Vår studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur några av de regionala bankkontoren i Kalmar län förhåller sig till företag med stora immateriella tillgångar när dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frågeställningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar län. Här genom kartläggs de problem som bankerna och övriga intressenter står inför eftersom många av dagens tjänstebaserade företag inte visas ur ett rättvist perspektiv på grund av den rådande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna. När olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag är det av stor vikt att banken får ta del av företagets tillgångar, såväl materiella, immateriella som finansiella tillgångar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgångarna är inget problem då det bland annat finns väl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgångar i redovisningen. De immateriella tillgångarna har inte gått samma felfria väg tillmötes inom redovisningen. Problemet ligger bland annat i att de immateriella tillgångarna inte går att separeras från det företag som innehar dem vilket innebär att de immateriella till-gångarna skapar värde endast i kombination med övriga delar av företaget. Detta i sin tur medför att det blir problematiskt att identifiera hur stor del av en intäkt som orsakats av de immateriella tillgångarna. Eftersom det i dagsläget inte finns något riktigt bra tillvägagångs-sätt att behandla de immateriella tillgångarna leder detta många gånger till att bankerna måste vidta försiktighetsåtgärder när ett företag som innehar väldigt stora delar immateriella till-gångar vill ansöka om kredit, framförallt rör det nystartade små företag. I vissa fall kan det till och med vara så att bankerna höjer ett varningens finger när de ser ett företag med mycket immateriella tillgångar i balansräkningen. Det här förfarandet leder ofta till en orättvis be-handling eftersom ett företag vars tillgångsmassa till större delen utgörs av immateriella till-gångar inte alls behöver vara mindre kreditvärdigt än ett företag med betydande materiella tillgångar. De slutsatser som vi har kommit fram till och vilka svarar på vår problemformulering, hur immateriella tillgångar påverkar några av Kalmar läns regionala bankkontors syn på företag som kredittagare, presenteras i följande stycke. Vi har kommit fram till att bankerna har en liknande syn bland annat gällande att det är lättare att bevilja kredit till ett företag med mate-3 riella tillgångar än till ett företag med mycket immateriella tillgångar. En annan slutsats som vi även har kommit fram till är att ett företag vars tillgångsmassa som utgörs till största delen av immateriella tillgångar inte alls behöver vara mindre kreditvärdigt än något annat företag. Hur vi har kommit fram till våra slutsatser får ni ta del av genom att läsa fortsättningen av vår uppsats.

Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.

Det finns många olika metoder att tillämpa vid varumärkesvärderingarvilket lett till att värderingarna har varit av skiftande kvalitet och utformning. Detta harbidragit tillbland annat införandet avISO 10668:2010Brand valuation - Requirements for monetary brand valuation. Syfte: Vårt syfte med studien är att beskriva hur varumärkesspecialister tillämpar varumärkesvärdering i praktiken och vilka skillnader det är i och med införandet av ISO 10668:2010. Vidare vill vi analysera om ISO 10668:2010 har bidragit till högre upplevd tillförlighet och bättre vägledning vid varumärkesvärderingar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer med varumärkesspecialisterhar genomförts. Akademisk litteratur, elektroniska källor samt vetenskapliga artiklar har varit grundläggande för studiens genomförande. Analys och slutsats: Varumärkesspecialisterna är eniga om att tillämpning av varumärkesvärderinghar ändrats viss grad i positiv riktning sedan införandet av ISO 10668:2010. Om standarden följs bidrar den till en mer tillförlitlig värdering eftersom den beaktar aspekter som bidrar till en mer rättvis bild av varumärket. Dock medför standarden vissa svårigheter med att tillämpa den i praktiken och möjlighet till förbättring finns. Till vidare forskning: Det vore intressant med fortsatta studier omhuruvida ISO 10668:2010kan utvecklas i framtiden och i så fall hur denna förbättring kommer se ut.

<p>Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. </p><p>Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts. De lönsamhetsmått som uppsatsen inriktats mot är räntabilitet per eget kapital, räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal.</p><p>Det resultat undersökningen ger är att Q-Med och BioGaia som har större andelar immateriella tillgångar redovisade i procent av de totala tillgångarna, visar en positiv lönsamhet. Medivir och Karo Bio som däremot har lägre andelar eller inga immateriella tillgångar redovisade i procent av totala tillgångar, visar en negativ lönsamhet.</p>

