Bakgrund: Talanger är ett begrepp som blir allt vanligare i dagens organisationer. Talanger är en typ av individer som besitter en viktig kompetens och handlingsförmåga för olika specifika uppgifter. En allt större del av kompetenta talanger får i och med dagens välutvecklade informationssamhälle mer och fler alternativ när det gäller karriärmöjligheter. I kontrast till talangers ökade valmöjligheter så får arbetsgivarens svårt att hitta rätt kompetens. Utmaningen att attrahera, rekrytera och bibehålla talanger blir därför allt svårare för dagens organisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och få en förståelse för de kritiska momenten i de olika faserna i Talent Management arbetet. Därifrån vill vi skapa en bättre helhetsförståelse för hela processen och hur de ansvariga integrerar de olika faserna. Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med deduktiv ansats i syfte att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt 6 stycken anställda på företagen Skanska och NCC för att få deras syn på arbetet med talent management. Intervjupersonerna bestod av 3 representanter från respektive företag som arbetar och ansvarar för respektive område, att attrahera, rekrytera och bibehålla sin personal. Syftet med intervjuerna var att försöka få ett helhetsperspektiv samt att se hur de arbetar inom respektive område. Resultat: . Vi kunde genom uppsatsen identifiera kritiska moment i Talent Management processen. Det var bland annat svårigheterna med att förmedla ett budskap på ett trovärdigt sätt för att skapa rätt förväntningar hos talanger. Studien visade även att fasen som handlar om att bibehålla och utveckla befintlig personal är ett bra och viktigt första steg i processen för Talent Management. Vi identifierade att ett lyckosamt arbete med att bibehålla talanger underlättar i sin tur arbetet med att attrahera talanger.

Då konkurrensen mellan företag har blivit hårdare och att behålla de talangfulla medarbetarna blivit viktigare har Talent Management fått större utrymme i dagens forskning och fler företag har börjat använda sig av det. Talent Management handlar om att attrahera och ta vara på talanger i företag och att ha rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt. För att få bättre förståelse för hur företag arbetar med Talent Management och om det är något som är positivt för företag, har vi valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer på ett fallföretag inom banksektorn. Vi har utgått från ett företagsledningsperspektiv och har därför valt att intervjua respondenter på ledande positioner. Sex personer har intervjuats och vi har sedan analyserat resultatet med hjälp av olika teorier inom ämnet Talent Management. Syftet har varit att undersöka om Talent Management kan leda till konkurrensfördelar för företaget. Det som framkommit under empirin är att respondenterna är positiva till arbetet med Talent Management och kan se många fördelar till följd av detta. Exempelvis upplever de att företaget får ett bredare underlag för att hitta potentiella kandidater samt att medarbetarna får större chans att utvecklas inom organisationen. De slutsatser vi har dragit utifrån studien är att för att lyckas med Talent Management måste företaget ha god möjlighet till intern rörlighet och därför kan det vara fördelaktigt om det är ett större företag då de ofta har bättre möjligheter till detta. Vidare har vi sett att motivation, produktivitet och minskad personalomsättning är faktorer som hänger samman och som bidrar till att skapa nytta för företaget. Vi har också kunnat se att ett lyckat arbete med Talent Management leder till ett starkt arbetsgivarvarumärke vilket är en varaktig konkurrensfördel för företaget. Talent Managementarbetet bidrar även till att företaget blir en flexibel organisation, vilket vi ser som ytterligare en konkurrensfördel. Ett av de eventuella hot som vi identifierat i samband med studien är att det kan finnas en risk att medarbetarna inte har möjlighet att använda sig av den kunskap de fått av all utbildning. Därför bör det finnas en tydlig koppling till vad de kommer att arbeta med, så att de ser dessa möjligheter, annars finns det risk att de kommer söka sig till andra företag där de har större användning av den kunskap de besitter. De rekommendationer vi vill ge till vårt fallföretag är att de måste fortsätta att arbeta med Talent Management och få det att bli en självgående process. Vi ser även att de måste få in Talent Managementarbetet i hela organisationen, inte bara bland de som är närmast inblandade. Arbetsgivarvarumärket samt alla utvecklingsmöjligheter för medarbetarna är något de lyckats bra med på företaget och ser det som mycket viktigt att de hela tiden fortsättar att jobba för att förbättra dessa områden ytterligare. / As the competition between companies and retain the talented employees has become tougher, Talent Management has become something that gets more attention in today’s research and more companies have started to use it. Talent Management is about how to attract and utilize talent in the company and have the right person at the right place at the right time. To get a better understanding of how the companies works with