Att börja växa som företag är svårt, inte minst inom klädindustrin där det granskas stygn för stygn av media. Under de två senaste decennierna har fler klädföretag börjat arbeta med hållbar utveckling. Det som tidigare har genererat tillväxt från den industriella utvecklingen går emot dagens hållbarhetstänk, som har blivit viktigare i klädföretagen. Samtidigt behövs tillväxt hos klädföretag för att konkurrera på den mer globaliserade marknaden. I denna studie undersöks det hur tillväxtstrategier kan tillämpas i ett klädföretag som arbetar med hållbar utveckling. Forskningsmetodiken består av en kvalitativ ansats för att få en djup kunskap kring fenomenet. Studien är en fallstudie som fördjupar sig i ett klädföretags hållbarhetsarbete. Empirin bygger på digital datainsamling av företaget och en intervju med företagets hållbarhetsansvarige. Företagets affärsmodell analyseras och med hjälp av analysen kartläggs vart någonstans hållbarhetsarbetet förekommer i affärsmodellen. Hållbarhetsarbetet förekommer i olika delar av affärsmodellen beroende på företag. Hur företaget påverkas av tillväxtstrategier utgår från affärsmodellen. I studiens resultat visar det sig att vid tillämpning av tillväxtstrategier är det viktigt att se hur olika delar i verksamheten påverkas. Även om företag väljer att använda sig av samma tillväxtstrategi kan strategin tillämpas på olika sätt och påverka olika delar i företaget. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Att börja växa som företag är svårt, inte minst inom klädindustrin där det granskas stygn för stygn av media. Under de två senaste decennierna har fler klädföretag börjat arbeta med hållbar utveckling. Det som tidigare har genererat tillväxt från den industriella utvecklingen går emot dagens hållbarhetstänk, som har blivit viktigare i klädföretagen. Samtidigt behövs tillväxt hos klädföretag för att konkurrera på den mer globaliserade marknaden. I denna studie undersöks det hur tillväxtstrategier kan tillämpas i ett klädföretag som arbetar med hållbar utveckling. Forskningsmetodiken består av en kvalitativ ansats för att få en djup kunskap kring fenomenet. Studien är en fallstudie som fördjupar sig i ett klädföretags hållbarhetsarbete. Empirin bygger på digital datainsamling av företaget och en intervju med företagets hållbarhetsansvarige. Företagets affärsmodell analyseras och med hjälp av analysen kartläggs vart någonstans hållbarhetsarbetet förekommer i affärsmodellen. Hållbarhetsarbetet förekommer i olika delar av affärsmodellen beroende på företag. Hur företaget påverkas av tillväxtstrategier utgår från affärsmodellen. I studiens resultat visar det sig att vid tillämpning av tillväxtstrategier är det viktigt att se hur olika delar i verksamheten påverkas. Även om företag väljer att använda sig av samma tillväxtstrategi kan strategin tillämpas på olika sätt och påverka olika delar i företaget. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Kandidatuppsats i företagsekonomi inom ramen för Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Högskolan i Skövde. Författare: Emelie Henström och Jessica Lindberg Titel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av mänskliga rättigheter. Syfte: Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins hållbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, mänskliga rättigheter. Det granskas eftersom att författarna vill beskriva för läsaren vad en konsument, som inte är insatt i års- och hållbarhetsredovisningar, har för förförståelse innan och efter en granskning av hållbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna därmed anser skapar legitimitet. Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomförts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- nämns kontrollgrupp. Kontrollgruppen besitter en större förförståelse, inom ämnet hållbar- hetsredovisning, än de två andra fokusgrupperna som i vardagen inte kommer i kontakt med vare sig års- eller hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsatser: Studien ger ett praktiskt bidrag till samhället genom att visa vilken legitimitet konfektionsföretagens konsumenter finner i hållbarhetsredovisningarna inom mänskliga rättigheter. Respondenterna i studien uppvisar att de finner legitimitet i konfekt- ionsföretagens handlande trots att det uppdagas att företagen hanterat mänskliga rättigheter oegentligt. Det ligger till grund för att respondenterna ser att konfektionsföretagen vill utveck- las inom det hållbara arbetet vilket respondenterna finner är en väsentlig del för en framtida god utveckling i framförande av en hållbarhetsredovisning. Förslag till vidare forskning: Eftersom att studien utgår från ett kvalitativt metodval kan resultatet inte uttalas vara generella. Därför är ett kvantitativt metodval i en framtida studie en intressant utgångspunkt. Det eftersom att det hade varit intressant att se hur den här studien förhåller sig till en kvantitativ studie i exempelvis en enkätundersökning för att på ett större urval av konsumenter se om det resultatet som framkommer i denna studie generellt överensstämmer med konsumenters legitimitetsskapande. / Bachelor Thesis in Business Administration in the context of Economics with Accounting spe- cialization at the University of Skövde. Author: Emelie Henström and Jessica Lindberg Title: A study about the legitimacy of the consumer finds in the clothing industry work and handling of human rights. Purpose: The survey aims to increase the understanding of what legitimacy consumers find in the clothing industry sustainability reports within the social dimension of human rights. It examined because the authors want to describe to the reader what a consumer who is unfamil- iar with the annual and sustainability reports, has pre-understanding before and after an exam- ination of sustainability reports and what consumers thus consider creating legitimacy.  Method: This study was based in a qualitative method selection with an inductive approach. Data collection was conducted through interviews designed in three focus groups, one of which is called the control group. The control group possesses a larger pre-understanding, in the subject of sustainability reporting, than the other two focus groups in everyday life do not come in contact with either annual or sustainability reports. Results and conclusions: The study provides a useful contribution to society by showing what legitimacy garment enterprises consumers find in the sustainability reports of human rights. Respondents in the study show that they find legitimacy in the apparel companies' be- havior even though it is found that the companies handled the human rights abusive. It is the basis for respondents see that clothing companies want to develop in a sustainable work which respondents find is an essential part of good future growth in the driving of a sustaina- bility report. Suggestions for further research: Because the study is based on a qualitative methodology, the result is not pronounced to be general. Therefore, a quantitative methodology in a future studies an interesting starting point. It is because it would have been interesting to see how this study relates to a case study example, in a survey to a larger sample of consumers see if the results that emerge in this study are generally consistent with the consumers of legitimacy.

