I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential. Det framgår i vår undersökning av Kappahl, att CSR-arbete kan skapa synergieffekter längs med värdekedjan. Med stöd av erkända teorier kan vi i vår forskning påvisa att så är fallet inom mode/textilbranschen. Vi kan då med största säkerhet påstå att CSR- konceptet har potential att bli ekonomiskt lönsamt om det hanteras på ett korrekt sätt. Vår forskning har påvisat att det är väldigt viktigt att inledningsvis implementera CSR centralt i organisationen, och först därefter låta det grena ut i resten av värdekedjan. Vi har genom vår forskning utvecklat en modell för att åskådligöra sambandet, genom att med Kappahl som exempel illustrera det. Resultatet av vår forskning visar att CSR måste tas på allvar av företag världen över. En orsak till att det ännu inte har skett, är att begreppet fortfarande är för stort och omfattande. Vi vill se att framtida forskning skall se över möjligheten att utveckla branschspecifika recept, såsom vi försökt med mode/textilbranschen.

Idag är det många fler i Sverige som startar företag än tidigare. Samtidigt kan det också vara svårt att livnära sig på egenföretagande, bland annat då företag beskattas hårt i Sverige, vilket kan minska incitamenten. Enligt rapporter ökar ändå antalet egenföretagare, också verksamma inom kreativa näringar, trots kända motsättningar. Detta indikerar att det finns många incitament till att bli egenföretagare, men vilka är dessa? Den här studiens syfte är att öka förståelsen för vad som motiverar designande och tillverkande egenföretagare inom textilbranschen att driva sina verksamheter. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ fallstudie där sju olika företag verksamma inom den specifika yrkesgruppen intervjuades påm ämnet motivation och vad som driver just dem att driva företag. Respondenternas svar sammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteorier på området. Underökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarna motiverades av faå vara kreativa och skapande i sin yrkesroll, likaså av att få arbeta självständigt och med sina egna idéer. De motiverades också av att tjäna pengar så att de kunde få en större inkomst och för att deras verksamheter skulle kunna växa och utvecklas med tiden. Andra motiverande faktorer var också att känna bekräftelse och framgång, samt visionen om att kunna bygga upp någonting eget. De medverkande ansåg också att betydelsen av att få arbeta med något de brinner för var mycket stor, eftersom det i flera fall genererade en större upplevd meningsfullhet i deras arbetsliv.

