No description available.

The aim of this thesis is to investigate and reflect about the different sponsorship relations between a Swedish sports retailer and their sponsored events. My case for this thesis is the brand Intersport and I am investigating the phenomena sponsorship and their different sponsorship relations and in this case in relation to sport events. A qualitative study has been conducted by doing interviews with representatives from three different events that Intersport are sponsoring, two interviews with Intersport and also observations during two of the events. Furthermore, a theoretical framework within sponsorship has developed through this process. The result of this study showed that there are different kinds of sponsorship relations between Intersport and their sponsored events. Moreover, there are differences in terms of how they are ranking sports and how much money and time they are investing in the specific events. This study showed that Intersport has different levels of professionalism and business relationships. Partille Cup has the highest position on that scale, Stockholm Marathon Group has the second place and Gothenburg Youth Games is in the bottom. The interviews resulted in a clear picture of how these sponsorship relations look like, the underlying reasons for cooperating with Intersport and this means that they are seeing the sports retailer as a large player, a good channel in terms of being connected to them and increase their awareness but also as a partner who can offer relevant products for their events. Lastly, meaningful relations is a key factor here and my result showed that it goes both ways.

Purpose – This study aims to gain an increased understanding of how textile companies perceive opportunities and challenges in reducing microplastic shedding in the design process. Specifically, the thesis compares and analyses two distinct textile companies with diverse business approaches. Methodology – A qualitative research method was chosen to gain in-depth knowledge through semi-structured interviews, while a deductive approach was used to connect existing theories to practical implications. A thematic analysis was employed to systematically analyse the empirical data, aligning with the developed analysis model in the thesis. Findings – Based on the results, it indicates that the design process in the textile industry plays a crucial role in reducing microplastic emissions by enabling sustainable product design through material selection and considering the product's life cycle. However, challenges arise in selecting sustainable materials and implementing sustainable practices due to limited awareness, availability, and standardised measurement methods. Through a comparative analysis of two distinct companies, the study generates valuable insights and knowledge on how organisations can re-evaluate their methods, processes, and material selections to foster more sustainable design practices. Originality/value – This study enhances originality by examining and analysing the perspectives of Swedish textile companies regarding the opportunities and challenges associated with reducing microplastic emissions in the design process. By emphasising a pre-consumer stage in the textile value chain, the study departs from the traditional focus on post-consumer phases, thus addressing the microplastic issue from a new perspective. The findings of this study hold significance for both theoretical and practical realms by advancing an increased understanding of sustainable policies and practices aimed at reducing microplastic emissions in the textile industry.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

Sammanfattning Problemformulering och bakgrund: Textilföretag är i behov av en effektiv logistik. En sådan finns att tillgå externt hos tredjepartslogistiker. Det finns begränsad forskning som påvisar riskerna som outsourcing av logistikfunktionen innebär. Därför vill vi i denna studie jämföra risker med fördelar applicerat på den västsvenska textilmarknaden. Företagens utlåtande kring deras outsourcing av logistikfunktionen värderas och lyfts. Syfte: Syfte för den här studien är att undersöka hur användandet av tredjepartslogistik ser ut inom västsvenska textilföretag. Vi vill skapa förståelse kring vilka risker och fördelar som outsourcing av logistikfunktionen innebär. Fortsatt vill vi även undersöka hur situationen ser ut för textilföretag belägna i Västsverige, och vilka faktorer som spelar in i deras outsourcing av logistikfunktionen. Metod: Vi inledde vår kvalitativa forskning med att genomföra en litteraturöversikt, som vi därefter använde för att skapa en intervjuguide. Under intervjuerna följde vi guiden, men lät även respondenterna tala mer fritt vid behov. En sådan intervjumetod kallas för semi-strukturerade intervjuer. För att nå en slutsats ställde vi referensramen mot empirin. På så sätt kunde vi besvara våra forskningsfrågor. Diskussion och slutsats: Efter analys av vår empiri kom vi fram till att de västsvenska textilföretagen i stora drag delar den bild som litteraturen ger gällande de risker och fördelar som finns vid outsourcing av logistikfunktionen. Däremot finns vissa olikheter. Företagen anser att risken för beroendeförhållande samt vikten av kommunikation inte har samma betydelse som litteraturen anser. Vi slår fast att företagen resonerar likt litteraturen när det gäller eftersträvan av diverse konkurrensfördelar. Förslag på vidare forskning: Studiens urval är för litet för att kunna dra några generella och övergripande slutsatser kring västsvenska företags outsourcing av logistikfunktionen, annat än i de tre specifika fall som vi studerat. Därmed efterfrågar vi att framtida studier utökar antalet deltagande företag. Här hoppas vi att vår studie kan ge en god grund att bygga vidare på. / Formulation of Problems and Background : Textile companies are in need of effective logistics. This is available externally from third party logistics suppliers. There is limited research which demonstrates the risks involved in outsourcing of the logistics function. Therefore, we want in this study to compare the risks with the benefits applied to WesternSwedish Textile Companies. Purpose : The purpose of this study is to investigate the usage of third party logistics in Western Swedish Textile Companies. We also want to create an understanding of the risks and benefits that outsourcing of the logistics function entails. Further, we also want to investigate what the situation looks like for textile companies located in Western Sweden, and what factors are involved in their outsourcing of logistics. Method: We began by conducting a literature review which we later used to create an interview guide. The interview guide was used when interviewing three Western Swedish Textile Companies. During the interviews we followed the guide, though we also allowed the respondents to speak more freely if they chose. This methodology is called semi-structured interview. In order to reach a conclusion and answer our research questions, we compared the frame of reference against our empirical data. Discussion and conclusion: When analyzing our empirical data, we found that the companies broadly share the same impression as the literature regarding the risks and benefits involved when outsourcing logistics. We conclude that the companies included in our study put forth arguments which resemble what the literature emphasizes. However, there are some differences. Companies do not consider the risk of dependence on a third party, neither the importance of communication, as serious as the literature implies they should. Various competitive advantages are gained through the outsourcing of logistic functions. These outweigh any associated risks according to the companies involved in our study. Proposals for further research: The selection of companies in this study is too small to draw any general and comprehensive conclusions about the outsourcing of logistics function made by Western Swedish Textile Companies. This means that future studies will have to increase the number of participating companies in order to put forth a conclusion that is generalizable.

