The study´s purpose is to identify how their communication affects their brand. The study will be made trough the perspective image, the values and associations which the target audience have about the County Council. The study has two question formulations: Which parts in the County Council's communication affect their brand? How does the residents in Värmland's image about County Council's look like? The study is based in Balmers 6C's of Corporate Marketing. There´s also some organizational communication added  to the study. The two methods has been used in the study, qantitative survey's and qualitative interviews. The survey was conducted using 100 respondents online and the interviews were conducted with three people who works with the County Council's communication. According to the survey, many where generally satisfied with the County Council. They have a positive image of the organization and have great confidence in it's healthcare. The criticism comes mainly directed in two directions, that the behaviour against patients is bad and that it is unnecessarily complicated to get in touch with various care centres within the County Council. The County Council uses management communication. To change the identified problems with their communication, they need to try to reach those employees who have contact with patients with how they want the organisations perception to look like. / Syfte: Undersökningens syfte är att identifiera hur Landstinget i Värmlands kommunikation  påverkar deras varumärke. Studien kommer att genomföras ur perspektivet image, vilka värderingar och associationer målgruppen har om och till Landstinget i Värmland för att kunna identifiera var vårdtagarna tycker att kommunikationen brister. Studien har två frågeställningar: Vilka delar i Landstinget i Värmlands kommunikation påverkar deras varumärke? Vilken bild av Landstinget i Värmland har vårdtagarna på vårdcentralerna i Värmland? Det teoretiska ramverket som har används i studien grundar sig i Balmers 6Cs of Corprate marketing och det vävs även in lite organisationskommunikation. Metoderna för undersökningen har gjorts av kvantitativ enkät och kvalitativa samtalsintervjuer. Enkäten gjordes med 100 respondenter i en webbenkät och intervjuerna gjordes med 3 personer från Landstinget i Värmlands informationsstab.   Enligt undersökningen är många generellt nöjda med Landstinget i Värmland. De har en positiv bild av organisationen och hyser stort förtroende för vården. Den kritik som kommer fram är främst riktad åt två håll; att bemötandet är dåligt och att det är onödigt krångligt att komma i kontakt med olika instanser inom landstinget. Slutsatsen som dras är att Landstinget i Värmland använder sig av chefskommunikation. För att förändra de identifierade kommunikationsproblemen måste de gå den vägen för att nå ut till de anställda som har kontakt med vårdtagarna om hur de vill att uppfattningen ska vara.

Title                                 Shape me up! – A study of how leaders in the Swedish financial sector can use their personal brand to shape the corporate brand Course                             Master Thesis (60 credits) in Business Administration; Strategic Management and Leadership, International Marketing Authors                           Amanda Elg and My Engdahl Supervisors                      Maya Hoveskog and Ingemar Wictor Keywords                        Leadership, personal brand, corporate brand Problem formulation       ”How can a leader in the Swedish financial sector use the personal brand to shape the corporate brand?” Purpose                            The aim of this study is to describe the importance of the leader’s personal brand within the Swedish financial sector. Further, this study aims to explore how the personal brand of a leader can contribute to shape the corporate brand from an internal perspective, in aspects such as organisational culture and visions. This study focuses mainly on the positive aspects of the personal brand since we are more interested to see the positive outcomes of personal branding than the negative ones.  Target Group                   Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties that want to increase the understanding for personal and corporate branding, and to increase the understanding of how leaders can use the personal brand to shape the corporate brand. Theoretical framework    We have mainly focused on two different theories; one for personal branding and one for corporate branding. Methodology                   This study is based on a qualitative, deductive approach, with a case strategy. The empirical data is collected through personal interviews. Result                              We have come to the conclusion that the most important thing to be able to shape the corporate brand is to align your vision and values with the vision of the company. To be able to use your personal brand, you need to know who you are and what you hold to be true. We have also come to the conclusion that in what extent the leader can use the personal brand to shape the corporate brand will be dependent of different positions and different companies. However, we believe that leaders within every sector have more or less ability to use their personal brand to shape the corporate brand.