I det moderna samhället är arbetet inte längre enbart en inkomstkälla utan ett verktyg för självförverkligande. Ur de anställdas perspektiv är företagens attraktivitet, sociala värden, ekonomiska fördelar och utvecklingsmöjligheter viktiga aspekter som tas i beaktning när man söker sig till ett företag och därför betydelsefulla för företagen att efterleva. Uppsatsens teoretiska referensram sätter därför arbetsgivarlöftet och vikten av att det följs i centrum. Vi har funnit ett flertal forskningsstudier relaterade till arbetsgivarlöften, som genomförts inom olika branscher, men saknar undersökningar i textilbranschen där vi ser flera anledningar till varför det skulle vara aktuellt. Studiens syfte är därför att undersöka preferenser bland anställda inom funktionerna inköp och design på företag inom textilbranschen och se hur väl dessa uppnås för att kunna dra slutsatser om förbättringsområden. Samtidigt vill vi se hur stor inverkan den geografiska platsen har och hur benägna de anställda är att yttra sig om arbetsplatsrelaterad information på sociala medier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats, där datainsamling skett genom webbenkäter via bekvämlighet- och snöbollsurval för att nå ut till relevanta personer. Enkäten samlade in åsikter från drygt 23 % av urvalsramen. Av dessa hade nästan 84 % en eftergymnasial utbildning och 30 % hade varit anställda i över 5 år, vilket bekräftar att deltagarna besitter erfarenhet och kompetens som är värdefull för arbetsgivarna. Sociala värden var absolut viktigast för respondenterna i vår undersökning och att ha en god relation till kollegor och chefer toppade listan. En härlig och kul stämning på arbetsplatsen kom inte långt därefter. Lyckligtvis är det också en känsla av tillhörighet som arbetsgivarna lyckas uppfylla bäst. 65 % anger betyget 7 eller högre på hur nöjda de är med sin arbetssituation. Det finns dock utrymme för förbättring, speciellt när det kommer till faktorer som lön, förmåner och självbildskongruens. Resultatet visade att arbetsorten i sig inte var anmärkningsvärt viktig och så länge arbetet är meriterande behöver inte arbetsplatsen ligga i en storstad. Studiens deltagare anger att de är aktiva på sociala medier, men få av dem uttrycker sig positivt eller negativt om sin arbetsgivare via dessa plattformar i dagsläget. Här ser vi ett potentiellt förbättringsområde när det kommer till att få de anställda att bli varumärkesambassadörer för företagets employer brand. / In modern society, our work is no longer just a source of income but a tool for self-realization. From the employees' perspective corporate attractiveness, social values, economic benefits and development opportunities are important aspects taken into consideration when applying for a job and therefore important for companies to acknowledge. The theoretical framework therefore puts the employer brand promise and the importance of its compliance in focus. The study aims to investigate preferences among employees in the purchasing and design functions in the textile industry, and see how well they are achieved to draw conclusions about areas for improvement. At the same time, we want to see how much influence the geographical location has and how likely the employees are to share workplace-related information on social media. The study was conducted with a quantitative approach, where data was collected through web surveys with a convenience and snowball sampling method to reach out to relevant people. The survey gathered opinions from more than 23% of the sample field. Of these, almost 84% had post-secondary education and 30% had been employed for over 5 years, which confirms that the participants possesses experience and expertise that is valuable to their employers. Social values were regarded most important and to have a good relationship with colleagues and managers was ranked as the number one preference. A fun atmosphere scored second place. Fortunately, it is also a sense of belonging that employers seem to meet the best. 65% of the respondents graded 7 or higher on job satisfaction on a scale of 1-10. However, there is room for improvement, especially when it comes to factors such as salary, benefits and self-image congruency. The result shows that the workplace location in itself was not remarkably important and as long as the job is meritorious it does not need to be situated in a big city. The study participants indicate that they are active on social media, but few of them express any positive or negative aspects about their employers on these platforms. Here we see a potential area for improvement when it comes to turning the employees into brand ambassadors for the company's employer brand. This research paper is written in Swedish.

Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.

Det är centralt för textilföretag idag att implementera hållbarhet i deras strategier och affärsmodell, ett organisatoriskt dokument som syftar till att redovisa ett företags hållbarhetsarbete gentemot deras intressenter är hållbarhetsredovisningar. FNs 17 globala mål (Agenda 2030) tillgodoser företag världen över med riktlinjer och fokusområden inom hållbar utveckling. Agenda 2030 har blivit ett verktyg som används i samband med hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att undersöka svenska textilföretags hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 för att ge en ökad förståelse för hur textilföretag arbetar med Agenda 2030 målen med utgångspunkt i det traditionella ramverket triple bottom line i relation till det moderna ramverket regenerativ hållbarhet. Studien ligger till grund för vidare forskning kring huruvida FNs globala mål behöver uppdateras för att bli ett verktyg för att uppnå regenerativ hållbarhet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod baserad på dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Urvalsprocessen har utgångspunkt i att kartlägga svenska företag som är verksamma inom textilbranschen och arbetar med hållbarhet. I samband med att det empiriska materialet samlades in pågick analysarbete kontinuerligt där det identifierades fem kategorier som syftar till att kartlägga empirin och ligga till grund för en djupgående analys. Teoretiskt Perspektiv: Studien utgår från två teoretiska ramverk, triple bottom line vilket bygger på de tre tre dimensionerna av hållbarhet social, miljömässig och ekonomisk. Följt av regenerativ hållbarhet vilket adderar ett nytt synsätt på hållbarhetsarbetet baserat på återställa, bevara och förbättra. En kort presentation av hur de teoretiska ramverken relaterar till varandra presenteras initialt. Resultat/Analys & Slutsatser: Studien baseras på 12 svenska textilföretag, där majoriteten arbetar med Agenda 2030 samt hållbarhetsredovisar. Fem kategorier identifierades; samarbeten, transparens, produkt, cirkularitet och prioriteringar i empiri och analys. Dessa användes för att kartlägga vilka av Agenda 2030 målen som prioriteras inom textilbranschen och hur det avspeglar sig i textilföretags hållbarhetsarbete, samt om det finns ett samband mellan textilföretags hållbarhetsarbete med Agenda 2030 och regenerativ hållbarhet. Baserat på studien prioriteras främst mål 8, 12, 13 och 17 inom textilbranschen. I slutsats skiljer sig hållbarhetsarbetet med målen åt på olika textilföretag beroende på hur dem prioriterar målen samt arbetar med hållbarhet och huruvida företaget kopplar Agenda 2030 till sina interna mål. Det finns både ett indirekt och direkt samband med regenerativ hållbarhet kopplat till Agenda 2030 beroende på hur textilföretagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är utformade. / Today it is crucial for textile companies to implement sustainability in their strategies and overall business model, sustainability reports are an organizational document that aims to mediate a company's sustainability work to its different stakeholders. The UN's 17 Global Goals (Agenda 2030) provide companies worldwide with guidelines and focus areas on sustainable development. Agenda 2030 has become a tool used in connection with sustainability reporting. The study examines Swedish textile companies' sustainability work linked to Agenda 2030 to provide an increased understanding of how textile companies implement the UN’s 17 Global Goals. Based on the traditional triple bottom line framework in relation to the modern regenerative sustainability framework. The study forms the basis for further research on whether Agenda 2030 needs to be updated to become a tool for achieving regenerative sustainability. Methodology: The study applies a qualitative research method with a document study and semi-structured interviews based on a goal-oriented sampling. The sampling process is based on Swedish companies within the textile industry that prioritize sustainability. The empirical material was collected and analyzed continuously, five categories were identified which aim to form the base for an in-depth analysis, discussion, and lastly conclusion. Theoretical Perspective: The study is based on two theoretical frameworks, triple bottom line which includes the three dimensions of sustainability; social, environmental, and economic. Followed by regenerative sustainability, which provides a new perspective on sustainability based on restoring, preserving, and improving. A short presentation on how the two frameworks relate to each other is presented. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on 12 Swedish textile companies, where the majority work with Agenda 2030 and sustainability reporting. Five categories were identified during the empirical analysis; collaborations, transparency, product, circularity, and priorities. The five categories were used in order to conclude which of the UN’s 17 Global Goals are prioritized within the textile industry and how it is implemented in companies' sustainability work. Also regarding whether there is a linkage between textile companies' sustainability work, implementation of Agenda 2030, and regenerative sustainability. In conclusion, the most prioritized of the UN’s Global Goals within the textile industry are; 8, 12, 13, and 17. Sustainability work in linkage with Agenda 2030 differs depending on how the specific textile company chooses to prioritize the goals, on their sustainability strategies, and whether they connect Agenda 2030 directly to their internal objectives. There is both a direct and indirect correlation between regenerative sustainability and Agenda 2030, depending on the specific textile companies' sustainability work and reporting structure, strategy, and objectives.

Because of the growing pressure and expectations on companies' social and ecological responsibility from society, sustainability has become anincreasingly important aspect to integrate within companies. This study has analyzed how sustainability reporting can function as a tool for companiesto communicate their sustainability work. A content analysis was conducted on four of H&M Group’s sustainability reports from the years of 2002,2008, 2014 and 2020. Through the lens of a theoretical framework the analysis studied how the reports had changed over time, which themes couldbe distinguished and how they reflected good sustainability reporting according to science. The results of the analysis showed that H&M Group´ssustainability reports had an overall focus on responsibility, the value chain and the impact from external events. Furthermore, the focus shifted frombeing on the social aspects to including more of the ecological aspects over time. The results correlated with what science considers as good sustainability reporting. / I och med samhällets ökande press och förväntningar på företags sociala och ekologiska ansvarstagande har hållbarhet blivit en allt viktigare del förföretag att integrera. Den här studien har analyserat hur hållbarhetsrapportering kan fungera som ett verktyg för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. En innehållsanalys genomfördes på fyra av H&M Group:s hållbarhetsrapporter, år 2002, 2008, 2014 samt 2020. Genom stöd i ettteoretiskt ramverk undersöktes hur rapporterna hade förändrats över tid, vilka teman som kunde ur-skiljas samt hur de återspeglade forskningens synpå god hållbarhetsrapportering. Resultatet påvisade att H&M Group:s hållbarhetsrapporter hade ett övergripande fokus på ansvarstagande, värdekedjan samt påverkan från omvärlden. Vidare skiftade fokus från att ligga på de sociala aspekterna till de ekologiska aspekterna i rapporterna övertid. Resultatet gick i linje med vad som, enligt forskningen, anses som god rapportering.