Det är centralt för textilföretag idag att implementera hållbarhet i deras strategier och affärsmodell, ett organisatoriskt dokument som syftar till att redovisa ett företags hållbarhetsarbete gentemot deras intressenter är hållbarhetsredovisningar. FNs 17 globala mål (Agenda 2030) tillgodoser företag världen över med riktlinjer och fokusområden inom hållbar utveckling. Agenda 2030 har blivit ett verktyg som används i samband med hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att undersöka svenska textilföretags hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 för att ge en ökad förståelse för hur textilföretag arbetar med Agenda 2030 målen med utgångspunkt i det traditionella ramverket triple bottom line i relation till det moderna ramverket regenerativ hållbarhet. Studien ligger till grund för vidare forskning kring huruvida FNs globala mål behöver uppdateras för att bli ett verktyg för att uppnå regenerativ hållbarhet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod baserad på dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Urvalsprocessen har utgångspunkt i att kartlägga svenska företag som är verksamma inom textilbranschen och arbetar med hållbarhet. I samband med att det empiriska materialet samlades in pågick analysarbete kontinuerligt där det identifierades fem kategorier som syftar till att kartlägga empirin och ligga till grund för en djupgående analys. Teoretiskt Perspektiv: Studien utgår från två teoretiska ramverk, triple bottom line vilket bygger på de tre tre dimensionerna av hållbarhet social, miljömässig och ekonomisk. Följt av regenerativ hållbarhet vilket adderar ett nytt synsätt på hållbarhetsarbetet baserat på återställa, bevara och förbättra. En kort presentation av hur de teoretiska ramverken relaterar till varandra presenteras initialt. Resultat/Analys & Slutsatser: Studien baseras på 12 svenska textilföretag, där majoriteten arbetar med Agenda 2030 samt hållbarhetsredovisar. Fem kategorier identifierades; samarbeten, transparens, produkt, cirkularitet och prioriteringar i empiri och analys. Dessa användes för att kartlägga vilka av Agenda 2030 målen som prioriteras inom textilbranschen och hur det avspeglar sig i textilföretags hållbarhetsarbete, samt om det finns ett samband mellan textilföretags hållbarhetsarbete med Agenda 2030 och regenerativ hållbarhet. Baserat på studien prioriteras främst mål 8, 12, 13 och 17 inom textilbranschen. I slutsats skiljer sig hållbarhetsarbetet med målen åt på olika textilföretag beroende på hur dem prioriterar målen samt arbetar med hållbarhet och huruvida företaget kopplar Agenda 2030 till sina interna mål. Det finns både ett indirekt och direkt samband med regenerativ hållbarhet kopplat till Agenda 2030 beroende på hur textilföretagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är utformade. / Today it is crucial for textile companies to implement sustainability in their strategies and overall business model, sustainability reports are an organizational document that aims to mediate a company's sustainability work to its different stakeholders. The UN's 17 Global Goals (Agenda 2030) provide companies worldwide with guidelines and focus areas on sustainable development. Agenda 2030 has become a tool used in connection with sustainability reporting. The study examines Swedish textile companies' sustainability work linked to Agenda 2030 to provide an increased understanding of how textile companies implement the UN’s 17 Global Goals. Based on the traditional triple bottom line framework in relation to the modern regenerative sustainability framework. The study forms the basis for further research on whether Agenda 2030 needs to be updated to become a tool for achieving regenerative sustainability. Methodology: The study applies a qualitative research method with a document study and semi-structured interviews based on a goal-oriented sampling. The sampling process is based on Swedish companies within the textile industry that prioritize sustainability. The empirical material was collected and analyzed continuously, five categories were identified which aim to form the base for an in-depth analysis, discussion, and lastly conclusion. Theoretical Perspective: The study is based on two theoretical frameworks, triple bottom line which includes the three dimensions of sustainability; social, environmental, and economic. Followed by regenerative sustainability, which provides a new perspective on sustainability based on restoring, preserving, and improving. A short presentation on how the two frameworks relate to each other is presented. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on 12 Swedish textile companies, where the majority work with Agenda 2030 and sustainability reporting. Five categories were identified during the empirical analysis; collaborations, transparency, product, circularity, and priorities. The five categories were used in order to conclude which of the UN’s 17 Global Goals are prioritized within the textile industry and how it is implemented in companies' sustainability work. Also regarding whether there is a linkage between textile companies' sustainability work, implementation of Agenda 2030, and regenerative sustainability. In conclusion, the most prioritized of the UN’s Global Goals within the textile industry are; 8, 12, 13, and 17. Sustainability work in linkage with Agenda 2030 differs depending on how the specific textile company chooses to prioritize the goals, on their sustainability strategies, and whether they connect Agenda 2030 directly to their internal objectives. There is both a direct and indirect correlation between regenerative sustainability and Agenda 2030, depending on the specific textile companies' sustainability work and reporting structure, strategy, and objectives.