Personas är något som används av företag idag inom en mängd branscher och däribland modebranschen. Det används för att skapa en bild av sin kund och rikta sig mot en tydlig målgrupp. Tidigare forskning talar emot att utveckla personas internt inom företag och denna studie har genom en fallstudie, på ett klädföretag som gjort det, undersökt om det går att utveckla personas internt utan extern kundinformation. Modebranschen karaktäriseras av snabba förändringar och befinner sig därmed på en dynamisk marknad. Teorin om optimal distinctiveness menar på att företag på dynamiska marknader behöver anpassa sig till omvärlden för att vara optimalt distinkta, det vill säga att vara distinkta för att sticka ut från sina konkurrenter men uppnå konformitet för att inte bli irrelevanta för det segmentet. Idéen om dessa motstridiga krafter har undersökts för att studera om teorin optimal distinctiveness skulle kunna appliceras på personametoden för att utveckla den, detta genom modellen Optimal Distinct Persona. Fallstudien har genomförts med hjälp av intern information från Företag X, en kvantitativ enkät som genomförts i Företag Xs butiker samt två kvalitativa fokusgrupper. Resultatet från denna fallstudie visade att det går att utveckla personas internt inom företag även fast inte alla kunder stämmer in på samtliga attribut i personabeskrivningen. Resultaten visade även att teorin optimal distinctiveness skulle vara behjälplig för att utveckla personametoden då den i dagsläget kan innebära vissa problem. Modellen Optimal Distinct Persona kan minimera dessa problem genom att använda teorin optimal distinctiveness vid utvecklingen av attribut till personabeskrivningen men även genom att konstant anpassa attributen till omvärlden och kundernas ändrade preferenser. / Personas is something that is used by companies today in a number of industries, including the fashion industry. It is used to create an image of its customer and aim at a clear target group. Previous research speaks against developing personas internally within companies and this study has through a case study, at a clothing company that has done so, investigated whether it is possible to develop personas internally without external customer information. The fashion industry is characterized by rapid changes and is thus in a dynamic market. The theory of optimal distinctiveness means that companies in dynamic markets need to adapt to the outside world in order to be optimally distinct, that is to be distinct in order to stand out from their competitors but achieve conformity in order to not become irrelevant to their segment. The idea of ??these contradictory forces has been investigated to study whether the theory of optimal distinctiveness could be applied to the persona method to develop it, this through the model Optimal Distinct Persona. The case study was conducted using internal information from Company X, a quantitative survey conducted in Company X's stores and two qualitative focus groups. The results from this case study showed that it is possible to develop personas internally within companies even though not all customers match on all attributes in the person description. The results also showed that the theory of optimal distinctiveness would be helpful in developing the persona method as it currently involves certain problems. The Optimal Distinct Persona model can minimize these problems by using the theory of optimal distinctiveness in the development of attributes to the persona description but also by constantly adapting the attributes to the outside world and customers' changing preferences.

Because of the growing pressure and expectations on companies' social and ecological responsibility from society, sustainability has become anincreasingly important aspect to integrate within companies. This study has analyzed how sustainability reporting can function as a tool for companiesto communicate their sustainability work. A content analysis was conducted on four of H&M Group’s sustainability reports from the years of 2002,2008, 2014 and 2020. Through the lens of a theoretical framework the analysis studied how the reports had changed over time, which themes couldbe distinguished and how they reflected good sustainability reporting according to science. The results of the analysis showed that H&M Group´ssustainability reports had an overall focus on responsibility, the value chain and the impact from external events. Furthermore, the focus shifted frombeing on the social aspects to including more of the ecological aspects over time. The results correlated with what science considers as good sustainability reporting. / I och med samhällets ökande press och förväntningar på företags sociala och ekologiska ansvarstagande har hållbarhet blivit en allt viktigare del förföretag att integrera. Den här studien har analyserat hur hållbarhetsrapportering kan fungera som ett verktyg för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. En innehållsanalys genomfördes på fyra av H&M Group:s hållbarhetsrapporter, år 2002, 2008, 2014 samt 2020. Genom stöd i ettteoretiskt ramverk undersöktes hur rapporterna hade förändrats över tid, vilka teman som kunde ur-skiljas samt hur de återspeglade forskningens synpå god hållbarhetsrapportering. Resultatet påvisade att H&M Group:s hållbarhetsrapporter hade ett övergripande fokus på ansvarstagande, värdekedjan samt påverkan från omvärlden. Vidare skiftade fokus från att ligga på de sociala aspekterna till de ekologiska aspekterna i rapporterna övertid. Resultatet gick i linje med vad som, enligt forskningen, anses som god rapportering.