Med en problemformulering, "Vad fångar elevernas intresse på tekniklektionerna och går det att använda till planering av undervisningen?", gör detta examensarbete ett försök att skapa en grund för att kartlägga elevernas intresse i teknikämnet på högstadiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning, där elever tillfrågades om deras intresse i ämnet teknik. Informationen är tänkt att bidra till att, som tekniklärare, kunna ha lektioner som följer läroplanen och samtidigt försöka uppfylla elevernas generella intressen. Enkätfrågorna tar upp intressen för såväl arbetssätt som ämnesinnehåll för att kunna ringa in vad eleverna tycker skapar intressant undervisning i ämnet. Resultaten pekar på att eleverna intresserar sig för innehåll som är relevant för dem, t.ex. mobiltelefoner, samt att de gärna vill arbeta praktiskt. Då läroplanen för ämnet teknik är ganska öppen för tolkning, finns det stora möjligheter att lägga upp undervisningen att till stor del ta till vara på dessa intressen.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.

<p>Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilka elever som gynnas respektive missgynnas av teknikundervisningen i skolans tidigare år, vad det är som påverkar motivation och intresse för teknik under dessa år samt vilken sorts undervisning eleverna möter i klassrummet idag. Studien syftar också till att undersöka huruvida det finns någon könsskillnad gällande teknikintresse hos de yngre eleverna. Grounded Theory användes som analysmetod för studien, som utmynnade i en teoretisk modell. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna i förskoleklass ännu inte fått en bild av teknikbegreppet. Den undervisning eleverna mött i teknik har antingen varit integrerad i övrig undervisning eller ytterst begränsad. Elevernas upplevelser har inte alltid kopplats samman med begreppen. Lärarna upplever en otrygghet med att undervisa i teknik. Någon könsskillnad menade varken elever eller lärare att det skulle finnas gällande teknikintresset, men studien visar att de drömyrken samt fritidsintressen eleverna redovisat tenderar att vara könsstereotypa.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.

<p>Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.</p>

I detta arbete undersöker vi vilka bakomliggande orsaker som ger upphov till att så få flickor väljer att gå på gymnasiets teknikprogram. Vi undersöker även hur framtida teknikundervisning på gymnasieskolan kan utformas för att bli mer attraktiv för flickor. Arbetet är en litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna ERIC, Academic Search Elite samt Teacher Reference Center. Resultaten visar att den ojämna könsfördelningens bakomliggande orsaker kommer från könsstereotyper i tidig ålder samt understimulerat teknikintresse i skolan. Stöd och uppmuntran från lärare lyser ofta med sin frånvaro och eventuella karriärvägar presenteras först vid inträde i gymnasiet. Den framtida undervisningen för flickor måste belysa sitt innehåll på mer realistiska sätt. Könsmönster behöver diskuteras och eleverna måste få komma till tals betydligt mer än idag. Vissa miljöfaktorer har dessutom en hög påverkan på flickor och detta måste läraren beakta för att kunna erbjuda en mer attraktiv teknikundervisning.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring olika uppfattningar om teknik som finns bland flickor i mellanstadiet och högstadiet. Ambitionen är att kunskapen kring flickors uppfattningar om begreppet ska kunna användas för att bidra till en mer korrekt bild av begreppet och ett ökat intresse för teknik hos flickor i grundskolan. Syftet besvaras genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med flickor i årskurs 6 och 9. Med en fenomenografisk forskningsansats möjliggjordes insikter kring flickornas uppfattningar om teknik samt huruvida kunskapsområdet intresserar dem. Studiens resultat visar att flickorna främst kopplar begreppet teknik till högteknologiska och manligt kodade ting. Flickorna uppfattar att teknik är sådant som är nytt, skapat av människan eller drivs av el och andra drivmedel. Samtliga respondenter kopplar främst begreppet teknik till män snarare än kvinnor och anser sig mindre intresserade av teknik än pojkar. Flickorna i årskurs 9 upplevs generellt sett ha förståelse kring ett mer vidgat och utvecklat teknikbegrepp än flickorna i årskurs 6. Olikt tidigare studier, visar vårt resultat att flickorna i årskurs 9 har ett större teknikintresse än flickorna i årskurs 6. Vi ser därför ett behov av undervisning kring begreppet men också dess koppling till normer i samhället, där eleverna ges möjlighet att resonera och problematisera begreppets betydelse. / The aim of this study is to contribute with knowledge about different perceptions of technology that exist among girls in secondary school. The ambition is that the knowledge about girls' perceptions can be used to contribute to a more accurate picture of the concept of technology and an increased interest in technology among girls. The purpose is answered through qualitative group interviews with girls in grades 6 and 9. With a phenomenographic research approach, insights were made possible about the girls' perceptions of technology and whether the field of knowledge interests them. The results show that the girls mainly link the concept of technology to high-tech and male-coded things. The girls perceive that technology is something that is new, created by man or powered by electricity. All respondents link the concept of technology to men rather than women and believe that they are less interested in technology than boys. The girls in the 9th grade have a broader and more developed conceptual understanding of technology than the girls in grade 6. Unlike previous studies, our results show that the girls in grade 9 have a greater interest in technology than the girls in grade 6. Therefore, we notice a need for teaching about the definition of technology, but also its connection to norms in society. Students should be given the opportunity to reason and problematize the meaning of technology.

Tidigare studier har noterat en avtagande intressekurva för flickor inom teknikämnet med stigande ålder, och det finns en brist i studier som fokuserar på flickor och teknik i årskurs 1–3. Syftet med denna studie är att ta reda på hur flickor i årskurs tre uppfattar teknikämnet och dess praktiska undervisning. Studien grundar sig på kvalitativa personliga intervjuer med flickor i årskurs tre. De centrala resultaten indikerar att flickor har en begränsad men positiv uppfattning av teknikämnet, särskilt den praktiska undervisningen upplevs som intressant. Studien drar slutsatsen att undervisningen bör organiseras för att utvidga flickors uppfattning av begreppet teknik och inkludera praktiska aktiviteter.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna.