Denna uppsats har till syfte att främst utvärdera hur tillämpningen av Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (OmvL) sett ut sedan dess ikraftträdande den 1 november 2006, men även att diskutera hur denna lagstiftning förhåller sig till de grundläggande principer som präglar det svenska straffsystemet i övrigt. Utvärderingen har skett med utgångspunkt i en studie av främst de avgöranden enligt OmvL som meddelats av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt, men även andra rättskällor, såsom OmvL i sig, samt förarbeten och doktrin har utgjort källmaterial för denna framställning. OmvL tillkom som en reaktion på att antalet livstidsfångar i svenska fängelser ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Lagstiftningen infördes vidare i syfte att skapa ett mer rättssäkert och förutsebart system för frigivning av livstidsdömda jämfört med det dittills gällande diskretionära nådeinstitutet. Enligt OmvL skall vid omvandlingsprövningen särskilt beaktas den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten, samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället. Av den företagna rättsfallstudien framgår att de viktigaste kriterierna för omvandlingsprövningen är den tid som den dömde avtjänat och om det finns risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet. Uppsatsens slutsats är att tillämpningen av OmvL huvudsakligen har skett i enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagstiftningen. En viss förändring av den inbördes vikten mellan de olika kriterierna har dock skett över tiden, resulterande i återfallsrisken nu framstår som det numera enskilt viktigaste kriteriet vid omvandlingsprövningen. Vad beträffar överensstämmelsen med de grundläggande principer som bildar utgångspunkt för straffsystemet i övrigt framstår OmvL som mer individualpreventivt inriktad än övrig lagstiftning som främst bygger på en proportionalitetstanke.

Denna uppsats behandlade material i form av fotografier och fotoalbum från tidsperioden 1850 – tidig 1900-talet. Tre fotoalbum valdes ut och jämförelsestudier utfördes på handplockade fotografier.Frågeställningar som utöver skulle besvaras var följande: • Hur har fotografen vald att avbilda personer och kan man utgöra mönster eller skillnader i avbildningen mellan kvinnor/män? • Ger fotografierna några konkreta ledtrådar för att kunna tidsbestämma dessa?• Kan man se en tydlig hierarki i hur fotografierna är placerade i fotoalbum tre? I undersökningen kom fram att fotografen hade flera olika rekvisita till hjälp, för det mesta stolar, böcker och olika bakgrunder när personer fotograferades. Undersökningen gav dock inget svar på om kunderna kunde välja mellan olika rekvisita eller om fotografen valde ut dessa. Vidare hände det väldigt sällan att fotografen dirigerade kundens blick direkt in i kameran, i de flesta fotografier syns kundens blick vara riktad mot vänster om kamerans lens, även överkroppen är bortvänd från kameran. I vissa fotografier syntes männen fortfarande iklädda sina ytterkläder medan kvinnorna avbildades utan ytterkläder på. Ett förförande som var traditionellt förankrad i visitkortsfotografier under denna period.Tidsbestämningen av fotografierna gjordes dels med hjälp av fotografregistret där fotografernas verksamhetstid är nedskriven och med hjälp av en manual från Skelleftebygden. Ett släktträd upprättades som hjälpmedel till frågeställningen om möjliga hierarkier fanns i fotoalbum nummer 3.Uppsatsens diskussionsdel belyste också hur fotoalbum 3 som hade mest metadata knuten till sig troligen användes av ägaren. Det visade sig att det fanns ett slags hierarki i placeringen av fotografierna i albumet som undersöktes med hänsyn till en engelsk publikation av James Granger och iakttagelser av den svenska forskaren Anna Dahlgren. En tydlig ordning där första bilden är av ägarens föräldrar följd av fotografier föreställande ägarens farmor och mormor. Efter detta presenterades först faderns sida och sedan moderns sida. Albumet avslutades med en serie av fotografier av ett så kallad ”gubbkräk” som fick trots sin höga ställning inom militären placeringen längs bak i albumet där i annan forskning brottslingar eller personer med missväxt placerades. Utöver detta verkade fotoalbum nummer 3 ha används i sammanhang med privata sammankomster såsom släktmiddagar. Förhoppningen med upptäckten att det kan finnas en hierarki i dessa fotoalbum är att flera arkivinstitutioner ändrar sitt arbetssätt i hur man tar emot och förvarar fotoalbum i framtiden.

Starting in 2027, the high-luminosity Large Hadron Collider (HL-LHC) will begin operation and allow higher-precision measurements and searches for new physics processes between elementary particles. One central problem that arises in the ATLAS detector when reconstructing event information is to separate the rare and interesting hard scatter (HS) interactions from uninteresting pileup (PU) interactions in a spatially compact environment. This problem becomes even harder to solve at higher luminosities. This project relies on leveraging the time dimension and determining a time of the HS interactions to separate them from PU interactions by using information measured by the upcoming High-Granularity Timing Detector (HGTD). The current method relies on using a boosted decision tree (BDT) together with the timing information from the HGTD to determine a time. We suggest a novel approach of utilizing a graph attentional network (GAT) where each bunch-crossing is represented as a graph of tracks and the properties of the GAT are applied on a track level to inspect if such a model can outperform the current BDT. Our results show that we are able to replicate the results of the BDT and even improve some metrics at the expense of increasing the uncertainty of the time determination. We conclude that although there is potential for GATs to outperform the BDT, a more complex model should be applied. Finally, we provide some suggestions for improvement and hope to inspire further study and advancements in this direction which shows promising potential. / Från och med 2027 kommer \textit{high-luminosity Large Hadron Collider} (HL-LHC) att tas i drift och möjliggöra mätningar med högre precision och utforskningar av nya fysikprocesser mellan elementarpartiklar. Ett centralt problem som uppstår i ATLAS-detektorn vid rekonstruktionen av partikelkollisioner är att separera sällsynta och intressanta interaktioner, så kallade \textit{hard-scatters} (HS) från ointressanta \textit{pileup}-interaktioner (PU) i den kompakta rumsliga dimensionen. Svårighetsgraden för detta problem ökar vid högre luminositeter. Med hjälp av den kommande \textit{High-Granularity Timing-detektorns} (HGTD) mätningar kommer även tidsinformation relaterat till interaktionerna att erhållas. I detta projekt används denna information för att beräkna tiden för enskillda interaktioner vilket därmed kan användas för att separera HS-interaktioner från PU-interaktioner. Den nuvarande metoden använder en trädregressionsmetod, s.k. boosted decision tree (BDT) tillsammans med tidsinformationen från HGTD för att bestämma en tid. Vi föreslår ett nytt tillvägagångssätt baserat på ett s.k. uppvaktande grafnätverk (GAT), där varje protonkollision representeras som en graf över partikelspåren och där GAT-egenskaperna tillämpas på spårnivå. Våra resultat visar att vi kan replikera de BDT-baserade resultaten och till och med förbättra resultaten på bekostnad av att öka osäkerheten i tidsbestämningarna. Vi drar slutsatsen att även om det finns potential för GAT-modeller att överträffa BDT-modeller, bör mer komplexa versioner av de förra tillämpas. Vi ger slutligen några förbättringsförslag som vi hoppas ska kunna inspirera till ytterligare studier och framsteg inom detta område, vilket visar lovande potential.