No description available.

[pt] O presente estudo convida o leitor a refletir sobre importantes recursos organizacionais: as rotinas. Frente ao debate acadêmico envolvendo o constructo, esta investigação procurou identificar como os profissionais de consultoria buscam compreender as rotinas organizacionais em suas experiências com o fenômeno. Por meio de uma abordagem fenomenográfica, foram coletados, tratados e analisados os relatos de 20 consultores de uma firma multinacional, situada na cidade do Rio de Janeiro, no período de 23/07/2015 a 12/02/2016. Os resultados apontaram para quatro diferentes modos, mediante os quais, esses profissionais buscam compreender as rotinas organizacionais em suas experiências de campo: o fundamento em artefatos; o questionamento ao agente; a observação da prática; e a construção coletiva. As seguintes dimensões foram identificadas relacionando essas categorias: o aspecto das rotinas; os artefatos envolvidos; a perspectiva dimensional; o nível de acesso; o mecanismo de intermediação; e o horizonte temporal. Os achados indicaram que os profissionais de consultoria estão em sintonia com pesquisadores das rotinas organizacionais, no que se refere a abordagem de entendimento por artefatos, entrevistas com os agentes e acompanhamento do desempenho. Adicionalmente, as evidências empíricas apontaram para o estabelecimento de relações de poder e confiança como mecanismos de intermediação para a compreensão das rotinas. Por fim, verificou-se que os consultores buscam compreender as rotinas considerando a sua construção conjunta com vários indivíduos envolvidos, sugerindo, então, que a compreensão das rotinas organizacionais é socialmente construída. / [en] This study invites the reader to reflect on important organizational resources: the routines. Front of the academic debate involving the construct, this investigation sought to find out how consulting professionals seek to understand the organizational routines on their experiences with the phenomenon. Through a phenomenographic approach, were collected, processed and analyzed reports of 20 consultants from a multinational firm, located in the city of Rio de Janeiro, in the period from 7/23/2015 to 2/12/2016. The results pointed to four different modes by which these professionals seek to understand the organizational routines in their field experiences: the foundation in artifacts; the questioning to the agent; the observation of the practice; and the collective construction. The following dimensions were identified relating to these categories: the aspect of the routines; the artifacts involved; the dimensional perspective; the level of access; the intermediation mechanism; and the time horizon. The findings indicated that consulting professionals are in line with researchers of organizational routines, as regards the approach of understanding by artifacts, interviews with the actors and performance monitoring. In addition, the empirical evidence pointed to the establishment of relations of power and trust as intermediation mechanisms for understanding the routines. Finally, it was found that the consultants seek to understand the routines whereas your joint construction with several individuals involved, suggesting, then, that the understanding of organizational routines is socially built.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget.</p> / <p>The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget. / The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.

Frågeställning:Med affärsidén som grund eftersträvar ledningen en större integration med omgivningen och mellan dotterbolagen för att konkurrera på marknaden. Hur jobbar Sweco med integration och vilka svårigheter finns? Syfte: Syftet är att redogöra hur bra Swecos affärsidé är integrerad i bolaget. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnet integration. Ett icke-slupmässigt urval användes för valet av respondenter. Slutsats: Sweco visar på en bra integration mellan marknaden och det företaget erbjuder. Lönsamheten tyder på hög integration med omvärlden och internt i bolaget. Tendenser på motsatt önskad effekt till integration har uppnåtts genom sämre ekonomi och effektivitet i vissa projekt. Jäviga situationer kan uppstå när kontrollanten och de som ska kontrolleras sitter på samma företag dessutom kan en oönskad beroendeställning skapas för beställaren då Sweco används som enda konsult för projekteringen. Divisionsorganisationen kan motarbeta integrationen och några av Swecos anställda har inte förtroende för Swecos affärsidé. / Research questions: Using the business idea as a basis, the management seeks a higher integration with the environment and between its subsidiaries in order to better compete in the market. How does Sweco work with integration and what difficulties exist? Purpose: The purpose is to describe how well integrated Sweco’s business idea is within the organization. Method: This study used a qualitative research approach and was based on secondary data from books and articles on the topic of integration. A non random sample was used for the selection of respondents. Conclusion: Sweco exhibits a good level of integration between its offerings and the market. The profitability indicates high integration, both internally and with the environment. There are some tendencies that can lead to negative development of integration resulting in reduced profits and lower efficiency in some projects. Biased situations can occur when the controller and his subordinates are working in the same company. Additionally, unwanted dependencies can arise when clients choose Sweco as the only consulting company for their projects. The divisionalized form can thwart the integration and some employees lack confidence in Sweco’s business idea.