<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.

Bakgrund: För att bygga ett starkt varumärke krävs det att det interna varumärket genomsyrar hela organisationen. För att lyckas med detta måste företagen arbeta med sitt interna varumärke vilket innebär att de skall behandla sina medarbetare som sina interna kunder. Det krävs att företagen arbetar med sin organisationskultur och vision för att säkerhetsställa att medlemmarna i organisationen har en enhetlig uppfattning. För att lyckas med detta krävs det även att organisationen har en väl fungerande intern kommunikation. Tidigare studier belyser att det är viktigt för företag att arbeta med sitt interna varumärke, däremot finns det brist på tidigare forskning kring området franchisebolag och hur ledningen arbetar med det interna varumärket. Dessutom finns det väldigt lite forskning kring hur medarbetarna uppfattar det interna varumärket och hur det leder till engagemang. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledningen arbetar med det interna varumärket i ett franchisebolag samt hur detta uppfattas av medarbetarna. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och genom en kvalitativ forskningsstrategi genomfördes totalt nio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare inom organisationen. Det insamlade empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys.  Slutsatser: Studien visar att franchisebolaget inte har en uttalad strategi för det interna varumärket. Trots detta har företaget lyckats att skapa en enhetlig syn på företagsvarumärket genom en organisationskultur och vision som medlemmarna kan identifiera sig med. Ytterligare en slutsats är att organisationskulturen och visionen har en direkt påverkan på medarbetarnas engagemang som uttrycks genom begrepp som gemenskap, tillit och öppenhet. Dessutom kan den interna kommunikationen ses som ett nyckelverktyg för franchisebolaget och deras framgång för att engagera medarbetarna. / Background: To build a strong brand, it is necessary for the internal brand to involve the entire organization. To succeed in this, companies must work on their internal brand, which means treating their employees as their internal customers. Companies need to work on their organizational culture and vision to ensure that members of the organization have a unified understanding. To succeed in this, it also requires a well-functioning internal communication within the organization. Previous studies highlight the importance for companies to work on their internal brand, however, there is a lack of previous research on franchise companies and how the management deals with the internal brand. In addition, there is a lack of research on how employees perceive the internal brand and how it leads to engagement. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the management works with the internal brand in a franchise company as well as how this is perceived by the employees Method: The study is based on a deductive approach and through a qualitative research strategy, a total of nine semi-structured interviews were conducted with leaders and employees within the organization. The collected empirical material was analyzed using thematic analysis. Conclusions: The study finds that the franchise company does not have a pronounced strategy for the internal brand. Despite this, the company has managed to create a unified view of the corporate brand through an organizational culture and vision that members can identify with. Another conclusion is that the organizational culture and vision have a direct impact on employee engagement expressed through community, trust, and openness. In addition, internal communication can be seen as a key tool for the franchise company and their success in engaging employees.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att få en förståelse för vilken roll ett företags identitet och image har för valet av profilreklam. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där en fallstudie har gjorts av två stycken företag/organisationer som är köpare av profilreklam samt deras profilföretag. En tvärsnittsstudie har sedan gjorts av mottagaren av profilreklam. Resultat: Ett företags identitet och image har stor betydelse för valet av profilreklam, framförallt företagets strategi, kultur, design och marknadskommunikation. Begränsningar: Studien har endast undersökt två svenska företag/organisationer och deras profilföretag om hur de arbetar med att ta fram profilreklam. Praktiska implikationer: Resultatet i studien kan användas för att ta fram profilreklam som syftar till att stärka ett företags image som varumärke. Originalitet: Många forskare har undersökt företags identitet och image samtidigt som många har undersökt profilreklam i olika aspekter men få studier har kombinerat dessa två och sett vilken betydelse ett företags identitet och image har för valet av profilreklam. Nyckelord: Företagsvarumärke, företagsidentitet, företagsimage, presentreklam, profilreklam, give-aways. / Objective: The main purpose of this study is to get an understanding of what purpose a corporate identity and image has for the choice of promotional products. Method: The study is based on a qualitative research and a case study has been made of two companies/organizations as buyers of promotional products and their profile companies. A cross-sectional study has been made of the receivers of promotional products. Results: A corporate identity and image have a big impact on the choice of promotional products, especially the company’s strategy, culture, design and market communication. Limitations: The study have only researched two Swedish companies/organizations and their profile companies on how they choice promotional products. Practical implications: The result in this study can be used to choose promotional products for the purpose to strengthen a company’s brand. Originality: Many researchers have studied corporate identity and image and many have studied promotional products in different aspects, but few have studied the combination of the two and looked at the meaning corporate identity and image has for the choice of promotional products. Keywords: Corporate brand, corporate identity, corporate image, promotional products, give-aways.

