No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

John Deweys teori “learning by doing” synliggörs i svenska läroplaner, exempelvis för Naturvetenskapsprogrammet, där samspelet mellan teori och praktiskt arbete betonas i examensmålen. Laborationer och experiment bör utgöra en central del i kemiundervisningen. När eleverna får möjlighet att utföra laborationer går dessa oftast ut på att eleverna ska följa detaljerade instruktioner som både talar om vad och hur de ska göra samt vilket resultat de ska erhålla. Sådana slutna laborationer anses i mindre utsträckning utveckla elevernas förmåga att arbeta naturvetenskapligt. I syfte att utveckla det naturvetenskapliga arbetssättet kan laborationer öppnas upp med avseende på de olika parametrarna; problem, metod och resultat. Arbetet med öppna laborationer speglar i högre grad hur forskare arbetar jämfört med slutna vilket ger eleverna en inblick och förbereder dem inför arbete i forskningsmiljö. Examensarbetet ämnade utveckla en lärarhandledning för en laborationssekvens som inkluderar en förberelselektion, den öppna laborationen Mer äppeljuice och en efterföljande lektion, med det övergripande målet att bidra med ett exempel på hur en lärare kan arbeta med öppna laborationer i undervisningen. I syfte att utveckla en lärarhandledning för laborationssekvensen följde och utvärderade författarna hur en kemilärare på gymnasiet planerade och genomförde laborationssekvensen med sin klass i kursen Kemi 2. Detta utfördes genom att samla in data från intervjuer och observationer vilket skapade underlag för den tematiska analysen. Ur den erhållna datan framkom fem aspekter som var relevanta för att eleverna skulle erhålla de bästa förutsättningarna för en väl fungerande laborationssekvens; tid, upplägg, teoretiskt innehåll, gruppindelningar och kommunikation. De slutsatser som dras är att läraren planerade och anpassade upplägget utifrån de syften och mål som hen ville uppnå samt förutsättningarna i klassen. Det övergripande målet med laborationssekvensen Mer äppeljuice, som genomfördes av läraren, var att eleverna skulle utveckla sitt naturvetenskapliga arbetssätt och läraren utformade därmed ett upplägg som stimulerade och uppmuntrade eleverna att ta större eget ansvar. Det framkom bland annat att tiden var en viktig aspekt för att eleverna skulle hinna bearbeta och reflektera under arbetets gång. Dessutom hade kommunikationen mellan elever samt mellan lärare och elever en avgörande roll för att utveckla elevers tänkande. Utifrån den tematiska analysen utvecklades en lärarhandledning för laborationssekvensen Mer äppeljuice som därefter utvärderades i samtal med flera kemilärare. Lärarhandledningen innehöll utöver anpassningsbara riktlinjer och instruktioner för laborationssekvensens tre pass, bland annat information om vad som behöver göras och tänkas på inför respektive tillfälle samt gav lärarna en djupgående teorigenomgång. / John Dewey's theory “learning by doing” is made visible in Swedish curricula, for instance in the Natural Science programme, where the interaction between theory and practical work is emphasized in the degree objectives. Laborations and experiments should form a central part of chemistry teaching. When the students are given the opportunity to carry out laboration work, they are usually required to follow detailed instructions that explain both what and how they should work and also what results should be obtained. Such closed laborations are considered to have a lesser extent of developing the students' ability to work scientifically. In order to develop the natural science way of working, laborations can be opened up with respect to the various parameters; problem, method and result. The work with inquiry-based laborations, in comparison to closed laborations, better reflects how scientists work, which gives the students an insight and prepares them for work in a research environment. The thesis intended to develop a teacher's guide for a laboration sequence that includes a- preparatory lesson, the inquiry-based laboration More apple juice and a subsequent lesson. The goal of the teacher's guide was to contribute with an example of how teachers can work with inquiry-based laborations in teaching. In order to develop a teacher’s guide for th elaboration sequence, the authors followed and evaluated how a high school chemistry teacher carried out the laboration sequence with a class in the course Chemistry 2. This was done by collecting data from interviews and observations, which created a basis for the thematic analysis. From the data obtained, five aspects emerged that were relevant for the students to obtain the best conditions for a well-functioning laboration sequence; time, structure, theoretical content, groupings and communication. The conclusions that could be drawn were that the teacher planned and adapted the arrangement based on the aims, objectives and conditions in the class that the teacher wanted to achieve. The overarching goal of the laboration sequence More apple juice, that was conducted by the teacher, was for the students to develop their way of working according to the scientific method, thus the teacher designed an arrangement that stimulated and encouraged the students to take greater personal responsibility. Among other things, it emerged that the time was an important aspect for the students to have time to process and reflect during the course of the work. In addition, communication between the students and communication between teachers and students had a decisive role in developing students' thinking. Based on the thematic analysis conducted, a teacher's guide was developed for the laboration sequence More apple juice, which was then evaluated in conversations with several chemistry teachers. In addition to customizable guidelines and instructions for the three sessions of the laboration sequence, the teacher's guide contained, among other things, information about what needs to be done and thought about before each occasion and gave the teachers an in-depth theory review.

