Skatteverkets skolpaket är ett informationsmaterial som handlar om hur man deklarerar för första gången. Under det här examensarbetet har vi undersökt hur detta skolpaket används och uppfattas i gymnasieskolor.

This is a study regarding the use of information aimed at relatives and close ones to people that is experiencing hypoglycemia due to their diabetes. And how the use of the classical rhetorical appeal pathos can be used to design such information, in order to emphasize the importance of knowing how to act when a person is experiencing the hypoglycemia state and how to make the information more relatable. This is a design study with and academic leap containing qualitative interviews with three participants. The problem studied is the information gap between people with diabetes and their surrounding family and friends. In this study the results show that the participants face danger in environments outside their home due to the lack of knowledge about diabetes and hypoglycemia symptoms. The focus of the study is understanding how people with diabetes type-1 experience hypoglycemia, so that I can inform about this subject in a manner and language that will reach the intended receiver. Done research shows that a low knowledge regarding diabetes is more than a fact, it’s a real problem within the field of information design and textdesign. Keywords: textdesign, hypoglycemia, diabetes, information design, human centered design, pathos

Syftet med arbetet har varit att skapa informationsmaterial till Eskilstuna konstmuseum som är anpassat efter målgruppen. Detta önskades eftersom inget liknande material fanns sedan tidigare på konstmuseet. Målet var att besökare och potentiella besökare snabbt skulle kunna få en överblick av vad museet hade att erbjuda. Men också för att ge besökare en möjlighet att kunna få förståelse för vad som visas och hur utställningarna är uppbyggda, utan att behöva gå en guidad tur. Detta har gjorts till större delen genom analyser och litteraturstudier, men utprovningar har också varit en stor del av arbetet. Resultatet blev två broschyrer som togs fram enligt riktlinjer för informationsdesign, en informationsbroschyr och en broschyr om samlingen.

Myndigheter informerar via texter på sin webbplats om vilka rättigheter och möjligheter varje individ har beroende på vilken situation individen befinner sig i, till exempel hur en individ som studerar på halvtid kan ansöka om ett studiebidrag. Dessa texter vänder sig oftast till flera individer i olika situationer och den här typen av text går att kalla för flersituationell. Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är en av de myndigheter som erbjuder denna typ av text på deras webbplats. Arbetet syftar till att bidra med kunskap om hur en flersituationell text kan designas för att ungdomar som är 18 och 19 år gamla lättare ska hitta och förstå informationen i texten beroende på situationen de befinner sig i. Genom tidigare forskning har jag bland annat fördjupat mig inom ämnesområden såsom textsökning och begripligheten av texter. Dessa ämnesområden har givit en bättre förståelse för hur olika individer söker sig igenom en text för att hitta den mängd information som är relevant för respektive individsituation. Samt för att förstå kopplingen mellan individens avsikt med läsning och övergripande tolkning av en text. För att besvara arbetets forskningsfrågor har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en funktionell textanalys och think-aloud observationer som datainsamlingsmetoder. Resultaten visade på att respondenterna upplevde en viss problematik med den flersituationella texten. Den mest framträdande problematiken var bland annat att respondenterna upplevde att informationen i den flersituationella texten ibland kunde motsäga sig själv, vilket skapade förvirring eftersom olika delar i texten informerade om samma ämne men gav olika förklaringar. Likaså upplevde respondenterna att texten saknade en tydlig struktur som kan visa individen till vilken plats i texten som individen ska läsa, vilket också resulterade i förvirring. Baserat på de insikter resultaten gav har ett gestaltningsförslag skapats för att presentera en möjlig lösning som bygger på att ungdomar som är 18 och 19 år gamla lättare ska hitta och förstå information i texter som CSN erbjuder. / Authorities provide information through text on their website about each individual's rights and opportunities depending on their situation. For example, how an individual that is studying part-time can apply for a study grant. These texts usually address various individuals in different situations, and this type of text can be called multi-situational. The Swedish Board of Student Finance (CSN) is one of the authorities that offer this type of text on their website. The purpose of this work is to contribute knowledge on how a multi-situational text can be designed to make it easier for youths who are 18 and 19 years old to find and understand the information in the text based on their situation. Through previous research, I have delved into topics such as textsearch and the comprehensibility in texts. The topics have given a better understanding of how different individuals navigate through a text to find the most relevant information for each individual situation. And to understand the connection between the individual's intention in reading and the overall interpretation of a text.  To answer the research questions of this work, I have used semi-structured interviews, a functional text analysis, and think-aloud observations as data collection methods. The results showed that the subjects experienced some problems with the multi-situational text. The most prominent problem was that the participants felt that the information in the multi-situational text sometimes could contradict itself, which created confusion as different parts of the text describe the same topic but gave different explanations. The participants also felt that the text lacked an evident structure that showed the individuals to the section of the text they should read, which also led to confusion.  Based on the insights given by the result, a design proposal has been created to present a possible solution that aims to make it easier for youths who are 18 and 19 years old to find and understand the information in texts that CSN offers.