<p>I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.</p><p>Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.</p><p>Vi har valt att studera följande problem ”Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster?”.</p><p>Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill. Detta kommer att genomföras med en kvantitativ studie baserad på 30 börsnoterade bolag på den svenska aktiemarknaden. Då detta är en studie på redan vedertagna rekommendationer var det för oss en självklarhet att studien genomfördes med en deduktiv ansats och en positivistisk kunskapssyn.</p><p>Det teoretiska ramverk som presenteras baseras på de internationella redovisningsstandarderna angående immateriella tillgångar och goodwill, samt ett urval av redovisningsprinciper, bland annat försiktighetsprincipen och principen om en rättvisande bild.</p><p>Efter att ha studerat vårt empiriska material blev resultatet att det går att se en tendens till att goodwill minskat under den studerade perioden, men att det inte går att utläsa till vilken grad och hur det kommer att utveckla sig i framtiden. Gällande förändringen i värdeminskning visar vårt material att efter ändringen av metod redovisade bolagen en betydligt mindre värdeminskning jämfört med tidigare år.</p>

<p>När ett företag vänder sig till en kreditgivare för att få lånefinansiering av en managementberoende tillgång, är det viktigt att driften (management) av tillgången fungerar bra. Det är värdefullt för att kreditgivaren ska ha tillit till att tillgången kan generera den avkastning som krävs för att kunna betala tillbaka lånet. En definition av begreppet managementberoende tillgång kan hjälpa till att bättre förstå en typ av lånefinansieringsprocess som tidigare forskning inte studerat. Begreppet management beroende tillgång är dock svårt att finna i litteraturen. Det finns däremot studier som tar upp hur betydelsefullt sambandet är mellan en tillgång och ett väl fungerande management. En managementberoende tillgång är i denna studie ett hotell som ligger på en plats där det inte finns någon aktiv marknad. Det innebär att hotellets avkastningsvärde till stor del indikerar hur mycket fastigheten är värd. För att hotellet ska ge en god avkastning krävs det att det på ett tillfredsställande sätt leds, styrs och utvecklas via management. Uppsatsens syften handlar om att ur ett företags perspektiv ta reda på hur en managementberoende tillgång kan förstås, vilken betydelse en sådan tillgång har för lånefinansiering och till vilken grad relationer har en roll vid finansiering av en managementberoende tillgång. Studien har inslag av både deduktivt och induktivt angreppssätt. Definiering av begreppet managementberoende tillgång, har till stor del baserats på teori och tidigare forskning och har i och med det ett deduktivt angreppssätt. Resterande del av uppsatsens problemställning har delvis ett deduktivt angreppssätt eftersom den till viss del bygger på tidigare forskning kring traditionellt händelseförlopp vid lånefinansiering. Det induktiva inslaget framkommer i studiens fallstudie med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer om hur lånefinansieringsprocessen av en managementberoende tillgång kan se ut och vilken roll relationer har i processen. Managementberoende tillgång definieras i den här studien som: ”En resurs som ett företag har fullständig kontroll över, som är i behov av att företagets ledning, styrning och utveckling sköts på ett för resursen tillfredsställande vis för ökad effektivitet och för att integrera ekonomiska fördelar i framtiden.” Slutsatserna om lånefinansieringsprocessen av en managementberoende tillgång, samt vilken roll relationer har vid processen illustreras i en utifrån studien utvecklad modell. I modellen visas faktorer som påverkar processen och hur relationer och förtroende påverkar den. Faktorerna är; tidigare kontakt mellan företagaren och kreditgivaren, managements färdigheter, tillgångens historik, tillgångens geografiska läge, kreditgivarens principer och finansiell kris. Huvudsaklig slutsats om relationer och förtroende är att kreditgivaren måste ha tillit till att management fungerar för att kunna ge företaget framtida avkastning. När det som nu, råder finansiell kris, är det oavsett managements färdigheter svårt att bilda nya relationer till kreditgivare, eftersom de prioriterar de befintliga kunderna. Modellen och definitionen av managementberoende tillgång är till för att bättre förstå en lånefinansieringsprocess som är komplicerad och svår att förstå sig på.</p>

<p>Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.</p>

<p>Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p><em>”Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?”</em></p><p><em> </em></p><p>För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför. Svaren är kopplade till försiktighetsprincipen eller matchningsprincipen. Bolagen på Large Cap måste följa IFRS medan det är valfritt för bolagen på First North.</p><p>Resultatet visar att endast 1 % av bolagen på Large Cap och 3 % av bolagen på First North har omvärderat sina immateriella tillgångar enligt omvärderingsmetoden. 50 % av bolagen på First North som ännu inte omfattas av IFRS vill omvärdera sina immateriella tillgångar. Det kan kopplas till matchningsprincipen, medan svaren från bolagen på Large Cap kan kopplas till försiktighetsprincipen.</p><p>Slutsatsen blir att de små tillväxtbolagen noterade på First North är mer styrda av matcningsprincipen och har en mer positiv inställning till omvärderingsmetoden.</p>

No description available.

<p>Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar. I våra slutsatser anser vi att tydligare riktlinjer inom detta område kan bidra till att dessa problem reduceras.</p>