<p>Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.</p><p>De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.</p><p>De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.</p><p>Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen. En av slutsatserna som dragits i denna studie är att samtliga aktörer på debattarenan är överens om att forskningsanvändning och kunskapsutvecklingen i socialt arbete behöver utökas och förbättras. Skillnaden ligger i hur man beskriver det sociala arbetet och dess förutsättningar. Beroende på vilken position respektive aktör har i samhället kan denna beskrivning få varierande konsekvenser för socialarbetarna i det sociala arbetets praktik.</p>

<p>Denna uppsats handlar om dagstidningars syn på lärarkårens kompetens och professionalitet. Hur speglas detta i några olika tidningar och vad skulle kunna tänkas vara orsaken till den ofta ganska negativa bilden av lärarnas kompetens. Uppsatsen är en jämförelse mellan 1996 och 2004 för att också försöka se om synen har förändrats över tid. En orsak till den negativa synen på lärarnas kompetens skulle kunna förklaras med att lärarna saknar en egen profession. Det innebär att lärarkåren är öppen för kritik och synpunkter från allmänheten som ibland anser sig veta bättre vad som bör gälla i skolan än lärarna själva. Detta skulle dock aldrig ske inom andra etablerade yrkesprofessioner, då sällan allmänheten ifrågasätter en läkare eller advokat i deras handlande.</p>

Denna uppsats handlar om dagstidningars syn på lärarkårens kompetens och professionalitet. Hur speglas detta i några olika tidningar och vad skulle kunna tänkas vara orsaken till den ofta ganska negativa bilden av lärarnas kompetens. Uppsatsen är en jämförelse mellan 1996 och 2004 för att också försöka se om synen har förändrats över tid. En orsak till den negativa synen på lärarnas kompetens skulle kunna förklaras med att lärarna saknar en egen profession. Det innebär att lärarkåren är öppen för kritik och synpunkter från allmänheten som ibland anser sig veta bättre vad som bör gälla i skolan än lärarna själva. Detta skulle dock aldrig ske inom andra etablerade yrkesprofessioner, då sällan allmänheten ifrågasätter en läkare eller advokat i deras handlande.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer. Vi är inte ute efter att komma fram till en bestämd definition av begreppet beteendevetare utan av att reflektera över hur den används, vem som använder den samt vilka förväntningar som kan tänkas finnas på dem som kallar sig beteendevetare. Kartläggningen visar att det finns en rik variation i alternativ på arbetsmarknaden för beteendevetare. De har dock en ganska lång väg kvar mot en profession sett ur ett professionsteoretiskt perspektiv.

Sammanfattning Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang. En annan aspekt som framkommit är att pedagogen behöver vårda sig själv för att ha energi i yrket. Vi ser ett behov av mer forskning om motivation och engagemang i pedagogyrket, för att lättare kunna skapa förutsättningar för engagerade och motiverade pedagoger.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande. Studien visar på att yrkesgruppen främst verkar inom marknadslogiken på grund av den öppna, men samtidigt krympande marknaden. Inslag från de andra logikerna finns dock i form av krav på reglering samt utbildning. Studien ska ge oss en vidare och objektiv förståelse för ombildningskonsulter som yrkesgrupp.

This thesis examines the role of the legal profession in Upper Canada from 1791 to 1867. In particular it focuses on whether or not the legal profession became the elite that they were set up to be. It examines the reasons behind choosing the legal profession as the elite. Between the creation of Upper Canada and Confederation there were several political and economic changes and I examine how these changes impacted the legal profession and the role that they had to play in the legal profession. I argue that while the legal profession failed to become the aristocratic elite that the early Upper Canadian leaders hoped for, it did become distinctively Upper Canadian.

The study addresses the field of design as a profession and examines the views on strategic management in a design project among nine selected graphic designers. The graphic designers who participate in the study are permanently employed at design companies in Stockholm. The study has a qualitative approach and the method is based on face-to-face interviews. We have chosen to examine this subject due to the opinion among professionals that strategic management in the design industry has increased during the last decades. There is a belief that strategic management in some cases are used too extensively as a way for design companies to make more money. Further, the study also investigates the ambiguity of the profession due to its unclear definition and the fact that the tasks of a graphic designer can differ widely. The study indicates that there is a consistent opinion among the respondents that strategic management in a design project plays an important role, both for the internal process and the fact that a client is involved. The study also shows that the opinions about how they work strategically deviates from each other. The opinons of the selected graphic designers indicate that their working processes are individual and that they may differ depending on the nature of the project and the design company. However, the respondents consider that they in most cases first develop a strategy which further leads to an idea rather than the opposite. The respondents further consider that they in most cases first develop a strategy which then leads to an idea rather than the opposite. The most common opinion among the respondents is that the expectations of the graphic designers ability to work strategically are higher in projects with less people involved. In these projects the graphic designer needs to take the role as both a designer and strategist. The study also indicates that the respondents consider that the width of the working tasks makes the profession hard to define. / Denna studie behandlar yrkesrollen grafisk formgivare och undersöker nio utvalda grafiska formgivares åsikter om strategiarbete i designprojekt. De personer som ingår i studien är fast anställda på designbyråer i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på samtalsintervjuer. Vi har valt att undersöka detta ämne då det finns en uppfattning i branschen om att strategiarbete inom grafisk formgivning har ökat under de senaste årtiondena. Det finns en tro bland yrkesutövare om att strategiarbetet i vissa fall upptar en för stor del av designprocessen och att det främst används som ett argument för att kunna ta bättre betalt av kunden. Vidare undersöks oklarheter kring att yrkesrollen grafisk formgivare upplevs som diffus då personer som går under samma titel ändå kan utföra olika arbetsuppgifter. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt bland de tillfrågade respondenterna om att strategiarbete i ett designprojekt ger stöd för projektets genomförande, dels för det interna arbetet och dels för att en kund är involverad i processen. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt om att alla formgivares strategiska arbetsprocess är individuell och ter sig olika beroende på projektet och designbyråns utformning. Respondenterna gemensamma åsikt är att de oftast först tar fram en strategi som sedan mynnar ut i en idé och att de sällan arbetar utifrån en idé som inte föregås av en instuderingsfas. Den mest förekommande åsikten hos respondenterna är att ju färre personer som arbetar i ett designprojekt desto större krav ställs det på att den grafiska formgivaren kan arbeta strategiskt. Studien visar dessutom att respondenterna har en liknande åsikt om att yrkets bredd gör innebörden av yrkesrollen grafisk formgivare svår att definiera.

This thesis examines the role of the legal profession in Upper Canada from 1791 to 1867. In particular it focuses on whether or not the legal profession became the elite that they were set up to be. It examines the reasons behind choosing the legal profession as the elite. Between the creation of Upper Canada and Confederation there were several political and economic changes and I examine how these changes impacted the legal profession and the role that they had to play in the legal profession. I argue that while the legal profession failed to become the aristocratic elite that the early Upper Canadian leaders hoped for, it did become distinctively Upper Canadian.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.