The concept of Talent Management (TM) has an American and elitism origin. Since one of the world’s biggest consultant agencies published the concept, the search for talents has spread. Strategic Management trends were developed in Sweden due to the process of globalization, but for a vast majority of the Swedish companies and practitioners the concept is still unknown. The Swedish experts are in this case the ones closer to the theory as non- practitioners. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of how the concept is being spread by researchers and consultants. For this purpose, 2 researchers and 6 consultants were interviewed and the data was analyzed using two qualitative approaches: a phenomenological and a discursive analysis. The result indicated that the concept of TM have evolved into a Swedish version, and thereof been adapted to the collectivistic context. The result also showed that the Swedish consultants both create and spread the concept in the Swedish labor market. It was concluded that TM will keep spreading across companies and industries in Sweden for two reasons: 1) the development of the Swedish labor market, and 2) the younger generation is leaving the collectivistic mindset. The result implies primarily on two establishment dilemmas in Sweden: the requirement of a transparency in the establishment within companies, and also an avoidance of the term “talent”.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:51:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissVRZR.pdf: 1149066 bytes, checksum: 789b9184c1dcd26237a8c8237a9f998f (MD5) Previous issue date: 2007-07-26 / Materials in general as well as specialized articles with a lot of semiofficial estimation have indicated high increase in the use of management consultancy particularly during the post-war period of the sixties decade. Numerous authors have linked this increase to the growth in markets and technology complexities. However, in addition to consultancy firms, it has also appeared in the economic arena, consultants cooperatives of business enterprises as a new working arrangement occupying nearly the same space available in large and medium-sized firms. As a result, an interest in developing this study has surged as basis for bibliographical research based upon documentation as well as interviews with some members of such cooperatives aiming at analyzing a better understanding of what has motivated the appearance and development of such consultants cooperatives as well as the understanding of such cooperatives importance on the present economic arena. A certain cooperative located in the city of Belo Horizonte at Minas Gerais was the subject of such study. This cooperative set up its activities in 1994 and, today, comprises more than 1200 members. Its foundation, present situation as well as its internal relationship, claim of contacts, and increase are some of the factors looked into this study. / Matérias em geral e artigos especializados como muitas estimativas semi-oficiais apontam um crescimento alto no uso de consultoria de administração durante o período pós-guerra e especialmente a partir da década de 60. Inúmeros autores associam este crescimento ao aumento da complexidade dos mercados e tecnologia. Mas além das empresas de consultoria, aparecem também no cenário econômico empresarial a cooperativa de consultores, como um novo arranjo de trabalho, ocupando talvez espaço de consultores de grandes e médias empresas do setor. Diante deste cenário, surgiu o interesse em desenvolver esta pesquisa, com base em levantamento bibliográfico, documental e entrevistas com alguns cooperados, a fim de analisar e entender melhor o que tem motivado o aparecimento e crescimento de Cooperativas de Consultores, e qual a sua importância no cenário econômico atual. Toma-se como objeto de pesquisa uma Cooperativa sediada na cidade de Belo Horizonte, Minas Gerais, que iniciou suas atividades em 1994 e hoje conta com mais de 1200 cooperados. Sua fundação, atuação, interação, rede interna de relações e seu crescimento são alguns dos fatores que abrangem esta pesquisa.

Die Komplexität der von Unternehmen zu lösenden Aufgaben nimmt ständig zu. Gleichzeitig erfordert es der Wettbewerb, in immer kürzeren Zeitabschnitten neue Erkenntnisse und Produkte zu generieren. Außer Frage steht, dass bei immer kürzeren Produkt- und Entwicklungszyklen und dem weltweiten Eintritt neuer Wettbewerber, auch in traditionellen Domänen der deutschen Wirtschaft, planerische Instrumente allein immer weniger ausreichen. Ortmann (2009) sieht das Management schon in der Hypermoderne angekommen, die durch eskalierende Kontingenzen und Pfadabhängigkeiten gekennzeichnet ist. Ausgefeilte Planung und Suche nach dem einen besten Weg (für alle Marktteilnehmer passende „best practices“) sind in diesen Zeiten ohne archimedischen Punkt der Wahrheit wenig erfolgversprechend. Daher wird die Fähigkeit von Unternehmen, sich schnell auf neue Bedingungen einzustellen und in allen Bereichen kreative und zugleich rentable Lösungen zu finden, als eigentliche Quelle nachhaltiger Wettbewerbsvorteile gesehen.

No description available.

