More than half of the land area in Sweden is covered by forests and therefore forestry is, and has been, a huge part of the Swedish culture and economy. In just a few generations the forestry methods have developed from a man with a saw to using computerized forest machines. Especially in the early 1960s the development of forestry methods due to mechanization were rapid. But this was not only the forestry methods that developed, at the same time the environmental movement took its first steps. This led to a situation of many conflicts about the forestry methods used from an environmental perspective and in this study these conflicts are studied between the years 1960-1980. The conflict is studied through a social constructivism of technology perspective in purpose to give a new perspective on how the debate created a context where the development of the forestry methods took place. In order to do this the main topics in the environmental forestry debate are identified and the values that the groups involved in this debate see in the forestry. In conclusion it is possible to see how the debate changes topic over time, and also the values seen from the groups. In summary  the environmental debate goes from being strictly centered around anthropocentric values in the 1960s, to also being focusing on biocentric values in the late 1970s. One can also see that the debate topic in the early 1960s is mainly about saving biotopes, to being centered around clear cuts of forests and chemicals in the 1970s. This insight could contribute to an environmental and sociotechnical perspective of the development of forestry in Sweden during this era.

Hydraulisk spräckning – i debatten omnämnd som fracking – är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet. EU:s strävan att kopiera the US shalegas-revolution innebar att en komplicerad teknikdebatt tog fart under 2012. Energisystem är bärare av en bred uppsättning värderingar varpå samhället vilar och utvecklas. Med hjälp av aktörs-nätverksteorin (ANT) har jag kartlagt aktörer och aktörsnätverkens utveckling i EU kring fracking under år 2013. Studien gör en fördjupning av utvecklingen i Sverige och jämför med Polen och Frankrike. I Sverige och i synnerhet Frankrike har de lokala mikro-aktörerna varit framgångsrika i att bilda aktörsnätverk och lyckats beskriva teknikens negativa påverkan. I Frankrike finns ett nationellt förbud mot fracking som åtnjuter brett stöd. I Polen där ett nationellt energioberoende är avgörande på nationell makro-nivå är stödet för fracking solitt. Utvecklingen av aktörsnätverken i USA har haft stor påverkan på den europeiska utvecklingen. I EU lyckades inte de aktörsnätverk som stred för en hårdare reglering att övertyga kommissionen att föreslå ny lagstiftning. Kommissionen föreslog, i strid mot Europaparlamentet, endast icke-bindande rekommendationer för fracking i EU. I Sverige har de lokala aktörerna lyckats med många översättningar och de har expanderat sitt aktörsnätverk så mycket att fracking sannolikt inte kommer i fråga. För utvecklingen av samtliga aktörsnätverk har vatten varit den artefakt som alla aktörer har tvingats förhålla sig till. Fracking kräver stora volymer vatten, förorenar vatten, påverkar det omkringliggande vattentäkterna och kräver transport av vatten. Vatten är en tydlig obligatorisk passagepunkt för fracking. / Hydraulic fracturing – fracking – is a controversial technology that generates strong feelings. Hydraulic fracturing is horizontal drilling and fracturing of shale rock by a pressurized liquid with water, sand and chemicals. Fracking involves a number of environmental hazards, and adds a new fossil fuel at a time when the world needs to leave the fossil fuel era. Fracking has between 2010 and 2013 affected the global energy policy in general and the U.S. market in particular. A complex technology debate took off in 2012 when European Union desire to copy the U.S. shale gas revolution. Energy politics is a carrier of a broad set of values upon which society is based and developed. With the help of the actor–network theory (ANT) I have mapped the development for actors and networks in the EU on fracking in 2013. The study describes the development in Sweden and compare with Poland and France. In Sweden and especially France, the local micro-actors have been successful in developing networks which has spread knowledge of the negative impacts of fracking. France got a broad support behind the national moratorium against fracking. In Poland, where the national energy dependency is of crucial macro importance the support for fracking is overwhelming. The development of actor-networks in the U.S. has had a major impact on the development in EU. In Europe the network who fought for stricter regulations failed. The Commission only enforced non-binding recommendations on fracking against the will of the European Parliament. In Sweden, the local actors succeeded with many translations and expanded its network which implies that fracking is not likely to expand. In all networks, water has been the artifact that all actors have had to address. Fracking requires large volumes of water, pollute the water, affects the surrounding water sources and require transportation of water. Water has become an obligatory passage point for fracking.

This thesis treats the historical development of the marine industry worldwide and its relation to risk analysis during the 60 year period of 1950 to 2010. The relation between the two is found through analysis of what risks connect the two and drive the development of technology and legislation during different time periods. There is little to no previous research on this particular subject particularly using a risk perspective of complex systems. To do this it became necessary to write a summary of the development of the maritime industry in technological and legislative terms, in modern time, while at the same time revealing clear insights in how this development works. The summary is based on a wide variety of different sources, and therefore gives a reasonably accurate description of the development given the period and scope looked at. Generalizing the development is found to be that risks force legislative changes, and that technological development is sometimes responsible for causing the risks. That said, many technological developments also help reduce overall risk. The major conclusion drawn is that when a risk is acknowledged there is a conscious effort made to minimize or eliminate it, which in turn is a development, a system change of sorts that might have generated new risks. Overall the evolution of the maritime industry has led to a system that is resilient towards risks, yet that still responds to risks actively and often rather efficiently once they become apparent.

