Introduction: The abundance of reforms that have characterized governance in the public sectorin recent decades has shown a discrepancy between the reforms ambition and outcome, as the results of the reform implementation rarely reach expectations. In 2016, the government appointed a delegation with the aim of developing a new way of working that was based ontrust to deal with the problems that were perceived to exist in the public sector, the working method that was developed is called trust-based governance (TBS). As TBS is a relatively new and Swedish concept, there is a lack of empirical evidence on how various public authorities have introduced trust-based governance and developed their governance. Aim: The aim of this study is to increase knowledge about governance changes in the public sector and trust-based governance (TBS). To achieve this, the change work in a selected municipality that claims to work with TBS will be studied. Method: The study is a qualitative case study in a selected municipality, Östra Göinge. The empirical collection consists of two parts; first describes TBS based on Tilitsdelegationen definition and then TBS is examined in the selected municipality. The empirical collection from the municipality is mainly based on interviews with respondents on strategic, tactical and operationa levels but has been supplemented with documents from the municipality. Conclusion: Östra Göinge's change work has been developed with inspiration from the private sector and not based on the work of Tillitsdelegationen, but the municipality's current governance can be equated with the description of TBS that the delegation emphasizes. The municipality has influenced the delegation's work regarding the design of the trust reform, which shows that the design of public governance reforms can be influenced by the public sector. Furthermore, Östra Göinge's change work is described as an ongoing and dynamic process in which successive adjustments of control have been made in order to fix the gaps that exist between ambition and outcome. The outcome of the change work is judged to have been affected by; interpretation, intra-organizational factors, organizational characteristics, sedimentation, and contradictions, and of five challenges that exist with TBS as a way of governance; culture clashes, dismissals, difficulties in maintaining TBS and that there are no exact limits to the employee's playing field. / Inledning: Den uppsjö av reformer som har präglat styrningen av den offentliga sektorn under de senaste decennierna årtioenderna har påvisat en avvikelse mellan reformers ambition och utfall, då utfallet av reforminförandet sällan når upp till förväntningarna. 2016 tillsatte regeringen en delegation vars syfte var att utveckla ett nytt arbetssätt med tillit som utgångspunkt för att hantera de problem som upplevdes finnas inom den offentliga sektorn, detta nya arbetssätt kom att kallas tillitsbaserad styrning (TBS). Då TBS är ett svenskt och relativt nytt koncept saknas det empiriska underlag på hur olika offentliga myndigheter har anammat TBS och utvecklat sin styrning. Syfte: Syftet med denna studien är att öka kunskapen om styrförändringar i offentlig sektor och tillitsbaserad styrning (TBS). För att uppnå det här kommer ett förändringsarbete i en vald kommun som uppger sig arbeta med TBS studeras.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av en vald kommun, Östra Göinge. Empiriinsamlingen består av två delar; den första beskriver TBS utifrån Tilitsdelegationens definition och sedan undersöks TBS i den valda kommunen. Empiriinsamlingen från kommunen bygger främst på intervjuer med respondenter på strategisk, taktisk och operativ nivå men har kompletterats med underlag från kommunen.  Slutsats: Östra Göinges förändringsarbete har tagits fram med inspiration från den privata sektorn och inte utifrån Tillitsdelegationens arbete. Kommunens nuvarande styrning kan likställas med den beskrivning av TBS som delegationen framhåller. Kommunen har påverkat delegationens arbete kring utformningen av TBS och resultatet visar att utformningen av offentliga styrreformer kan påverkas av den privata sektorn. Vidare beskrivs Östra Göinges förändringsarbete som en pågående och dynamisk process där successiva justeringar har gjorts för att åtgärda gapen mellan ambition och utfall. Utfallet av förändringsarbetet bedöms ha orsakats av; tolkning, intraorganisatoriska faktorer, organisatoriska karaktärsdrag, sedimentation och motstridigheter. Det identifierades också fem utmaningar med TBS som styrsätt; kulturkrockar, uppsägningar, svårigheter att upprätthålla styrsättet samt att det inte finnsexakta gränser för spelplanen.

Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.