Talent Management and if it creates positive outcomes for the companies, we have done a qualitative study using semi-structured interviews in a case company in the banking sector. We have used a business management perspective, and therefore interviewed respondents in senior positions. We have interviewed six people, and then we analyzed the results using different theories on the subject Talent Management. The aim was to investigate if Talent Management can lead to competitive advantages for the company. What emerged from the empirical data is that respondents are very positive to work with Talent Management and they see many benefits of using it. For example, they feel that it gains a wider basis to find potential candidates and employees to have a greater chance to develop within organization. The conclusions we have drawn from this study is that to succeed with Talent Management, the company needs good opportunities for internal mobility and therefore it could be advantageous with a large company, where they often have better opportunities. Furthermore, we have seen that motivation, productivity and reduced employee turnover are all factors that are interrelated and contribute to creating benefits for the company. We have also seen that the work of Talent Management is successful when it leads to a strong Employer Branding and this is something that becomes a sustainable competitive advantage for the company. Talent Management- work also helps to make the company a flexible organization, which we see as another competitive advantage. The potential threat that we have identified in this study is that there may be a risk that employees are unable to use the knowledge they have been given from all the education. There must be a clear connection to what they will be working with, so they see these opportunities, otherwise they will move to another company where they have greater use of that knowledge. The advice we give to our case company is that they must continue to work with Talent Management and make it become a self-sustaining process. We also see that they have to get the Talent Management- work into the whole organization, not just among those who are directly involved. Their Employer Branding and all the development opportunities for the employees is something they have succeeded well with at the company and we see it as essential that they keep working to improve these areas further.

Tidigare teorier och studier på området motivation och talent management visar att det är mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmåga skapar konkurrensfördelar på den globala marknaden. För att behålla talangerna i organisationen är det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och därmed minska talangernas intention att gå över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger är centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger från läkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Resultatet av studien visade att motivationen påverkades av tre huvudfaktorer. Den första av dessa var graden av möjlighet att påverka, både sitt eget arbete och utrymmet att göra sin röst hörd i organisationen. Den andra faktorn var hur väl ledarskapet fungerade gällande klara riktlinjer samt gemensamma mål och den tredje faktorn var möjligheterna till utveckling på arbetsplatsen. Mer stöd från organisationens talent managers gällande utveckling, ett bättre synliggörande av karriärmöjligheter och krav på genombrott visade sig vara faktorer som AstraZeneca borde beakta och åtgärda för att öka talangernas motivation till att vilja stanna kvar.

Företag blir alltmer multinationella och detta har gjort dem beroende av en mer globaliserad syn på företagsstyrning. Därför fokuserar företag idag på att hitta förmågor och talanger som kan leda under globala förhållanden. Denna studie behandlar ämnet Global Talent Management (GTM), en personalplaneringsprocess som syftar till att skapa en grupp medarbetare med särskild god prestationsförmåga och hög potential, för att vidare utveckla dessa till att förverkliga företagets strategier. Prestationsmätning har använts sedan länge av företag men när det kommer till potential finns svårigheter i att kvantifiera detta då det är något som lätt blir subjektivt. Otydligheten som detta problem ger speglar sig även i hur transparenta företagen är med processerna av GTM i organisationen.Syftet med denna studie blir därför att kartlägga hur svenska företag använder GTM med särskilt fokus på variabeln potential och hur transparenta de är med sitt arbete i organisationen Syftet hoppas infrias genom att studera fyra multinationella företag med rötter inom den svenska servicesektorn. Detta har gjorts genom personintervjuer med medarbetare på respektive HR-avdelning. Studien har även gått djupare inom två av företagen då författarna intervjuat en mellanchef som plockat ut en talang samt talangen själv.Resultatet som fanns var att GTM är en process som skiljer sig från företag till företag men vad som gör det framgångsrikt är en tydlighet i arbete med processerna både angående potential och transparens. Då detta leder till en tydligare koppling till företagets strategier.