Historia om industrin har fokuserat mycket på den tekniska utvecklingen i stort och detta återspeglas i den allmänna historieskrivningen. På senare tid har intresset för lokal industri och mikrohistoria komma fram. Detta reflekteras i Gamla Halmstads publikationer skrivna i syfte att bevara denna del av Hallands historia. Uppsatsen analyserar hur föreningen Gamla Halmstad beskriver de lokala företagens historia, deras tekniska utveckling och arbetarnas situation i sina publikationer om Hallands industrier. Uppsatsen analyserar även hur lokal historia har skrivits för andra platser samt hur historiker har beskrivit dessa industrier, arbetarnas situation och den tekniska utvecklingen. Noterbart är att böcker skrivna av historiker från samma tidsepok lägger stor vikt på den tekniska utvecklingen men det finns också ett fokus på arbetarnas historia. Gamla Halmstads böcker liknar i mycket de industrihistoriska böcker som analyseras i forskningsläget. Böckerna har dock haft sitt fokus på företagen, främst på vad som har haft direkt påverkan på deras utveckling och ekonomi. Arbetarnas situation beskrivs ofta som en kamp mellan arbetare och arbetsgivare om arbetsförhållanden, arbetstider och löner. Böckerna ger också en viss inblick i arbetarnas liv och sociala villkor. Endast boken Med stål i trä nämner inte arbetarnas situation. Den tekniska utvecklingen framställs både i positiva och negativa termer. För en del av industrierna ledde nya tekniker och teknologier till ökad tillväxt med billigare och effektivare produktion. Samtidigt har många av de nya teknikerna och teknologierna fått företag att gå i konkurs eftersom deras produkter har blivit obsoleta. Framställningen av både arbetarnas situation och den tekniska utvecklingen stöds av bildmaterial i alla publikationer.

Even though the disintegration of block four at the nuclear power plant in Chernobyl happened a long time ago, the question of how this disaster could have developed is only insufficiently answered. Common interpretations with their emphasis on constructional and operative as well as regulative mistakes are not wrong, but describe instead only the symptoms and not the causes of the accident. The Technocratic-Culture-Analysis points out that the causes are rather to be found in the socialisation and the societal-cultural peculiarity of the relevant actors. It is shown that the key problem was the strife for legitimacy by the Communist Party in the shaping of the Soviet society – not only in the 1980s, but instead since the USSR was founded. Furthermore, key actors behaved from a safety point of view in many instances detrimental. This behaviour was crucial to the development of the disaster and cannot be solemnly explained by pointing out constructional and operative flaws. In this sense, the study at hand contributes to a more thorough understanding of the motives these key actors had in order to understand important features of the Soviet nuclear industry.

1856 började Statens Järnvägar med gods- och persontrafik och någon gång under början av 1860-talet så uppstod önskemålet att ha uppvärmning i förstaklasskupéer under de kalla vintermånaderna. Därmed så infördes den första uppvärmningen i personvagnar. Systemet som infördes köptes in från företaget Lauenstein & Co, Hamburg, där man även köpte in de första personvagnarna till Statens Järnvägar. Värmesystemet etablerades i de svenska personvagnarna under det tidiga 1860-talet och kom senare att utvecklas för att bättre passa det skandinaviska klimatet.   Värmesystemet som kom att bli det svenska systemet var i stället för att vara baserat på varmvatten, som i andra delar av Centraleuropa, baserad på uppvärmning av sand. Det kom att kallas för sandvärmesystemet. Cylindrar fylldes med uppvärmd sand som sedan placerades under sofforna i så kallade blecklådor. På utvalda stationer så fanns det ugnar och personal för att hantera uppvärmningen och utbyte av cylindrarna. Värmesystemet var i bruk under cirka ett årtionde innan det sedan byttes ut mot ångvärmen under 1870-talet. Eftersom det skrotades ifrån Statens Järnvägar under det tidiga 1870-talet så är det väldigt lite som eventuellt har överlevt och finns bevarat idag i de museala samlingarna. / In 1856, the State Railways began transporting goods and passengers and sometime in the early 1860s, the desire arose to have heating in first class compartments during the cold winter months. Therefore, the first heating system was introduced in passenger carriages. The system that was introduced was purchased from the company Lauenstein & Co, Hamburg, where the first passenger coaches for the State Railways were also purchased. The heating system was established in the Swedish passenger carriages in the early 1860s and was over time developed to better suit the Scandinavian climate.    The heating system that became the Swedish system, instead of being based on hot water as used in other parts of central Europe, was instead based on heated sand. It came to be called the sand heating system. Cylinders were filled with heated sand which was then placed under the sofas in so-called tin boxes. At selected stations there were ovens and staff to manage the heating and replacement of the cylinders. The heating system was in use for about a decade before being replaced by steam heating in the 1870s. Since it was scrapped from the State Railways in the early 1870s, very little has actually survived and is preserved today in the museum collections.

