Den här rapporten bygger på en studie inom Informationsdesign inriktning textdesign, och handlar om hur patos och logos kan användas i ett informationsmaterial för att påverka och uppmuntra till ett önskat beteende. Miljöfrågor är ständigt aktuella och år efter år syns en ökning av nedskräpning i naturen. Världsnaturfonden meddelade år 2017 att om nedskräpningen fortsätter öka i samma takt kan det finnas mer skräp, framför allt plast, än fisk i haven år 2050. Trots dyra kampanjer, stora evenemang och mycket information verkar inte trenden vända. En anledning till det kan vara att allmänheten vet om problemet men saknar motivation till att göra något för att förbättra miljön.  Studiens syfte är att med hjälp av principer inom informationsdesign, tillsammans med retorikens patos och logos, ta fram informationsmaterial som kan uppmuntra till minskad nedskräpning för att se vilka som upplevs vara mest effektiva. Med teorier inom retorik, stilistik, nudging samt grafisk form, text och bild i samverkan och med resultat från en enkätundersökning och en intervju, blev gestaltningen fyra olika informationsskyltar. Två av skyltarna fokuserar på logos och två fokuserar på patos. En utprovning gjordes också för att undersöka vilka två skyltar som verkar ha störst effekt på allmänhetens attityd och beteende. / This report is based on a study in Information Design focusing on text design, and is about how pathos and logos can be used in an information material to influence and encourage a desired behavior.  Environmental issues are constantly relevant and year after year there is an increase in litter in nature. The World Wide Fund for Nature announced in 2017 that if litter continues to increase at the same rate, there may be more litter, especially plastic, than fish in the oceans by year 2050. Despite expensive campaigns, major events and a lot of information, the trend does not seem to reverse. One reason for this may be that the public knows about the problem but lacks the motivation to do something to improve the environment. The purpose of the study is to use various principles in information design, combined with the pathos and logos of rhetoric, to produce information material that can encourage to reduce littering to see which ones are perceived to be most effective. With theories in rhetoric, stylistics, nudging and graphic form, text and image in collaboration and with results from a survey and an interview, the design became four different information signs. Two of the signs focus on logos and two focus on pathos. A test was also done to investigate which two signs seem to have the greatest effect on the public's attitude and behavior.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.</p><p>För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.</p><p>Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.</p>

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken. För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet. Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.

Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna.  I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna.  Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt.  Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna. / Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna.  The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed.  Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience.  These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.

LinkedIn är ett socialt medie och nätverk där användarna har direktkommunikation med varandra. LinkedIn används för att skapa arbetsrelationer, dialog och professionella kontaktnät. Det är inte ovanligt att företag, myndigheter eller kommuner har profiler på LinkedIn. Eskilstuna kommun använder LinkedIn i syfte att rekrytera, men saknar riktlinjer kring kommunikation specifikt anpassade efter LinkedIn. Tidigare studier visar att svenska kommuner återanvänder riktlinjer som finns för deras analoga medier som riktlinjer för deras sociala medier. Kommunerna tar inte hänsyn till de sociala mediernas tekniska aspekter och har en tendens att försöka styra dem, snarare än att låta de sociala medierna styra hur riktlinjerna bör se ut. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur riktlinjer för myndigheters kommunikation på LinkedIn, med hjälp av stilistiska teorier om innehåll, stilnivå och personlighet kan se ut. Med stöd i stilistik, organisationskommunikation samt regler och riktlinjer för myndighetsspråk utförde jag tre empiriska studier. Jag skapade en enkät som besvarades av användare av LinkedIn, en telefonintervju med två LinkedIn-experter, samt en textanalys där jag analyserade stil och jämförde två myndigheters inlägg på LinkedIn. Slutsatser som dragits i arbetet är bland annat att dialog är viktigt. En synlig avsändare och ett blandat innehåll kan leda till förbättrad kommunikation på LinkedIn. Myndigheterna bör våga vara personliga och skapa relation till sina följare genom frågor, uppmaningar och ett enkelt språk anpassat efter målgruppen. / LinkedIn is a social network where users have direct communication with each other. LinkedIn is used to create work relations, dialogue and professional networks. It is not uncommon for companies, governments and municipalities to have profiles on LinkedIn. Eskilstuna municipality uses LinkedIn for the purpose of recruiting, but lacks guidelines for communication specifically adapted to LinkedIn. Previous studies show that Swedish municipalities reuse guidelines for their analog media as guidelines for their social media. The municipalities do not take into account the technical aspects of social media and tend to try to control them, rather than letting the social media control how the guidelines should look. The purpose of my study was to find out how guidelines for government communication on LinkedIn can look like, using stylistic theories about content, style and personality. With support in stylistic theories, organizational communication, and rules and guidelines for government language, I conducted three empirical studies. I created a questionnaire answered by LinkedIn users, a telephone interview with two LinkedIn experts, as well as a text analysis where I analyzed style and compared two governments' posts on LinkedIn. Conclusions drawn from my study include the fact that dialogue is important. A visible sender and mixed content can lead to improved communication on LinkedIn. Governments and municipalities should dare to be personal and try to create relationships with their followers through questions, requests and a simple language tailored to the target audience.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse". Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001. För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok. Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.