Forskning tyder på att organisationers framgång beror på deras arbete med Talent Management (TM). Då talanger är managementkonsultbolags produkt bör arbetet för att bibehålla dem vara av högsta prioritet, men trots det råder en hög personalomsättning i managementkonsultbranschen. Mot den bakgrunden är syftet med studien att skapa förståelse för förhållandet mellan personalomsättningen i managementkonsultbranschen och managementkonsultbolagens arbete med TM. Genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuades managementkonsulter från bolag som representerar det system som karaktäriserar managementkonsultbranschen. Studiens resultat fann att managementkonsultbolagen arbetar aktivt med samtliga TM-aktiviteter, men att vissa prioriteras mer än andra. Mängden resurser som läggs på TM-aktiviteter har utifrån studiens resultat en inverkan på personalomsättningen på kort sikt, men långsiktigt har yttre faktorer en större inverkan på talangernas kvarvarande på bolagen. Slutsatsen som därmed kan dras är att förhållandet mellan personalomsättningen i managementkonsultbranschen och managementkonsultbolagens arbete med TM-aktiviteter är starkt på kort sikt, men svagare på lång sikt.

I det moderna samhället är arbetet inte längre enbart en inkomstkälla utan ett verktyg för självförverkligande. Ur de anställdas perspektiv är företagens attraktivitet, sociala värden, ekonomiska fördelar och utvecklingsmöjligheter viktiga aspekter som tas i beaktning när man söker sig till ett företag och därför betydelsefulla för företagen att efterleva. Uppsatsens teoretiska referensram sätter därför arbetsgivarlöftet och vikten av att det följs i centrum. Vi har funnit ett flertal forskningsstudier relaterade till arbetsgivarlöften, som genomförts inom olika branscher, men saknar undersökningar i textilbranschen där vi ser flera anledningar till varför det skulle vara aktuellt. Studiens syfte är därför att undersöka preferenser bland anställda inom funktionerna inköp och design på företag inom textilbranschen och se hur väl dessa uppnås för att kunna dra slutsatser om förbättringsområden. Samtidigt vill vi se hur stor inverkan den geografiska platsen har och hur benägna de anställda är att yttra sig om arbetsplatsrelaterad information på sociala medier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats, där datainsamling skett genom webbenkäter via bekvämlighet- och snöbollsurval för att nå ut till relevanta personer. Enkäten samlade in åsikter från drygt 23 % av urvalsramen. Av dessa hade nästan 84 % en eftergymnasial utbildning och 30 % hade varit anställda i över 5 år, vilket bekräftar att deltagarna besitter erfarenhet och kompetens som är värdefull för arbetsgivarna. Sociala värden var absolut viktigast för respondenterna i vår undersökning och att ha en god relation till kollegor och chefer toppade listan. En härlig och kul stämning på arbetsplatsen kom inte långt därefter. Lyckligtvis är det också en känsla av tillhörighet som arbetsgivarna lyckas uppfylla bäst. 65 % anger betyget 7 eller högre på hur nöjda de är med sin arbetssituation. Det finns dock utrymme för förbättring, speciellt när det kommer till faktorer som lön, förmåner och självbildskongruens. Resultatet visade att arbetsorten i sig inte var anmärkningsvärt viktig och så länge arbetet är meriterande behöver inte arbetsplatsen ligga i en storstad. Studiens deltagare anger att de är aktiva på sociala medier, men få av dem uttrycker sig positivt eller negativt om sin arbetsgivare via dessa plattformar i dagsläget. Här ser vi ett potentiellt förbättringsområde när det kommer till att få de anställda att bli varumärkesambassadörer för företagets employer brand. / In modern society, our work is no longer just a source of income but a tool for self-realization. From the employees' perspective corporate attractiveness, social values, economic benefits and development opportunities are important aspects taken into consideration when applying for a job and therefore important for companies to acknowledge. The theoretical framework therefore puts the employer brand promise and the importance of its compliance in focus. The study aims to investigate preferences among employees in the purchasing and design functions in the textile industry, and see how well they are achieved to draw conclusions about areas for improvement. At the same time, we want to see how much influence the geographical location has and how likely the employees are to share workplace-related information on social media. The study was conducted with a quantitative approach, where data was collected through web surveys with a convenience and snowball sampling method to reach out to relevant people. The survey gathered opinions from more than 23% of the sample field. Of these, almost 84% had post-secondary education and 30% had been employed for over 5 years, which confirms that the participants possesses experience and expertise that is valuable to their employers. Social values were regarded most important and to have a good relationship with colleagues and managers was ranked as the number one preference. A fun atmosphere scored second place. Fortunately, it is also a sense of belonging that employers seem to meet the best. 65% of the respondents graded 7 or higher on job satisfaction on a scale of 1-10. However, there is room for improvement, especially when it comes to factors such as salary, benefits and self-image congruency. The result shows that the workplace location in itself was not remarkably important and as long as the job is meritorious it does not need to be situated in a big city. The study participants indicate that they are active on social media, but few of them express any positive or negative aspects about their employers on these platforms. Here we see a potential area for improvement when it comes to turning the employees into brand ambassadors for the company's employer brand. This research paper is written in Swedish.