During the first half of the 20th century, lake lowering was a common practice for agricultural drainage in Sweden. Although this phenomenon led to drastic changes in the Swedish landscape, it has been remarkably understudied. Furthermore, previous research on lake lowering, and on the adjacent subject of hydropower, has mostly taken a social constructivist approach. In contrast, the aim of this study was to generate a posthumanist, symmetric account of a lake lowering project, where the non-human actants involved in the network were seen to act. This in order to better understand the driving forces and power relations emerging in a large technical project. The study took the form of an actor-network analysis of the lowering of Lake Tämnaren in the south-east of Sweden. The analysis consists of a chronological account of the project between the years 1923-1967. During the years predating 1950, investigations into both material and social matters were carried out by two engineers who became spokespersons of the many collectives of actants affected by the lake lowering. In the years between 1950-1953 when the project was carried out, the spokespersons’ accounts of reality were challenged, with varying results. After the works had been completed, the question of maintaining a suitable water level in the lake remained controversial and concerned managing the newly built dam. In brief, the conclusions of the study highlight the role of material agency in transporting and changing power between actants in a network. Forms of material agency were for example: the lake flooding, the hardness of soil, or the floodgates of a dam remaining open.

<p>I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria. </p><p>De frågeställningar som behandlas i vårt arbete är: hur några olika pedagoger ser på elevers inlärning, hur några lärare som använt sig av lokalhistoria i undervisningen ser på sitt val av arbetssätt utifrån LPO-94, om en koppling mellan lokalhistoria och teknikhistoria kan ge eleverna andra perspektiv och vara betydelsefull för undervisningen, varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning samt vad det finns för lokalhistoriska och teknikhistoriska sevärdheter i Kinda. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, våra lokala möjligheter, intervjuer och en resultatredovisning. I litteraturgenomgången tar vi upp olika pedagogers syn på inlärning, kunskap och arbetssätt. Vi har vidare valt att studera litteratur kring människan, lärandet och närmiljön samt intresset för lokalhistoria, teknikhistoria och resultat från olika lokalhistoriska projekt. I intervjudelen besvarar tre lärare våra frågor om hur de ser på elevers inlärning, lokalhistoria i undervisningen och sitt val av arbetssätt. I resultatredovisningen redovisar vi resultat från litteraturdelen och lärarintervjuerna.</p><p> Vad som framgår i både litteraturgenomgången och i intervjusvaren är att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som främjar elevers inlärning, ger nya kunskaper och värdefulla upplevelser. Vi har också funnit att närmiljön skapar möjligheter att skildra de stora sammanhangen i den tekniska och historiska utvecklingen.</p>

<p>Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrån ettschumpeterianskt synsätt. Metoden var longitudinell och materialet utgick både frånuppgifter från Sveriges Handelskalender 1889/90 – 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av några få entreprenörer, som följdes av en hel svärmav tillverkare - imitatörer. Världsutställningen i Paris 1867 fick stor betydelse förvelocipedens spridning. I Sverige uppstod snart agglomerationer av cykelföretagandesom utgick från Stockholm och det mellansvenska industridistriktet runt Uppsala ochGävle. Föredagsdöden visade sig vara högre hos nya företag, Liability of Newness,och mindre företag, Liability of Smallness. Ett ökat strukturellt tryck medförde flerafusioner från och med 1932. Bilismen åstadkom ett förändrat efterfrågemönster runt1955, vilket inledde cykelbranschens nedgång. Importens frisläppande 1960 innebaren dramatisk överlevnadskamp för företagen. År 1996 fanns det bara tre svenskaföretag kvar i branschen av totalt 185 gjorda etableringar under perioden 1867-1965.</p>

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria. De frågeställningar som behandlas i vårt arbete är: hur några olika pedagoger ser på elevers inlärning, hur några lärare som använt sig av lokalhistoria i undervisningen ser på sitt val av arbetssätt utifrån LPO-94, om en koppling mellan lokalhistoria och teknikhistoria kan ge eleverna andra perspektiv och vara betydelsefull för undervisningen, varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning samt vad det finns för lokalhistoriska och teknikhistoriska sevärdheter i Kinda. Arbetet består av en litteraturgenomgång, våra lokala möjligheter, intervjuer och en resultatredovisning. I litteraturgenomgången tar vi upp olika pedagogers syn på inlärning, kunskap och arbetssätt. Vi har vidare valt att studera litteratur kring människan, lärandet och närmiljön samt intresset för lokalhistoria, teknikhistoria och resultat från olika lokalhistoriska projekt. I intervjudelen besvarar tre lärare våra frågor om hur de ser på elevers inlärning, lokalhistoria i undervisningen och sitt val av arbetssätt. I resultatredovisningen redovisar vi resultat från litteraturdelen och lärarintervjuerna. Vad som framgår i både litteraturgenomgången och i intervjusvaren är att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som främjar elevers inlärning, ger nya kunskaper och värdefulla upplevelser. Vi har också funnit att närmiljön skapar möjligheter att skildra de stora sammanhangen i den tekniska och historiska utvecklingen.