Inom några år kommer det bli stora pensionsavgångar och äldreomsorgen kommer att ställas inför en situation där det fortsatt kommer bli allt svårare att rekrytera och behålla personal. Idag ställs det stora krav på kompetensen i äldreomsorgen och det är av stor betydelse att det finns rätt personer med rätt kompetens. Behovet är stort av att finna nya sätt att rekrytera och att finna lösningar på hur arbetsuppgifterna ska kunna omfördelas mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen. Det gäller även att kunna finna strategier för att kunna rekrytera personal så att kommunerna ska kunna fortsätta ge en bra och säker vård till brukarna. Enligt första linjens chefer är kompetensen en ständigt pågående process. I framtiden måste gemensamma krafttag göras för att lyckas både som medarbetare, arbetsgivare och för verksamheten i stort. I intervjuerna beskriver bland annat informanterna olika och nya sätt att rekrytera. Det framkommer i studien att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska ha möjlighet att utvecklas, känna sig sedda och vara delaktiga för en bra arbetsmiljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensförsörjning inom kommunal äldreomsorg så som det erfars av första linjens chefer. Det empiriska underlaget baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med en induktiv ansats med totalt tio informanter. Informanterna arbetar alla som första linjens chefer inom äldreomsorg i både mindre och större kommuner i Sverige.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv. Det finns dock oklarheter i hur detta värdeskapande faktiskt sker. Uppsatsens syftar därför till att analysera hur TeliaSonera och Tele2 hanterar brand equity samt vilka synergieffekter som kan uppnås av att använda sig utav två varumärken. Vidare har empirin frambringats genom en metodtriangulering bestående av en kvantitativ webbenkät för privatpersoner med ett kvalitativt inslag som är baserad på viktiga variabler relaterade till brand equity, djupintervjuer med företagsrepresentanter för TeliaSonera och Tele2, samt intervju med en marknadskommunikatör. Uppsatsen visar att de studerade företagen använder sig av två varumärken på olika sätt, där TeliaSonera skiljer sina operatörer i syfte att nå olika kundsegment, medan Tele2 skiljer dessa genom att fördela dem mellan kontantkort och abonnemang. Överlag visade sig branschen svag på att förmedla budskap till kunderna, vilket kan ses som en brist då det är viktigt för att kunden ska kunna identifiera sig med varumärket. Då operatören Halebop konkurrerar med Tele2 och Comviq om priskänsliga kunder, samtidigt som Halebop har ett högre kundupplevt värde gällande flera centrala variabler är detta något som Tele2 och Comviq måste hantera strategiskt. Då de båda företagen har flertalet ansvariga inom olika avdelningar som arbetar med olika typer av brand equity bör de inrätta en roll för en brand equity manager som kan integrera dessa olika personer och avdelningar, vilket kan skapa en högre effektivitet och synergieffekter för företaget och dess varumärken. / The Swedish telecommunications market is characterized as an oligopoly, where the four largest firms represent 97.5 percent of the market, and the main competition takes place regarding existing customers. TeliaSonera is the market's largest company who promotes the two operators Telia and Halebop, while Tele2 is the second largest company who promotes Tele2 and Comviq. Due to the Swedish telecom operators have relatively similar offerings, it is important to create a strong brand which differentiates itself from the crowd and helps to create synergies for companies that have two brands. A brand can be used to create value for both consumer and companies, and establish a relationship between these parties. The value that the company creates with the brand is referred to as brand equity, which could be viewed from a customer based or financial perspective. However, there is ambiguity in how this value creation is actually occurring. Therefore this paper regard to analyze how these companies handle brand equity, and study the synergies that can emerge from using two brands. Furthermore the empirical data has been generated by method triangulation, consisting a quantitative online survey with a qualitative element for consumers, that is based on key factors related to brand