Bristen på arbetskraft inom tech-branschen skapar en konkurrens bland tech- rekryterare om tech-talanger. Tech-rekrytering skiljer sig ofta från mer traditionella rekryteringsprodecurer. Istället för ett arbetssätt där den sökande själv skickar in ansökan behöver tech-rekryterare använda uppsökande metoder. Kunskapsintresset i denna uppsats är att studera rekrytering och särskilt relationen mellan rekryterare och talang utifrån ett lärandeperspektiv. Studien kompletterar tidigare studier eftersom den empiriskt studerar både rekryterares och talangers upplevelser av rekryteringsprocesser. Genom att använda ett situerat perspektiv på lärande, samt teorier om socialisering, identitetsdilemman, kommunikativa dilemman och karriärsprocesser, har studien fokuserat på lärande-, socialisation- och karriärsprocesser vid tech-rekrytering. Studien har en kvalitativ ansats och har använt en tvärsnittsdesign, där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma tech-rekryterare och tech-talanger från sju organisationer. Resultatet visar att tech-rekryterarna och tech-talangerna har förflyttat sig i karriären för att få bättre villkor till lärande. I tech-rekryterarnas karriär visade sig deras första arbete inom tech-rekrytering bidragit med grundläggande kunskaper för yrket. Det första arbetet framstår även vara centralt för att stanna kvar inom rekryteringsyrket eftersom det bland annat väckt ett intresse och förståelse hos rekryterarna för teknik och rekrytering. Resultatet visade att tech-talangerna från början i deras karriär haft en kompetensutvecklingsstrategi som varit att arbeta på bolag där de får utföra kvalitativa arbetsuppgifter och med seniora kollegor. Resultatet visade att såväl tech-rekryterarna som tech-talangerna fortsatt sin karriärsresa och upplevt bättre villkor till lärande i takt med sina förflyttningar i karriären. En central del i resultatet visade även att rekryterarna och talangerna upplever olika dilemman kopplade till rekryteringsprocessen och i relationen till varandra, vilka är: kontaktdilemman, snabbhets- och maktdilemman och bedömningsdilemman. / The lack of labor in the tech industry contributes to a struggle among tech-recruiters for tech-talent. Tech recruitment often differs from more traditional recruitment procedures. Instead of a way of working where the applicant submits an application, tech-recruiters need to use outreach methods. The interest in knowledge in this thesis is to study recruitment and especially the relationship between recruiters and talent from a learning perspective. The study complements previous studies because it empirically studies both tech-recruiters and tech-talents experiences of recruitment processes. Using a situated perspective on learning, as well as theories of socialization, identity dilemmas, communicative dilemmas and career processes, the study have focused on learning, socialization and career processes in tech recruitment. The study has a qualitative approach and has used a cross-sectional design, where eight semi-structured interviews have been conducted with professional tech-recruiters and tech-talents from seven organizations. The findings show that tech-recruiters and tech-talents have moved in their careers to get better conditions for learning. In the career of tech-recruiters, their first job in tech-recruitment proved to have contributed with basic knowledge of the profession. Their first job also seems to be central to staying in the recruitment profession because it has aroused an interest and understanding among the recruiters for technology and recruitment. The findings showed that the tech-talents from the beginning of their careers had a skills development strategy that has been to work at companies where they can perform qualitative tasks and with senior colleagues. The findings showed that both tech-recruiters and the tech-talents continued their career journey and experienced better conditions for learning in step with their career shifts. A central part of the findings also showed that recruiters and talents experience different dilemmas linked to the recruitment process and the relationship to each other, which are: the contact dilemma, the speed and power dilemma and the assessment dilemma.

