En klassisk finansieringsmetod som används för att samla in kapital är att genomföra en IPO. Vidare är IPO underprissättning ett fenomen som undersöktes av många forskare. Uppsatsen strävar efter att undersöka korrelationen mellan de oberoende variablerna vilka är: företagets ålder; storlek; skuldsättningsgrad; ROE och ROA och IPO:s underprissättningsnivå. Dessutom jämför studien underprissätningsnivå mellan etablerade och framväxande industrier. Forskningens urval består av 123 bolag som börsnoterades de svenska handelsplatserna Nasdaq Stockholm, Spotlight och First North under perioden 2016–2020. Studiens resultat visar en genomsnittlig underprissättningsnivå på 11,31%. Däremot kunde resultatet inte påvisa statistiskt signifikanta samband mellan studiens oberoende variabler och den beroende variabeln. / A classic financing method used to raise capital is through the process of going public with an initial public offering (IPO). Furthermore, IPO underpricing is a phenomenon that has been investigated by many researchers. The thesis strives to investigate the correlations between the independent variables which are: the company's age; size; debt/ equity ratio; ROE and ROA and IPO underpricing. In addition, the study compares underpricing between established and emerging industries. The research sample consists of 123 companies that were listed on the swedish stock exchange lists: Nasdaq Stockholm, Spotlight, and First North during the period 2016–2020. The results of the study show an average underpricing degree of 11.31%. However, the results could not demonstrate statistically significant correlations between the study's independent variables and the dependent variable.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze the stock price development of initial public offerings (IPOs) in the short and long term. If underpricing occurs, conclusions can be drawn about how this affects the price development. The thesis also aims to provide a better understanding of IPOs and their pricing by studying a selection of companies listed on Nasdaq and NYSE in New York. Theory: In order to analyze initial public offerings price discovery both short term and long term, this study will apply the theories The Effective Market Hypothesis, Information Assymmetri and The winner’s Curse.  Method: To answer the purpose of the study, the study applied a quantitative method with a deductive approach. The analyzed companies were identified with the help of two databases to later be used in a t:test. Results: The results show that a statistical significance did not exist for the first day’s closing price nor on the observation’s day closing price. This leads to the acceptance of the study’s null hypothesis.  Conclusion: Although a statistical significance did not exist, the study found similarities with the theories and previous research that was used in the study. The study implies that initial public offerings are a better short term investment than long term. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera kursutveckling för börsintroduktioner på kort och lång sikt. Om underprissättning förekommer, kan det dras slutsatser om hur denna påverkar kursutvecklingen. Uppsatsen syftar också till att ge en bättre förståelse för börsintroduktioner och dess prissättning genom att studera ett urval av bolag som noterats på Nasdaq och NYSE i New York.  Teori: För att analysera börsintroduktioners kursutveckling på kort och lång sikt använder denna studie teorier om den effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetri och ”The winner’s curse”.   Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. De analyserade bolagen identifierades med hjälp av två databaser som sedan tillämpades i ett t-test.  Resultat: Resultatet visar att ett statistiskt signifikant samband inte fanns för varken första dagens eller observationsdagens stängningskurs. Detta har lett till att studiens nollhypoteser accepterats. Slutsats: Trots att studien inte kunde visa på statistisk signifikans, fanns likheter med teorier och tidigare forskning. Studien indikerar att det är mer gynnsamt när transaktionen genomförs under börsintroduktionsdagen.

循著時光的隧道，自二十世紀初以來，全球企業併購的熱潮方興未艾，時至今日「併購」已為一般人所熟知，併購的型態更演變出多種樣貌。本文以敵意併購為基調，蒐集全球2000年至2015年樣本，研究結果顯示，敵意併購之宣告對主併公司股東短期有不利之影響，若目標公司採取防禦策略時，對主併公司股東而言亦不利。故如果一公司欲發動敵意併購時，需考量目標公司是否有防禦措施的設置，惟此結果未達顯著水準。 此外本研究亦針對敵意併購下主併公司股東的異常報酬，探討影響股東異常報酬的原因，實證結果得知，併購溢價越高，對於主併公司股東顯著不利，驗證「贏家的詛咒」理論，亦即併購溢價越多，將使得主併公司持股人的財富移轉至目標公司身上，對主併方股東有不利之影響。 / The trend of Merger and Acquisition is booming as of 20th century and the pattern has become variable and complicated. In this study, hostile takeover, one of the focal point on the subject of M&A, is to be discussed. Samples are collected from 2000 to 2015 globally by SDC platinum. Result shows that hostile takeover activity does not benefit shareholders’ interest of the acquiring firm. If the target firm adopts defensive tactics, situation will be worse. Therefore, as the bidding firm, it has to considered whether there are defensive tactics against hostile takeover in the target. While these aren’t significant result. Furthermore, this paper attempts to find the factors which would affect shareholders’ abnormal return under hostile takeover, and result shows M&A premium significantly does. The higher of M&A premium, the more unfavorable to the shareholders’ interest of the acquiring firm. It supports the theory of “winner’s curse”. That is, as M&A premium increases, shareholders’ wealth of the acquiring company is expected to transfer to the targets more which is adverse to the shareholders of the acquiring one.