Digitaliseringen har förändrat skolmiljön och skapat både nya utmaningar och möjligheter Det här examensarbetet, genomfört i samarbete med K-ULF projektet, syftar till att utveckla en pedagogisk lektionsplanering med tillhörande lärar- och elevhandledning som kombinerar teori och praktiska övningar. Målet är att stödja lärare i programmeringsundervisningen och främja elevernas lärande i en sociokulturell miljö. Bedömningen av elevernas förståelse genomfördes med hjälp av Blooms taxonomi, som utgår från det kognitivistiska perspektivet. Lärarhandledningen utformades baserat på tidigare forskningsresultat och input från en tekniklärare. Den omfattade tydliga syften och lärandemål enligt ämnesplanen för Teknik i gymnasiet, lektionsupplägg, lektionsinnehåll samt eventuella förberedelser för läraren. Därefter genomgick handledningen tre iterationer baserade på protokoll, deltagande observationer, diskussioner med läraren och insamlade elevsvar. Författarna testade handledningen genom att använda den i sin egen undervisning. Resultatet visade att handledningen fungerade som ett användbart verktyg för lärare som ville introducera programmering i sin undervisning. Den kunde anpassas efter klassens kunskapsnivå och lärarens egna erfarenheter. Undervisningen ägde rum i en sociokulturell klassrumsmiljö där eleverna arbetade både individuellt och i par. De insamlade elevsvaren visade att elevernas förståelse nådde upp till nivå sex enligt Blooms taxonomi när de arbetade i grupp, vilket innebar att de kunde skapa nya program och lösningar. Dock hamnade deras individuella förståelse upp till nivå fem, där de kunde bygga upp kunskap från minnesnivå till förståelse och tillämpning. Användningen av Blooms taxonomi för att bedöma elevernas förståelsenivå i en sociokulturell kontext visade sig vara en framgångsrik metod. De olika perspektiven på lärandet samverkade på ett effektivt sätt. / Digitalization has revolutionized the educational landscape, bringing forth new challenges and opportunities within schools. This master’s thesis, conducted in collaboration with the K-ULF project, aims to develop a pedagogical educational curriculum material that combines theory and practical exercises for teachers and students. The material focuses on programming instruction and fostering student learning within a sociocultural environment. To assess students’ understanding, Bloom’s taxonomy, rooted in the cognitivist perspective, was employed. The teacher guide was designed based on prior research findings and insights from a technology teacher. It encompasses clear objectives, learning goals aligned with the secondary school technology curriculum, lesson plans, lesson content, and necessary teacher preparations. The guide underwent three iterations, incorporating protocols, participant observations, discussions with the teacher and collected student solutions. To evaluate the effectiveness of the teacher guide, the authors utilized it in their own teaching. The results demonstrated that the guide served as a valuable resource for teachers seeking to incorporate programming into their instruction. It could be tailored to accommodate the student’s knowledge level and the teacher’s experience. The teaching took place in a sociocultural environment, where students engaged in both individual and collaborative work. Analysis of student solutions indicated that group work led to a higher level of understanding, reaching level six of Bloom’s taxonomy, enabling students to create new programs and devise solutions. However, individual understanding reached level five, characterized by the ability to evaluate. The use of Bloom’s taxonomy as an assessment tool within a sociocultural context proved successful, effectively integrating diverse perspectives on learning.