equity, along with interviews with representatives of the companies TeliaSonera and Tele2, and also with a market communicator. The study shows that the two companies are using two kinds of brands in separated ways, where TeliaSonera distinguish their operators in order to meet different customer segments, while Tele2 distinguishes them by distributing them between prepaid cards and subscriptions. Overall the industry was weak in transmission messages to customers, which can be seen as a weakness because it is important for customers to identify themselves with the brand. The operator Halebop competes with Tele2 and Comviq to price-sensitive customers, and regarding to that Halebop has a higher customer perceived value regarding several key factors, this is something that Tele2 and Comviq have to manage strategically. The two companies have multiple people in different departments working with brand equity, and they should therefore establish a role for a brand equity manager who can integrate the assignments, which can create greater efficiency and synergies for the company and its brands.

Purpose: The purpose of this study is to examine how a company with a single brand is perceived as uniform, as well as how they use internal brand building to reconcile various competing actors within one brand. Furthermore the aim is to examine how staff, through internal brand building processes, perceives and identifies themself with the values of the common brand. Method: A case study with method triangulation was conducted at Nordiska Kompaniet department store in Stockholm. Quantitative data through a questionnaire survey with employees combined with two observations. Qualitative data was given through an email interview with a responsible manager of digital channels and PR from NK AB. Theories: This study has used the following theories; Destination marketing, Corporate brand, internal branding, corporate identity, corporate culture, brand value, service brand values, brand citizenship behaviour. Conclusion: This case study of NK has shown that internal branding building in a department store is a comprehensive work, which all involved must have a unified perception and understanding of the brand, in order to successful unite under one brand. Internal brand building is done primarily to employees through various recurrent trainings and meetings, with the purpose to create behaviour consistent with the brand values. However, there is a lack of communication since staff did not correctly perceive and understand the actual brand values. This results in that staff identify with incorrect values, which means that they have a brand citizenship behaviour that is not consistent with the brand values. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag med ett gemensamt varumärke uppfattas som enhetligt, samt hur de använder intern varumärkesuppbyggnad för att förena olika konkurrerande aktörer under ett varumärke. Syftet är således att undersöka hur personalen med hjälp av intern varumärkesuppbyggnad, uppfattar och identifierar sig med det gemensamma varumärkets värden. Metod: En metodtriangulering genomfördes på Nordiska Kompaniet i Stockholm. Kvantitativ data gavs genom en enkätundersökning med anställda kombinerat med två observationer. Kvalitativa ansatsen var genom en e-post intervju med ansvarig chef för PR och digitala kanaler på NK AB. Teori: Studien har använt följande teorier; Destinationsmarknadsföring, företagsvarumärke, intern varumärkesuppbyggnad, företagsidentitet, företagskultur, varumärkesvärden, servicevarumärkets värden samt varumärkesorienterade beteende. Slutsats: Fallstudien på Nordiska Kompaniet har visat att intern varumärkesuppbyggnad i ett varuhus är ett omfattande arbete, där alla inblandade måste ha en enhetlig uppfattning och förståelse av varumärket, för att de framgångsrikt ska förenas under ett varumärke. Intern varumärkesuppbyggnad sker framförallt till anställda genom olika återkommande utbildningar och möten, för att således skapa ett beteende förenligt med varumärkets värden.  Däremot finns en brist i kommunikationen när personalen inte korrekt uppfattar och förstår varumärkets faktiska värden. Det leder till att personalen identifiera sig med felaktiga värden. Vilket gör att de uppvisar ett varumärkesorienterande beteende som inte är förenligt med varumärkets värden.