Studier visar på att företag väljer att underprissätta sina aktier vid en börsnotering, det vill säga att aktiens pris fastställs till lägre än vad det verkliga värdet är för att locka icke informerade investerare och för att säkerställa full täckningsgrad. Graden av underprissättning varierar beroende på om det är en het eller kall period av börsnoteringar. Tidigare forskning har främst studerat börsnoteringars prestation ur ett långsiktigt perspektiv där börsnoteringar generellt presterar sämre än marknaden. Ett fåtal studier har även undersökt börsnoteringars utveckling på kort sikt, där noteringarna i stället visar på positiv prestation. Med ett ökat allmänt intresse för börsen de senaste åren och även en markant ökning i antalet genomförda börsintroduktioner så fann författarna till studien ett forsknings gap på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida antalet börsintroduktioner på marknaden påverkar finansiell prestation på kort sikt, mätt i aktiekursutveckling. Studien undersöker genomförda börsnoteringar på marknadsplatsen Nasdaq Stockholm och handelsplattformen First North under perioden2012–2021. För att undersöka om antalet börsnoteringar har någon påverkan på finansiell prestation så klassificerades perioder av börsnoteringar som antingen heta, normala eller kalla. Studiens syfte utmynnade i två forskningsfrågor och den huvudsakliga forskningsfrågan lyder: Har antalet börsintroduktioner på marknaden någon påverkan på deras kortsiktiga finansiella prestation? Den sekundära forskningsfrågan lyder: Vilken av noteringsperioderna het och kall ger högst avkastning på kort sikt? Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats, således är syftet inte att generera nya teorier utan i stället använda befintliga teorier som är relevanta för ämnesområdet. Studien utgår från tre teorier, vilka är den effektiva marknadshypotesen, Winner’s Curse och signalteorin, där den effektiva marknadshypotesen är den primära teorin för studien som legat till grund för hypotesprövningar. Winner’s Curse och signalteorin har fungerat som komplement och har använts som stöd för de diskussioner som förts i studiens analyskapitel. Resultatet påvisar att det finns skillnader i den genomsnittliga abnormala avkastningen mellan heta och kalla perioder vilket kan tyda på att antalet har en påverkan, men dessa skillnader kunde inte statistiskt säkerställas. Resultatet visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen för heta perioder var 4,034 % och för kalla perioder 0,349 %. Detta resultat besvarar forskningsfråga två, där heta perioder genererar högst abnormal avkastning på kort sikt. Eftersom resultaten inte gått att statistiskt säkerställa finner studien inga bevis mot den effektiva marknadshypotesen i sin svaga och semistarka form. I studiens robusthetstest undersöktes också om det fanns skillnader mellan de två inkluderade listorna Nasdaq Stockholms och First Norths genomsnittliga abnormala avkastning. Det uppmättes statistiskt signifikanta skillnader, där signifikansnivån var satt till 5 %, vid det tillfället då robusthetstesterna genomfördes. Det resultatet finner stöd för att avfärda den effektiva marknadshypotesen, även i sina svagare former, där skillnaderna till viss del kan förklaras utifrån signalteorin och Winner’s Curse.

Submitted by Otávio Menezes Damé (omenezes@fgvmail.br) on 2015-03-25T16:46:08Z No. of bitstreams: 1 tese-otavio.pdf: 1370659 bytes, checksum: 924be04b7a6bae788714a583878c9ce3 (MD5) / Approved for entry into archive by BRUNA BARROS (bruna.barros@fgv.br) on 2015-03-31T14:12:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 tese-otavio.pdf: 1370659 bytes, checksum: 924be04b7a6bae788714a583878c9ce3 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2015-04-14T11:47:19Z (GMT) No. of bitstreams: 1 tese-otavio.pdf: 1370659 bytes, checksum: 924be04b7a6bae788714a583878c9ce3 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-04-14T11:47:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese-otavio.pdf: 1370659 bytes, checksum: 924be04b7a6bae788714a583878c9ce3 (MD5) Previous issue date: 2014-12-11 / Brazilian government recently passed legislation instituting a new regulatory framework for the pre-salt reserves. These areas should be negotiated through a profit-share bidding auction. Motivated by this new rules, we present a model of share bidding auction under affiliation, demonstrating the existence of a monotone pure-strategy equilibrium in this structure and characterize its equilibrium bidding function. In addition, we prove that it generates an expected revenue at least as large as the usual fee bidding auction. Next, we introduce in the models a function representing a royalty rate that is contingent to the value of the object. This instrument permits an improvement of expected revenue of both models, making the gap between them shrink. Finally, analyzing this new regulatory framework from the viewpoint of the theoretical and numerical results obtained, we conclude that the former oil regime was more appropriate and lucrative to Brazilian government. / O governo brasileiro recentemente aprovou uma legislação instituindo um novo marco regulatório para as reservas petrolíferas do pré-sal. Segundo as novas regras, estas áreas deverão ser licitadas mediante um leilão de partilha de lucro. Motivado por esta mudança, apresentamos um modelo de leilão de partilha sob afiliação, demonstrando a existência de um equilíbrio monótono em estratégias puras e caracterizando a solução. Alem disso, provamos que este mecanismo gera receita esperada maior ou igual a um leilão de primeiro preço usual. Em seguida, introduzimos no modelo uma função representando taxas de royalties que dependem do valor do objeto. Este instrumento permite uma elevação na receita esperada de ambos os modelos, fazendo com que a diferença entre eles encolha. Finalmente, analisando o novo marco regulatório sob o ponto de vista dos resultados obtidos, concluímos que o antigo modelo de concessão utilizado pelo governo brasileiro é mais adequado e lucrativo.