Det existerar ett implementationsgap när det kommer till formulering och implementation av strategi. Detta är något som leder till att företag ofta misslyckas med att realisera strategier. Gapet existerar även för hållbarhetsstrategier, vilka blir allt viktigare som en konsekvens av de hållbarhetsutmaningar som samhället står inför idag. Att förankra en hållbarhetsstrategi är en komplex process. Det involverar många organisatoriska områden och aktiviteter, där olika typer av organisationer har olika förutsättningar. Med detta som utgångspunkt formulerades studiens syfte till att utveckla ett ramverk med huvudområden och nyckelaktiviteter för förankring av hållbarhetsstrategi i teknikkonsultbolag. Hållbarhet är högaktuellt för både konsultbolag och företag inom teknikintensiv industri. Studien ämnar att hjälpa teknikkonsultbolag att minska implementationsgapet och öka den positiva inverkan från deras hållbarhetsstrategier. Med vetenskaplig litteratur som grund togs en analysmodell fram. Analysmodellen innefattar en undersökning och värdering av åtta huvudområden för förankring. Därtill innebär analysmodellen en undersökning och värdering av ett antal nyckelaktiviteter för förankring inom varje huvudområde. Detta lade grunden för det initiala ramverket. De åtta huvudområdena är ledarskap, kommunikation, företagskultur och värderingar, organisatoriskt lärande, resursallokering och planering, organisationsstruktur, formella system samt externa intressenter. Baserat på analysmodellen togs två frågeställningar fram. Den kvalitativa empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med elva respondenter från tio olika konsultföretag, samt fyra respondenter från studiens uppdragsgivare som är ett teknikkonsultbolag. Syftet med intervjuerna var att undersöka företagens förankringsprocesser av hållbarhetsstrategi för att kunna undersöka och värdera hur viktiga huvudområdena och nyckelaktiviteterna är för förankringen. Analysen resulterade i en slutgiltig version av ramverket med värderade huvudområden samt reviderade och värderade nyckelaktiviteter. Studien resulterade i två slutsatser. Den första slutsatsen är att det finns åtta huvudområden som är relevanta att beakta vid förankring av olika anledningar. De tre viktigaste huvudområdena att fokusera på är ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra slutsatsen är att det finns flertalet nyckelaktiviteter inom respektive huvudområde att beakta vid förankring, där några konstaterats vara viktigast. Det finns ett överlapp och ömsesidig påverkan mellan huvudområdena. Därtill är hållbarhetsstrategiprocessen iterativ något som kräver ett kontinuerligt arbete med nyckelaktiviteterna. Baserat på slutsatserna togs två rekommendationer fram. Den första rekommendationen är att ta hänsyn till alla åtta huvudområden vid förankring, men prioritera ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar högst. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra rekommendationen är att vid förankring prioritera de viktigaste nyckelaktiviteterna inom de mest relevanta huvudområdena högst. På grund av överlapp mellan huvudområdena kan positiv förstärkning mellan dem utnyttjas och arbetet bör vara kontinuerligt och anpassas till förändringar. Framtida forskning kan undersöka rekommendationer för vad en organisation bör göra i nästa steg efter att förankringsprocessen påbörjats. Dessutom kan fler intervjuer genomföras, både med fler företag samt fler personer inom samma företag på olika organisatoriska nivåer. Det skulle således kunna stärka ramverket och förståelsen för förankring av hållbarhetsstrategi. Specifikt kan också fler intervjuer med teknikkonsultbolag öka kunskapen om förankring för teknikkonsultbolag. / There is an implementation gap when it comes to strategy formulation and implementation, which leads to companies often failing to realise strategies. This gap also exists for sustainability strategies, which are becoming increasingly important as a consequence of the sustainability challenges facing society today. Embedding a sustainability strategy is a complex process. It involves many organisational areas and activities, with different types of organisations having different requirements. With this as a starting point, the aim of the study was formulated as to develop a framework with main areas and key activities for anchoring sustainability strategy in engineering consulting firms. Sustainability is an important topic for both consultancies and companies in technology-intensive industries. This study aims to help engineering consultancies reduce the implementation gap and increase the positive impact of their sustainability strategies. Based on the scientific literature, an analytical model was developed, consisting of the examination and evaluation of eight main areas for anchoring and the examination and evaluation of a number of key activities for anchoring within each main area. This laid the foundation for the first version of the framework. The eight main areas are leadership, communication, corporate culture and values, organisational learning, resource allocation and planning, organisational structure, formal systems and external stakeholders. Based on the analysis model, two questions were developed. The qualitative empirical data was collected through semi-structured interviews. Interviews were conducted with eleven respondents from ten different consulting firms, as well as four respondents from the study’s case company, an engineering consulting firm. The purpose was to investigate the companies’ sustainability strategy anchoring processes in order to examine and evaluate how important the main areas and key activities are for anchoring. The analysis developed a finalised version of the framework with evaluated main areas and revised and evaluated key activities. The analysis resulted in two conclusions. The first conclusion is that there are eight main areas that are relevant to consider when anchoring for different reasons. The three most important main areas to focus on are leadership, communication and corporate culture and values. However, no main area should be completely ignored. The second conclusion is that there are several key activities within each main area to consider for anchoring, but some have been identified as most important. There is an overlap and mutual influence between the main areas. Additionally, the sustainability strategy process is iterative, requiring continuous effort on the key activities. Based on the findings, two recommendations were also developed. The first recommendation is to consider all eight main areas when anchoring, but to prioritise leadership, communication and corporate culture and values the most. However, no main area should be completely ignored. The second recommendation is to prioritise the most important key activities in the most relevant main areas at the top of the anchoring process. Due to overlaps between the main areas, positive reinforcement between them can be utilised, and work should be continuous and adapt to change. Future research could explore recommendations for what an organisation should do in the next steps after the anchoring process has begun. Furthermore, additional interviews could be conducted, both with more companies and more people within the same company at different organisational levels. This could thus strengthen the framework and understanding of anchoring sustainability strategy. Specifically, conducting more interviews with engineering consultancies could enhance knowledge of anchoring in engineering consultancies.