Vi lever i ett samhälle som blir mer och mer digitalt, där nya tekniker revolutionerar flera branscher och den teknologiska utvecklingen går snabbare för varje dag. Det kan finnas en förståelse för att företagen och organisationerna vill hänga med i denna digitalisering och inte hamna efter. Men vad händer om företagen går för snabbt fram utan att involvera de människor som faktiskt ska använda deras system och tjänster? Denna studie har haft som syfte att finna eventuella problematiska faktorer i en digitalisering utav en blankett i PDF-format. Denna blankett används i syfte av att anmäla en huvudadministratör för att vidare kunna logga in på en företagstjänst på Fora AB, med BankID eller mobilt BankID. Ett ytterligare syfte för studien var att skapa ett nytt designförslag i form av en prototyp. En empirisk datainsamling har utförts genom användbarhetstester som inkluderade intervjufrågor samt observation av användning. Det teoretiska ramverket som legat till grund för studien är the Technology Acceptance Model (TAM) och dess syn på användaracceptans. Studien har resulterat i ett flertal faktorer som bidrar till att användaren inte accepterar systemet, dessa faktorer har formulerats till tre förbättringsområden; enkel navigation, digitalisera hela vägen samt minimera krav på teknisk kunskap.

Welche E-Learning- und Social Web-Anwendungen nutzen Studierende innerhalb ihres Studiums und aus welchen Gründen tun sie dies? Die folgende Masterarbeit widmet sich dieser Fragestellung. Unter der Einbeziehung des Technology-Acceptance-Models (TAM) und dem Uses-and-Gratification Ansatzes werden Nutzungsmotive aus dem Forschungsstand herausgearbeitet und empirisch getestet (Studierende der TU Dresden, n=1242). Studierende nutzen demnach Anwendungen für das Studium, die sie auch schon im alltäglichen Leben verwenden. Besonders im Bereich der Zusammenarbeit sowie zur Kontaktaufnahme zu Kommilitonen werden Anwendungen aus der Freizeit genutzt. Unverzichtbar für das Studium ist für die meisten Studierenden die Nutzung des Lernmanagementsystems, welche zumeist von Dozenten vorgeschrieben ist. Nur so ist es den Studierenden möglich, auf bestimmte Lerninhalte, die für das Bestehen des Studiums notwendig sind, zuzugreifen. Die Arbeit leistet einen Beitrag zur Beforschung des Mediennutzungsverhalten von Studierenden. Die Ergebnisse können wiederum für die Strategieentwicklung im Bereich des Einsatzes von Lehr- und Lerntechnologien in der Hochschule nützlich sein.

Personuppgifter sprids idag relativt fritt via användning av digitala tjänster och plattformar. De används bland annat som handelsvara för företag, som underlag för verksamhetsutveckling av myndigheter och som empiri i forskningsstudier. Fördelarna med att samla stora mängder personuppgifter är många, både för individen och samhället. Samtidigt finns både potentiella och verkliga risker med spridningen och användningen av personuppgifter, som att de möjliggör diskriminering och integritetskränkande profilering. I den här studien undersöks intresset för att ha större insyn i och kontroll över personuppgifter som finns hos myndigheter och företag. Metoden som används är en enkätundersökning och ett antal djupintervjuer. I resultatet av undersökningen presenteras fem teman, som tillsammans beskriver en nutidsbild av intresset för insyn i och kontroll över personuppgifter och kontexten kring intresset. Dessa teman är: Stort intresse för insyn i och kontroll över personuppgifter, Kunskapen om personuppgifter behöver höjas, högre förtroende för myndigheters hantering av personuppgifter än för företags, vilja att få betalt för sina personuppgifter, och splittrad inställning till användning av personuppgifter inom forskning utan medgivande. Analysprocessen består av tre steg. I det första steget fördjupas förståelsen för resultatets teman genom att de relateras till tidigare forskning. I det andra steget relateras varje tema till modellen Technology Acceptance Model (TAM), och i det tredje steget formuleras förutsättningar för designen av en digital tjänst med syfte att ge större insyn i och kontroll över personuppgifter som finns hos olika aktörer.

The following study examines the background of users’ decisions about their behavior concerning online identity, specifically looking at the acceptance or rejection of self-sovereign identity solutions and the technologies that support them: blockchain and asymmetric encryption. A qualitative analysis is presented of typical user narratives concerning online behavior, while exploring the cultural values underlying users’ decisions about accepting or rejecting new, potentially emancipatory technologies. The results include inventories of values and beliefs that played a key part in informing the respondents’ behaviors, and presents four distilled narratives of reasoning about online identity in the form of the archetypes of the ​Pragmatist, the Self-doubter, the ​Cyber-conscious and the ​Futurist user, each representing a specific set of values, beliefs and their interplay resulting in specific intentions and behaviors, along with design guidelines for innovative blockchain technologies based on the user expectations in these narratives. The research concludes with relating the findings to existing theory, and proposing a number of quantitatively testable hypotheses for the refinement of technology acceptance research in the specific domain of online security and identity.