Skriftlig information från myndigheter har ofta ett rykte om sig att vara tungläst och svår att förstå. Detta trots att det finns lagkrav på att information från myndigheter ska vara skriven på ett lätt och begripligt sätt. Myndigheter arbetar efter ett antal råd, under det gemensamma namnet klarspråk för att uppfylla dessa krav på ett mer lättillgängligt språk.                      I detta examensarbete granskas läsbarheten i texter från Energimyndigheten. Vid en mätning av texternas läsbarhetsvärde (LIX) upptäcktes ingen ovanligt hög svårighetsgrad. Texterna upplevs trots detta som att de har en högre svårighetsgrad. Texternas läsbarhet och stil har därför analyserats för att hitta andra faktorer som kan ha påverkan på texternas läsbarhet. Analyserna visade att abstraktion var en av faktorerna som påverkar textens läsbarhet, och jag har därför valt att i detta arbete titta närmare på denna problematik. Abstraktionens påverkan på läsbarheten är känt inom forskning på området. Det finns dock en problematik inom forskningen att mäta abstraktion eller att bestämma vilka ord som ska anses abstrakta. Abstraktion har därför ofta förbisetts vad gäller att skriva på ett mer lättillgängligt sätt eller för att mäta en texts läsbarhet. Abstraktion och myndigheters egen terminologi hänger också ihop. De ord som läsaren är van vid upplevs som mindre abstrakta medan ovanligare terminologi upplevs som mer abstrakt, då läsaren inte är van vid dessa ord. Det är därför viktigt för myndigheter att tänka på mottagaranpassningen, är texterna anpassade till en mottagare utanför myndigheten, och vad förväntas läsaren ha för kunskaper inom området? Med detta i åtanke kommer texter från Energimyndigheten bearbetas för att få fram ett nytt mottagaranpassat material med ökad konkretion och läsbarhet. / Written information from agencies have a reputation of being hard to read and understand, even if there is a law that says that information from Swedish agencies should be written in a simple and understandable way. Agencies work with their writing after the principles of plain language, to live up to the demands of a simple and understandable language. In this report the readability of texts from the Swedish Energy Agency have been examined. When the texts readability was measured using a readability index (LIX), it did not indicate any significant difficulty. Despite this the texts can be perceived as more difficult. The texts readability and style have therefore been analysed in this report to find other causes that might affect the readability. The analysis showed that abstraction could be a factor that influences the texts readability, and I have chosen to look closer on that factor in this report. That there are effects of abstraction on readability is a well known fact, however it´s problematic to measure it and decide which words should be considered abstract. These problems have caused abstraction to be overlooked when it comes to writing more understandable and to measure texts readability.  Agencies own language also effects reading and how abstract a text appears to be. Words that the reader is used to appear less abstract then words that they are more used to. Therefore agencies own language can often appear more abstract to the reader. Text therefore needs to be adapted to the reader outside of the agency that is not used to their kind of language, and also consider the readers amount of knowledge on the subject. With all these things in consideration texts from The Swedish Energy Agency will be processed to create a new material adapted to the reader with increased concretion and readability.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

De senaste åren har det totala skuldbeloppet för unga mellan 18 och 25 år ökat hos Kronofogden. 2022 genomförde Kronofogden en egen studie om unga som har skulder hos dem. Studien visade att många unga blir passiva när de får reda på att de fått en skuld hos Kronofogden. Detta examensarbete handlar om att undersöka detta problem ytterligare och hur man kan skapa informationsmaterial som motiverar unga till att ta kontrollen över sin ekonomi och snabbare ta sig ur överskuldsättningen. För att undersöka problemet ur ett informationsdesignsperspektiv har kvalitativa intervjuer och en sammanställning av tidigare forskning utförts. Med hjälp av teorier som narratologi, retorik och teknikinformation har ett gestaltningsförslag till informationsmaterialet skapats. Gestaltningsförslaget har utprovats på personer mellan 18–25 år och utvecklats därefter. Slutsatsen av studien är att storytelling kan vara ett sätt att motivera användare till att bli aktiva men att användargruppen har olika behov och därför behövs flera alternativa lösningar. / In recent years, the total debt amount for young people between the ages of 18 and 25 has increased at the Swedish enforcement authority, Kronofogden. In 2022, Kronofogden conducted its own study on young people who have a debt at Kronofogden. The study showed that many young people become passive when they find out that they have received a debt from Kronofogden. This thesis investigates the problem further and how to create an information material that motivates young people to take control over their own economy and faster get out of their indebtedness. To investigate the problem from an information design perspective, qualitative interviews and a compilation of previous research have been made. With the help of theories such as narratology, rhetoric, and technology information a design proposal for the information material has been created. The design proposal has been tested by people between the ages 18-25 and developed accordingly. The conclusion of the study is that storytelling can be a way to motivate users to become active, but that the user group has different needs and therefore several alternative solutions are needed. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design.