<p>Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.</p><p>Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.</p><p>Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.</p><p>En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.</p>

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows – qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open. The purpose with the methods used was to identify existing problems with the user interface and to test categories. Based on existing knowledge and principles, I have constructed guidelines for how to organize information. / I det här examensarbetet har jag studerat hur riktlinjer för organisering av information i ett specialutformat användargränssnitt kan tas fram. Teletal är en tjänst som har ett specialutformat användargränssnitt där information lagras. Syftet med studien är att främja konsekvent organisering, hantering och användning av informationen i användargränssnittet. I min studie har jag använt mig av tre metoder – kvalitativ intervju och två card sorting-tester, varav den ena var öppen och den andra stängd. Syftet med metoderna var att identifiera nuvarande problem med användargränssnittet, och att testa kategorier. Utifrån det aktuella kunskapsläget och principer, har jag arbetat fram riktlinjer om hur organiseringen bör ske.

Studies show that mechanics not always read instructions. They often talk to a colleague when a problem arises in order to find a solution. This increases the risk that the mechanics will miss important information so that the vehicle is not properly assembled. In order for a mechanic to know what is wrong with a vehicle, error codes are used. Error codes are a kind of instruction used when diagnosing a vehicle. The purpose of this work is to clarify the information in the error codes by using text and image in collaboration. To investigate the problem, text analyzes, interviews and tests are used in collaboration with the target group. This work addresses theories of thematic bindings, disposition and multimodal integration. Based on the methods and theories, it is concluded that there are three different parameters that could clarify the information in the error codes: The text should use thematic bindings to facilitate the processing of the information, the images should be placed before the text to support the information in the text, and meta-language references are used to integrate the image with the text to create a connection between the two elements. All parameters have been applied in the design of information about two error codes. These shows how the parameters can be used to clarify the information of the error codes. / Studier visar att mekaniker inte alltid läser instruktioner. Ofta samtalar de med en kollega när ett problem uppstår för att gemensamt hitta en lösning. Det ökar risken för att mekaniker ska missa viktiga steg så att fordonet inte blir korrekt monterat. För att mekaniker ska veta vad som är fel på ett fordon används felkoder. Felkoder är en slags instruktion som används när ett fordon diagnostiseras. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen i felkoderna genom att använda text och bild i samverkan. För att undersöka problematiken används textanalyser, intervjuer och utprovningar med målgruppen. Detta arbete tar upp teorier om tematiska bindningar, disposition samt multimodal integration. Utifrån metoderna samt teorierna dras slutsatsen att det finns tre olika parametrar som förtydligar informationen i felkoder. Texten ska använda sig av tematiska bindningar för att underlätta bearbetningen av informationen. Bilderna ska placeras före texten för att fungera som ett stöd för informationen i texten. Metaspråkliga hänvisningar används för att integrera bilden med texten för att skapa ett samband mellan de båda elementen. Samtliga parametrar har applicerats i gestaltningen av två felkoder som visar hur parametrarna kan användas för att förtydliga informationen i felkoder.

Rapporten är resultatet av mitt examensarbete i Textdesign vid Mälardalens högskola. På uppdrag av Europaskolan i Strängnäs har ett informationsmaterial utvecklats och resulterat i en broschyr. Målgruppen är elever i årskurs nio som ska söka gymnasieutbildning. Rapporten beskriver det tillvägagångssätt som använts vid framtagningen av det nya informationsmaterialet. Med utgångspunkt i begreppen läsligt, läsbart och läsvärt har text, bild och layout utformats för att skapa en informativ och målgruppsanpassad broschyr. Metoder som använts är komparation, textanalys och litteraturstudier. Utprovningsmetoden som tillämpats är enskilda intervjuer med elever på Europaskolan. Slutsatser som dragits är att behovet av designad information ökar i dagens mediebrus och att sändarens budskap till mottagaren måste genomgå en hermeneutisk process.

Rapport om arbetet med att framställa ett informationsmaterial åt StudentSMS.

ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen. The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain. The next part brings up what criteria it takes to be diagnosed with ADHD and different kinds of support; such as administrative, economical or cognitive. The goal of the report is to form information, mostly with text. Therefore the theoretical part ends with factors connected to information design followed by the design development. / ADHD har länge uppfattats som något som drabbar barn och växer bort med tiden. American psychiatric association uppger att ADHD kan uppträda annorlunda hos ungdomar och vuxna än hos barn. Något som kan leda till missförstånd och exkludering av vuxna och ungdomar med ADHD på bland annat arbetsmarknaden. Denna rapport undersöker den exkluderingen och söker vilken information som behöver nå vilka målgrupper för att förebygga den. Arbetets inriktning är textdesign, en del av informationsdesign, och fokuserar inledningsvis på de faktorer som bygger effektiv informationsmaterial. Sedan undersöks om det finns behov av mer information om ADHD inom yrkeslivet och vad den i så fall ska innehålla. Nästa del tar upp vilka kriterier som ska uppfyllas för att diagnostiseras med ADHD och vilken typ av stöd som då går att få; det kan handla om administrativ, ekonomisk eller kognitiv. Rapportens mål är att gestalta information och det är i första hand med hjälp av text. Därför avslutas den teoretiska delen med faktorer kopplade till informationsdesign och följs av designarbetets utveckling.