The study shows that today's leaders find that generation Y is more adaptable and in need of more feedback unlike previous generations. We have also come to the conclusion that today's leaders need decentralized approaches to generation Y. The majority of leaders suggest that generation Y questions, advances and demands leadership, which also has a positive impact on the organization in the long run. Today's leaders find it challenging to handle all the different individuals and generations present in the labor market today. For example, there are differences in how much freedom employees want, the degree of maturity among employees varies and leaders have a fear that generation Y will leave the workplace if they fail to meet their needs. We can thus see a pattern of how today's leaders adapt coaching, leadership, communication, and also skills development across different individuals rather than generations. / Studien visar att dagens ledare upplever att generation Y är mer förändringsbenägna samt i behov av mer feedback till skillnad från tidigare generationer. Vi har även kommit fram till att dagens ledare behöver ha ett decentraliserat förhållningssätt gentemot generation Y. Majoriteten av ledarna antyder att generation Y ifrågasätter, går snabbt framåt samt ställer krav på ledarna vilket också har en positiv inverkan på organisationen på lång sikt. Dagens ledare upplever att det är en utmaning i att hantera alla olika individer och generationer som finns på arbetsmarknaden idag. Det framgår exempelvis skillnader i hur stor frihet medarbetarna vill ha, att graden av mognad bland medarbetare varierar och att ledarna har en rädsla för att generation Y ska lämna arbetsplatsen om de inte lyckas möta deras behov. Vi kan alltså se ett mönster i hur dagens ledare anpassar coaching, ledarskapet, kommunikationen och även kompetensutveckling utefter olika individer snarare än utefter generationer.

TechnillionJobs is a solution consists of a digital web application, mobile App and a start-up. The solution is intended for helping unemployed Iraqi graduates & students at the final stages of their university studies network with employers locally and internationally. TechnillionJobs can give a bigger opportunity to easier find jobs/build a professional career, and therefore can be a contributing solution in reducing unemployment among graduates in Iraq. The purpose of the project is mainly to investigate and identify the reasons behind unemployment amongst Iraqi graduates as well as present a solution to reduce this problem and its negative effects. Also, to explore potential target groups, their needs and requirements for the product. The primary target groups were categorized as unemployed Iraqi graduates who can provide their knowledge and skills online, innovative companies who put a huge emphasis on their R&D department and educational companies that provide online courses & lesson plans. Primarily, the project group wanted to develop a concept that would respond to the problem statement by “only” launching a web application which in later development phases expanded to even a mobile App and start-up to provide real time services and offer On-demand Contracts (Explained in The Final Product section of this report) as well. In order to do a solid research in the problem area and come up with possible solutions and perform analysis, different scientific frameworks, methodologies and project tools such as Design Thinking, Agile methodology, Gantt-chart, Surveys and mini-risk calculation were used to make sure that the project execution follows a scientific structure. An overall timeline from the start of the project to the end is presented as well. The group has carried out this project in an iterative way where the user has always been in focus during a long dynamic development process. The opportunities for further development are many and, in the future, the product will be a more complete tool for connecting graduates with employers. Future business plans and goals are clarified in the Discussion section of this report. / TechnillionJobs är en lösning som består av en digital webbapplikation, mobil App och ett start-up. Lösningen hjälper arbetslösa irakiska akademiker och studenter i slutskedet av sina universitets-/högskolestudier knyta kontakter med arbetsgivare lokalt och internationellt. Detta kan ge en större möjlighet till att enklare hitta jobb/ bygga en yrkeskarriär, och kan därför vara en bidragande lösning för att minska arbetslösheten bland akademiker i Irak.  Syftet med projektet är främst att undersöka och identifiera orsakerna bakom arbetslöshet bland irakiska akademiker samt att presentera en lösning för att minska detta problem och dess negativa effekter. Också, att utforska potentiella målgrupper, deras behov och krav på produkten. De primära målgrupperna kategoriserades som arbetslösa irakiska akademiker som kan förse med sina kunskaper och färdigheter online, innovativa företag som lägger stor vikt på sina FoU-avdelningar och utbildningsföretag som tillhandahåller onlinekurser och lektionsplaner. Projektgruppen ville främst utveckla ett koncept som skulle svara på problemformuleringen genom att "endast" bygga en webbapplikation som i senare utvecklingsfaser utvidgades till även en mobil App och ett start-up för att tillhandahålla tjänster i realtid och erbjuda On-demand kontrakt (förklaras under rubriken The Final Product i denna rapport).  För att göra en gedigen forskning inom problemområdet och komma på möjliga lösningar och utföra analyser, användes olika vetenskapliga metoder och projektverktyg som Design Thinking, Agil produktutveckling, Gantt-schema, enkäter och mini-risk-beräkning för att se till att projekt genomförandet följer en vetenskaplig struktur. En övergripande tidslinje från projektets början till slutet presenteras också. Gruppen har genomfört detta projekt på ett iterativt sätt där användaren alltid har varit i fokus under en lång dynamisk utvecklingsprocess. Möjligheterna för vidareutveckling är många och i framtiden tänkas produkten att bli ett mer komplett verktyg för att länka akademiker med arbetsgivare. Framtida affärsplaner och mål klargörs i Discussion avsnittet i denna rapport.