Welche E-Learning- und Social Web-Anwendungen nutzen Studierende innerhalb ihres Studiums und aus welchen Gründen tun sie dies? Die folgende Masterarbeit widmet sich dieser Fragestellung. Unter der Einbeziehung des Technology-Acceptance-Models (TAM) und dem Uses-and-Gratification Ansatzes werden Nutzungsmotive aus dem Forschungsstand herausgearbeitet und empirisch getestet (Studierende der TU Dresden, n=1242). Studierende nutzen demnach Anwendungen für das Studium, die sie auch schon im alltäglichen Leben verwenden. Besonders im Bereich der Zusammenarbeit sowie zur Kontaktaufnahme zu Kommilitonen werden Anwendungen aus der Freizeit genutzt. Unverzichtbar für das Studium ist für die meisten Studierenden die Nutzung des Lernmanagementsystems, welche zumeist von Dozenten vorgeschrieben ist. Nur so ist es den Studierenden möglich, auf bestimmte Lerninhalte, die für das Bestehen des Studiums notwendig sind, zuzugreifen. Die Arbeit leistet einen Beitrag zur Beforschung des Mediennutzungsverhalten von Studierenden. Die Ergebnisse können wiederum für die Strategieentwicklung im Bereich des Einsatzes von Lehr- und Lerntechnologien in der Hochschule nützlich sein.

Artificial Intelligence is an area that has developed radically in recent years and is constantly evolving in several industries. In this thesis, a qualitative case study is conducted which addresses student nurses' attitudes regarding Artificial Intelligence in Swedish healthcare and its use in the future. Through interviews conducted with Uppsala University student nurses, the empirical material is analyzed using the Technology Acceptance Model (TAM) theory to finally produce a result regarding the future use of Artificial Intelligence in healthcare. The analysis resulted in two evident areas regarding AI usage: decision-making AI and non-decision-making AI where the participants’ attitudes differed between the two divisions. The attitudes towards decision-making AI were rather negative partly because of the lack of responsibility and accountability together with the reduced patient contact it would entail. The attitudes towards non-decision-making AI were, in contrast, considered positive, partly because of the efficiency it would imply using AI technology as an appliance and the areas of improvement it would entail in the profession. For example by creating time for more care and attention, something that nursing students imply is the main focus in health and social care. Finally, the results of the analysis are discussed based on various aspects such as ethics and morals, the profession itself and further research. / Artificiell Intelligens är ett område vilket utvecklats radikalt senaste åren och som konstant fortsätter att utvecklas inom flera branscher. I denna uppsats utförs en kvalitativ fallstudie, vilken behandlar studerande sjuksköterskors attityder gällande Artificiell Intelligens inom sjukvården och dess användning i framtiden. Genom utförda intervjuer av Uppsala Universitets studerande sjuksköterskor, analyseras det empiriska materialet med hjälp av teorin Technology Acceptance Model (TAM), för att slutligen ta fram ett resultat vad det gäller ett framtida användandet av Artificiell Intelligens inom sjukvården. Analysen resulterade i två tydliga områden gällande användningen av AI inom sjukvården: beslutsfattande AI respektive icke-beslutsfattande AI, där intervjudeltagarnas attityder urskiljdes mellan de två indelningarna. De studerande sjuksköterskornas attityder gentemot beslutsfattande AI var tämligen negativ, dels på grund av de bristande faktorer som identifierades gällande ett ansvarsutkrävande, samt den minskade patientkontakten systemet kan komma att medföra. Attityderna gentemot icke-beslutsfattande AI ansågs i kontrast mycket positiva. Dels på grund av den effektivisering systemet möjligtvis kan medföra genom att använda AI-teknik som ett hjälpmedel eller komplement samt de förbättringsområden som inträder relaterat till arbetsrollen. Ett exempel på förbättringsområde som framkom var att skapa mer tid för vård och omsorg, något som sjuksköterskestudenterna menar på att yrket faktiskt är till för. Avslutningsvis diskuteras resultatet från analysen vilket intressanta resonemang om etik och moral, arbetsrollen i fråga samt vidare forskning förs på tal.