The increasing penetration of variable renewable energy sources in the Nordic Power System is causing frequency quality degradation and has increased the importance of primary frequency control provided by hydropower plants. Hydropower is the world’s largest renewable energy source. Its reliability, controllability and dispatchability along with its large storage volume makes it the most important source for providing frequency regulation in the Nordic Power System. Many hydropower plants offering regulating power have Kaplan turbines which have complex mechanical systems. Furthermore, the frequent and fast mechanical movements of the Kaplan turbines, providing frequency regulation causes the problem of wear and tear in the guide vanes and runner blades of the turbines. Kaplan turbines are suitable for stable operation.   To mitigate this problem, a solution of hybrid hydropower plants combined with  battery energy storage systems is investigated in this thesis, where batteries can take care of fast frequency deviations, allowing for a more stable operation of the turbines. The analysis is based on the FCR-N service offered by hydropower plants, because FCR-N is identified as one of the services that requires very fast changes in the output power of the hydropower plant. Modelling and simulation, data analysis and on-site measurement are adopted as main study methods in this thesis.  The simulation models of a hydropower plant and a hybrid hydropower plant are developed for the analysis. The simulation model of the hydropower plant is validated using data from a typical Swedish hydropower plant. Quantification of wear and tear is the main focus of the study. The performance of the hydropower plant and hybrid hydropower plant are compared in terms of wear and tear of turbines, speed of the response of plants to frequency deviations and number of directional changes during the mechanical movements of the turbine. Finally, it is concluded that, addition of batteries with hydropower plants will reduce wear and tear of the turbines as well as improve the frequency quality in the Nordic Power System.

This thesis is a two-part project, where the first part is to find out what a design guide is,what it should contain and make a suggestion for one that fits Röshults design language.A design guide contains information that can help a designer follow a company’s designlanguage when developing a new product.The second part is to look at Röshults assortment for an opening for a new product anduse the guide suggestion to design it. / Detta examensarbete är ett tvådelat projekt. Där den första delen går ut på att ta reda påvad en designguide är, vad den ska innehålla och ge ett förslag på en som passarRöshults formspråk. En designguide innehåller information som kan hjälpa en designeratt följa ett företags formspråk när de utvecklar en ny produkt.Den andra delen är att titta på Röshults sortiment för en öppning för en ny produkt ochanvända guideförslaget för att designa den.

Peruvian composers Armando Guevara Ochoa (1926–2013) and César Vivanco (b. 1949) borrow and transplant musical elements from Andean folk tradition into their compositions for the modern classical flute. Guevara Ochoa's Yaraví, Danza y Huayno and Vivanco's Fantasía Andina are solo flute pieces rooted in Peruvian folklore traditions and Andean instrumental performance. The purpose of this dissertation is to provide flutists with technical and interpretative guidance in preparing these pieces. Yaraví, Danza y Huayno, a suite of three short dances, and Fantasía Andina, a free-meter piece in an improvisational style, incorporate elements that utilize the performance techniques of Andean instruments, with use of quotations from traditional Andean folk music. References to quenas (traditional vertical flutes), zampoñas (panpipes), pututos (ceremonial natural horns), charangos (Andean guitars) and Andean harps are integrated within the works and fused with themes borrowed from iconic pieces such as El cóndor pasa, and traditional harmonic, melodic and rhythmic structures of the huayno (fast festive dance) and yaraví (slow melancholic song). The techniques and traditions borrowed from Andean folk music are not notated in these scores due to the limitations of musical notation. Performers are expected to portray the Andean musical identity of the composers' intent. This dissertation assists performers unfamiliar with the traditions of Andean music to identify and understand the implicit Andean roots in both works and develop techniques to accurately represent sounds of Andean Peruvian traditions, with a deeper, culturally informed interpretation of this music.