Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv. Det finns dock oklarheter i hur detta värdeskapande faktiskt sker. Uppsatsens syftar därför till att analysera hur TeliaSonera och Tele2 hanterar brand equity samt vilka synergieffekter som kan uppnås av att använda sig utav två varumärken. Vidare har empirin frambringats genom en metodtriangulering bestående av en kvantitativ webbenkät för privatpersoner med ett kvalitativt inslag som är baserad på viktiga variabler relaterade till brand equity, djupintervjuer med företagsrepresentanter för TeliaSonera och Tele2, samt intervju med en marknadskommunikatör. Uppsatsen visar att de studerade företagen använder sig av två varumärken på olika sätt, där TeliaSonera skiljer sina operatörer i syfte att nå olika kundsegment, medan Tele2 skiljer dessa genom att fördela dem mellan kontantkort och abonnemang. Överlag visade sig branschen svag på att förmedla budskap till kunderna, vilket kan ses som en brist då det är viktigt för att kunden ska kunna identifiera sig med varumärket. Då operatören Halebop konkurrerar med Tele2 och Comviq om priskänsliga kunder, samtidigt som Halebop har ett högre kundupplevt värde gällande flera centrala variabler är detta något som Tele2 och Comviq måste hantera strategiskt. Då de båda företagen har flertalet ansvariga inom olika avdelningar som arbetar med olika typer av brand equity bör de inrätta en roll för en brand equity manager som kan integrera dessa olika personer och avdelningar, vilket kan skapa en högre effektivitet och synergieffekter för företaget och dess varumärken. / The Swedish telecommunications market is characterized as an oligopoly, where the four largest firms represent 97.5 percent of the market, and the main competition takes place regarding existing customers. TeliaSonera is the market's largest company who promotes the two operators Telia and Halebop, while Tele2 is the second largest company who promotes Tele2 and Comviq. Due to the Swedish telecom operators have relatively similar offerings, it is important to create a strong brand which differentiates itself from the crowd and helps to create synergies for companies that have two brands. A brand can be used to create value for both consumer and companies, and establish a relationship between these parties. The value that the company creates with the brand is referred to as brand equity, which could be viewed from a customer based or financial perspective. However, there is ambiguity in how this value creation is actually occurring. Therefore this paper regard to analyze how these companies handle brand equity, and study the synergies that can emerge from using two brands. Furthermore the empirical data has been generated by method triangulation, consisting a quantitative online survey with a qualitative element for consumers, that is based on key factors related to brand equity, along with interviews with representatives of the companies TeliaSonera and Tele2, and also with a market communicator. The study shows that the two companies are using two kinds of brands in separated ways, where TeliaSonera distinguish their operators in order to meet different customer segments, while Tele2 distinguishes them by distributing them between prepaid cards and subscriptions. Overall the industry was weak in transmission messages to customers, which can be seen as a weakness because it is important for customers to identify themselves with the brand. The operator Halebop competes with Tele2 and Comviq to price-sensitive customers, and regarding to that Halebop has a higher customer perceived value regarding several key factors, this is something that Tele2 and Comviq have to manage strategically. The two companies have multiple people in different departments working with brand equity, and they should therefore establish a role for a brand equity manager who can integrate the assignments, which can create greater efficiency and synergies for the company and its brands.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013). A growing number of Swedish companies are implementing these self-service solutions, particularly in matters relating to telephony and mobility, in order to complement or replace existing support (Gustafsson, 2012). Earlier research shows that both companies and customers can benefit from the implementation of self-service systems, however there are other contributions to the field of research that paradoxically advocates that the meeting in person, the human interaction is important for the competitiveness of a company (Normann, 2011). The purpose of this thesis is to create an understanding about how customer value is created in the interaction between customers and companies in both human and technological interaction. As data collection method, this study has applied qualitative interviews in order to enhance understanding of existing phenomena. In order to help analyse the study’s results the thesis theoretical framework consists of theories concerning services, interaction, value creation, service logic and service quality linked to the discipline service management. The results of the study indicate that the creation of customer value in the interaction between customer and company occurs in the same way in human interaction and technological interaction. The factors that create customer value are expressed in different ways by human and technological interaction.

Syftet med studien har varit att undersöka hur telekomkunder användning av själv-serviceteknologi (SST) kan öka. Relevant litteratur som SST, teknologisk acceptans, user experience (UX), customer experience (CX) och servicedesign (SD) har identifierats och förankrat studien vetenskapligt. Baserat på syftet och den teoretiska grunden har en designstrategi skapats för att undersöka detta på ett relevant sätt på ett telekomföretag i Sverige. Studien har utgått från en formativ utvärdering där expertanvändares upplevelser av telekomkunder, kundservice och själv-serviceteknologi har studerats, för att kunna identifiera möjliga problem och förbättringsområden. Semi-strukturerade djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetoden på grund av de förutsättningar som fanns för studien. Detta har i kombination med analysstrategierna har medverkat till identifieringen av kontextuella fynd som kan öka användning av SST för telekomföretagets kunder. Några av dessa fynd är att SST behöver vara standardiserad inom telekombranschen och att telekomföretaget kan öka användandet genom att informera sina kunder mer om möjligheterna med SST. I Studien har också faktorer som tyder på ett samband mellan områdena service, SST och telekomkunder identifierats, detta kan öka förståelsen för hur SST i denna kontext bör utvecklas och designas framöver.