In January 2021, one of the first large-scale implementations of an artificial intelligent computer-aided detection system (AI CAD) for detecting breast cancer was implemented at Capio S:t Göran hospital in Stockholm. AI CAD for detecting breast cancer is promising, however, it can only be a successful implementation if it is accepted by the end-users. This study examines and evaluates factors critical to the acceptance of the AI CAD, prior to the radiology professionals using it by applying the third version of the Technology Acceptance Model, that is TAM3. A questionnaire was designed and distributed accordingly to 28 professionals at the hospital’s breast screening unit. The quantitative data collected were further analyzed using the statistical tool SPSS. The empirical findings concluded that the intention to use the AI CAD was influenced directly by the perceived usefulness and indirectly by image, job relevance, and perceived ease of use. In addition, the association between subjective norm and image was shown to be significant. This study further revealed two new associations, contrary to what TAM3 postulates, the first one being between image and behavioral intention and the second one being between job relevance and behavioral intention. Organizational support, system-related activities, and information and communication are interventions suggested based on the findings in this study, in which the breast screening unit at S:t Göran should tap into to enhance the acceptance of the AI CAD system. / I januari 2021, implementerades ett artificiellt intelligent datorstött detektionssystem som ska upptäcka bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Användning av AI CAD för att upptäcka bröstcancer är lovande, men det kan endast bli en framgångsrik implementering om det accepteras av de som använder systemet. Denna studie undersöker och utvärderar de initiala faktorer som är avgörande för användaracceptansen av AI CAD hos radiologipersonal genom att utgå från den senaste versionen av teknologiacceptansmodellen – Technology Acceptance Model 3 (TAM3). Ett frågeformulär utformades i enlighet med modellen och distribuerades till 28 yrkesverksamma på S:t Görans mammografiavdelning. Den kvantitativa data som samlades in från enkäten analyserades med hjälp av det statistiska verktyget SPSS. De empiriska resultaten visade att radiologipersonalens avsikt att använda AI CAD påverkades direkt av den upplevda användbarheten av systemet och indirekt av personalens upplevda syn på hur enkelt systemet är att använda, att systemet är relevant för personalens jobb samt att systemet kan höja personalens image. Dessutom bekräftade studien att den subjektiva normen påverkar systemets image. Slutligen upptäcktes två nya associationer, i vilken TAM3 inte antar. Dessa påträffades mellan image och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet samt mellan jobbrelevansen och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet. Organisationsstöd, systemrelaterade aktiviteter samt information och kommunikation med personal är interventioner som föreslås baserat på resultaten i denna studie som mammografiavdelningen på S:t Görans sjukhus bör utnyttja för att öka acceptansen av AI CAD systemet.

Skiftet från en bensindriven bil till en elbil är ett ämne som drastiskt accelererat under de senaste fem åren med motivation av miljömässiga fördelar. Detta skifte börjar inte bromsa in, utan snarare att fler konsumenter väljer en elbil framför en bil med en förbränningsmotor. I takt med att bilen blir mer avancerad, blir även tekniken inuti bilen mer komplicerad för konsumenter att använda. Syftet med denna studie är att jämföra köpintentioner av en Elbil mellan Tyskland och Storbritannien, med specifik hänsyn till Technology acceptance model (TAM). Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning med Polestar som samarbetspartner. För Tyskland respektive Storbritannien är respondenterna 54 respektive 56 styck. Analysering av resultat har gjorts genom en deskriptiv analys samt en korrelationsanalys, för att hitta mönster i de datamaterial som insamlats. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader i köpintentionerna för såväl Tyskland som Storbritannien. Exempelvis påvisar resultatet att TAM har en likvärdig inverkan på köpintentionerna hos de båda länderna, samtidigt som exempelvis miljö har en större inverkan hos konsumenter i Storbritannien än i Tyskland. / The shift from a petrol-powered car to an electric car is a topic that has accelerated dramatically over the past five years with the intention of environmental benefits. This shift is not starting to slow down, rather more consumers are choosing electric vehicles over cars with internal combustion engines. As the car becomes more advanced, the technology in the car also becomes more complicated for consumers to use. The purpose of this study is to compare the purchase intentions of electric cars in Germany and the United Kingdom, with specific regard to the Technology acceptance model (TAM). The study was conducted as a quantitative study partnered with Polestar. For Germany and the United Kingdom, the respondents are 54 and 56 respectively. Analysis of results has been done through descriptive analysis and correlation analysis, to find patterns in the data material collected. The results show that there are similarities and differences in the purchase intentions for both Germany and the United Kingdom. For example, the results show that TAM has an equal impact on the purchasing intentions of the two countries, while for example, the environment has a greater impact on consumers in the UK than in Germany.

The rapid development of artificial intelligence has initiated debates regarding its eventual threats and opportunities in the labor market. There is currently an ongoing discussion about which jobs, within the HR-business, that could potentially be replaced by AI, with the recruiting profession being suggested as replaceable by AI. The sociological relevance of the study´s subjects lies in the intersection of human and technology. The purpose of the study is to examine how professionals in the field of recruitment experience AI. By studying this, emotions arising in relation to technological development can be elucidated with the aim of understanding the intersection between humans and technology. Latest research has shown that development of new technology may raise apprehension among people. The theoretical framework of this study is based on Blumers (1986) ideas about sense-making within symbolic interactionism and Technology Acceptance Model (Davis, 1989). Blumers ideas are used to understand how recruiters' sense-making process affects their feelings towards AI. Technology Acceptance Model are used in purpose to understand recruiters potential for acceptance of AI. In this study, qualitative interviews were conducted with recruiters working at recruitment and staffing agencies. The study's results indicate that recruiters have a positive attitude towards using AI in their work, despite having difficulty understanding what AI is. The findings suggest that recruiters do not perceive AI as a threat to their occupational roles, as AI lacks the human capabilities required by their job roles. / Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har väckt diskussioner om dess potentiella hot och möjligheter på arbetsmarknaden. Just nu pågår en diskussion om vilka jobb inom HR som skulle kunna ersättas av AI, i vilken rekryteringsyrket framförs som ersättbart av AI. Den sociologiska relevansen i studiens ämne är mötet mellan människa och teknik och syftet med studien är att undersöka hur yrkesprofessionella inom rekrytering upplever AI. Genom att studera detta kan känslor som uppkommer i relation till teknikens utveckling synliggöras i syfte att förstå mötet mellan människa och teknik. Tidigare forskning visar exempelvis att ny teknik kan skapa oro hos människor. Studiens teoretiska ramverk utgår från Blumers (1986) teorier om meningsskapande inom symbolisk interaktionism och Technology Acceptance Model (Davis, 1989). Blumers teorier används för att förstå hur rekryterares meningsskapande process påverkar deras känslor gentemot AI. Technology Acceptance Model används för att förstå rekryterares möjlighet till acceptans av AI. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med rekryterare som arbetar på rekryterings- och bemanningsföretag. Studiens resultat visar att rekryterarna har en positiv attityd till att använda AI i sitt arbete trots att de har svårt att greppa vad AI är. Studiens resultat visar att rekryterarna inte upplever AI som någonting som kan hota deras yrkesroll, på grund av att AI saknar den mänskliga förmågan som deras yrkesroll kräver.

Due to the advancement in AAC technology, set of medical conditions can be assisted using high-tech AAC, serving more patients with varying communication needs. There need to be more studies about the acceptance of HT-AAC among individuals with complex communication needs, by understanding their attitude and behavioral intentions towards this technology. This thesis aims to extend previous literature and address the gap by exploring the perceptions of SLPs' regarding the acceptance of high-tech AAC and the perceived pitfalls associated with using HT-AAC. An exploratory research method combined with qualitative approach was chosen to answer the research questions and serve the purpose of the study. SLPs recognize the importance of HT-AAC in various aspects of their patients' lives. The findings highlight the need for comprehensive support, specialized training, and addressing implementation challenges to maximize HT-AAC acceptance and usage. By addressing these aspects, HT-AAC can enhance the communication and overall quality of life for patients with communication difficulties. / På grund av framstegen inom AAC-teknik kan uppsättning medicinska tillstånd hjälpas med hjälp av högteknologisk AAC, vilket betjänar fler patienter med varierande kommunikationsbehov. Det behöver göras fler studier om acceptansen av HT-AAC bland individer med komplexa kommunikationsbehov, genom att förstå deras attityd och beteendeintentioner gentemot denna teknik. Den här avhandlingen syftar till att utöka tidigare litteratur och ta itu med klyftan genom att utforska SLPs uppfattningar om acceptansen av högteknologisk AAC och de upplevda fallgroparna som är förknippade med att använda HT-AAC. En explorativ forskningsmetod kombinerad med kvalitativ ansats valdes för att besvara forskningsfrågorna och tjäna syftet med studien. SLPs erkänner vikten av HT-AAC i olika aspekter av deras patienters liv. Resultaten belyser behovet av omfattande stöd, specialiserad utbildning och hantering av implementeringsutmaningar för att maximera acceptans och användning av HT-AAC. Genom att ta itu med dessa aspekter kan HT-AAC förbättra kommunikationen och den övergripande livskvaliteten för patienter med kommunikationssvårigheter.