Bakgrund: Efter Tillitsdelegationen tillsattes och förankrade styrsättet, tillitsbaserad styrning, mynnade det ut i Sveriges kommuner. Tillämpningen har uppdagats och implementerats i offentlig sektor och har fått spridning. De har således blivit en ny era inom styrning av offentlig sektor men huruvida styrsättet påverkar resursfördelning är inte helt självklart. Vilken effekt tillitsbaserad styrning i praktiken får på resursfördelning lämnar en obesvarad fråga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur offentliga verksamheter kopplar resursfördelning till tillitsbaserad styrning och hur de arbetar för att inkludera tillit i resursfördelningen. Metod: För att undersöka vårt syfte har en kvalitativ undersökning genomförts genom intervjuer med sju olika kommuner samt en intervju med Louise Bringselius. Insamlandet av data har genomförts genom semistrukturerade intervjuer och detta är vad som ligger till grund för empirin. Slutsats: Konkluderandet som avslutningsvis presenteras är att offentliga verksamheter inte lyckats göra resursfördelningen tillitsbaserad. Kopplingen är bristande och resursfördelningen går inte i linje med tillitsbaserad styrning. Något som däremot kan fastställas är att de inkluderat ett ökat handlingsutrymme på lägre nivåer i den hierarkiska kedjan. / Background: Trustbased management is a relatively new management style that Tillitsdelegationen established in the public sector through their solid work. After its findings the municipalities started implementing the new management style. A new era of management arose in the public sector but how it should be used in relation to resource allocation is not totally clear. How the management style shall be used related to the resource allocation and what the output will be, leaves the question unanswered. Purpose: The purpose of the study is to investigate how public organizations link resource allocation to trust-based management and how they work to include trust in resource allocation.Method: To investigate our purpose, qualitative research has been executed through interviews with seven municipalities and a researcher named Louise Bringselius. The collected data has been done by semi-structured interviews. Conclusion: The conclusion presented is that public organizations have not succeeded in making the resource allocation trust-based. The link between trust-based management and resource allocation is lacking. On the other hand, something that can be established is that they have included increased influence and course of action at lower hierarchical levels in the hierarchical chain.

Denna studie syftar till att utforska fenomenet tillitsbaserad styrning inom den offentliga sektorn. Detta med avseende på vilka konkreta styrmodeller som utgör den tillitsbaserade styrningens styrverktyg, samt huruvida detta fenomen inkluderar några andra relevanta aspekter relaterade till styrning. Avsikterna bakom den tillitsbaserade styrningen handlar mycket om att åtgärda sådana negativa bieffekter som den New Public Management-inspirerade styrningen, med sin betoning på mål- och resultatstyrning, ansetts medföra. Dessa bieffekter handlar till stor del om att ökade krav på rapportering och kontroll medfört en administrativ börda, som inneburit att den offentliga sektorns medarbetare tvingats lägga mycket av sin tid på administrativa sysslor. Med hjälp av den tillitsbaserade styrningen, och dess betoning på tillit, ömsesidighet och medborgarfokus, har regeringen därför haft för avsikt att reformera styrningen av den offentliga sektorn. Samtidigt som den tillitsbaserade styrningens avsikter är goda, kan det anses finnas en osäkerhet kring vilka styrmodeller som egentligen utgör dess styrverktyg. I uppsatsen genomförs därför en kvalitativ dokumentstudie av idé- och idealtypsanalytiskt slag, i vilken relevanta dokument från regeringens Tillitsdelegation analyseras. Detta med stöd av styrningsteori som utgår från New Public Management och fyra idealtypiska styrdoktriner, som anses relevanta för den svenska kontexten. Studiens resultat visar att mål- och resultatstyrningen har en central roll som styrmodell även inom den tillitsbaserade styrningen, men i en modifierad form där målen är mer övergripande, långsiktiga och kvalitativa. Den tillitsbaserade styrningen innebär också en ökad betoning på nätverksstyrning och brukarstyrning, samt en strävan efter balans mellan värdena tillit och kontroll. / The purpose of this study is to explore the phenomenon of trust-based governance in the public sector. This regarding which governance models constitute the governance tools of trust-based governance, and whether this phenomenon includes any other relevant aspects related to governance. The intentions behind trust-based governance are largely about addressing negative side effects of the kind of governance that has been inspired by New Public Management, with its emphasis on management by objective. These side effects are largely due to the fact that increased requirements for reporting and documentation entailed an administrative burden, which has meant that public sector employees have been forced to spend a lot of time on administrative tasks. With the help of trust-based governance, and its emphasis on trust, reciprocity and civic focus, the Government has therefore intended to reform the governance of the public sector. Although trust-based governance has good intentions, it can be considered that there is uncertainty about which governance models actually constitute its governance tools. In the essay, a qualitative document study of an idea and ideal type analytical kind is therefore carried out, in which relevant documents from the Government´s Delegation of Trust-Based Governance are analyzed. This is supported by governance theory based on New Public Management and four ideal typical governance doctrines, which are considered relevant to the Swedish context. The results of the study show that that management by objective has a central role as a governance model also in trust-based governance, but in a modified form where the goals are more overall, long-term and qualitative. Trust-based governance also means an increased emphasis on network governance and user governance, as well as an effort to balance the values of trust and control.

The purpose of this essay has been to investigate how the Trust Delegation constructs trust-based governance and leadership in the delegation's main report SOU 2018:47, and how this construction is reflected in municipal governance models. To answer the purpose of the essay, the main report and municipal governance models have been processed using a discourse methodological work process to then identify discourses that together construct trust-based governance and are reflected in the governance models. The discourses identified in the main report have then been analyzed from a governmentality perspective and Czarniawska's linguistic artifacts. The results show that the construction of trust-based governance and management is based on discourses about trust, the citizen, the leader, the employee, control, and dialogue. Of these discourses, dialogue is primarily reflected in all governance models, while the discourses about the citizen and the employee are present but to a lesser extent. The conclusion shows that trust-based governance, on the one hand, can be seen as a normative framework that shapes subjects, controls behavior, and forms an understanding of how governance and control are understood and exercised. On the other hand, it can be seen as an example of a management language that, through linguistic artifacts, creates a modernized version of New Public Management with trust as the new guiding principle.

År 2016 tillsatte regeringen med stöd av riksdagen en tillitsdelegation med syfte att reformera styrning och ledning av den svenska välfärden. Detta som ett svar på att den svenska välfärden under en längre tid hade detaljstyrts vilket gav ett begränsat utrymme till professionernas expertis. Tillitsbaserad styrning och ledning förordas sedan dess av staten, att införas brett inom kommuner och regioner, trots att det finns lite forskning om dess effekter. Forskare har den senaste tiden ifrågasatt reformens begriplighet och om den tillför något nytt. Syftet med studien var att få kunskap om hur enhetschefer inom vård och omsorg tolkar tillitsbaserat ledarskap samt om och hur enhetscheferna har anpassat sitt ledarskap efter införandet. Den här kvalitativa studien har undersökt forskningsfrågan med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt sju enhetschefer inom vård och omsorg har intervjuats, där tillitsbaserat ledarskap har införts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Det resultat som framkommer är att enhetscheferna gör sina egna tolkningar av tillitsbaserat ledarskap utifrån tidigare erfarenheter. Få eller inga anpassningar har gjorts i ledarskapet sedan tillitsbaserat ledarskap har införts i organisationen. Det framkommer att enhetscheferna saknar tydliga ramar kring det tillitsbaserade ledarskapet och strukturer för uppföljning vilket skapar en otydlighet kring ansvaret. Det framkommer att  enhetscheferna ökar kontrollen när de har mindre tillit till sina medarbetare och för att skapa tillit krävs förutsättningar för att kunna bygga relationer. Slutsatsen är att lite har förändrats i enhetschefernas sätt att leda samtidigt som införandet av tillitsbaserat ledarskap har skapat en otydlighet kring ledningen och styrningen. / In 2016, with the support of the Swedish Parliament, the government appointed a trust delegation with the aim of reforming the governance and management of Swedish welfare. This was in response to the fact that the Swedish welfare system had been micromanaged for a long time, leaving limited room for the expertise of the professions. Since then, trust-based governance and management has been recommended by the government to be introduced widely in municipalities and regions, although there is littler esearch on its effects. Researchers have recently questioned the comprehensibility of the reform and whether it adds anything new. The purpose of the study was to gain knowledge about how unit managers in health and social care interpret trust-based leadership and whether and how the unit managers have adapted their leadership after the introduction. This qualitative study has investigated the research question using qualitative interviews. Seven unit managers in health and social care have been interviewed, where trust-based leadership has been introduced. The interviews have then been analyzed based on a phenomenographic approach. The result that emerges is that the unit managers make their own interpretations of trust-based leadership based on previous experience. Few or no adjustments have been made in leadership since trust-based leadership has been introduced in the organization. It emerges that the unit managers lack a clear framework for trust-based leadership and structures for follow-up, which creates a lack of clarity regarding responsibility. It appears that the unit managers increase control when they have less trust in their employees, and to create trust, conditions for building relationships are required. The conclusion is that little has changed in the unit managers' way of leading at the same time as the introduction of trust-based leadership has created a lack of clarity about management and governance.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning.

Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.

Sedan 1980-talet har New Public Management (NPM) varit den dominerande styrfilosofin inom offentlig sektor i Sverige. NPM har framförallt varit förknippat med resultat- och målstyrning och har förväntats öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. Idag genomförs en reform av styrningen inom den offentliga sektorn där det nya styrsättet går under benämningen tillitsbaserad styrning. Det syftar främst till att öka tilliten till professionerna och medborgarna. Denna studie utgör en kvalitativ fallstudie av Skatteverkets implementering av den tillitsbaserade styrningen och de utmaningar som uppkommer i samband med detta. Studien har genomförts på Skatteverkets kontor i Luleå, där chefer och medarbetare har djupintervjuats i två faser. En tematisk analys har använts för att analysera insamlade data och fyra huvudsakliga teman har identifierats; teambaserat arbetssätt, medarbetaransvar, kundperspektiv och prestationsutvärdering. Studiens huvudsakliga slutsatser är att Skatteverkets tolkning av tillitsbaserad styrning är ett teambaserat arbetssätt, som implementerats på ett i huvudsak decentraliserat sätt och med viss hjälp av Susan A Wheelans fyrstegsmodell. Vidare kan konkluderas att den största utmaningen är att anpassa prestationsutvärderingen efter det nya arbetssättet. / Since the 1980’s, the New Public Management (NPM) has been the dominating management control philosophy in the Swedish public sector organizations. NPM has predominantly been associated with management by objective and has been expected to increase efficiency within public sector organizations. Today the control system in Swedish public sector organizations is undergoing reform with a new system called trust-based control. The foremost purpose of this new control system is to increase trust within the professions and to the citizens. This study is a qualitative case study of the Swedish Tax Agency’s implementation of the trust-based control system and the challenges that this implementation entails. The study was conducted at the Swedish Tax Agency’s office in Luleå, where managers and employees were interviewed in two stages. A thematic analysis was applied to process the data, in which four main themes appeared; team-based mode of operation, employee responsibility, customer perspective and performance evaluation. The main conclusions of the study are that the Swedish Tax Agency’s interpretation of trust-based control is a team-based mode of operation. The implementation process has been primarily decentralized, with some aid from Susan A. Wheelan’s four-stage model. Furthermore, it is concluded that the foremost challenge with implementing trust-based control is to adjust the performance evaluation to fit the new mode of operation.

Denna studie handlar om styrning och ledning i Karlstad kommun. Studien syftar till att undersöka hur New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förståelse för den centralt kommunicerade styrningen och ledningen. Den övergripande problemställningen som besvaras i studien är Vilka dominerande inslag av Tillitsbaserad styrning och ledning samt New Public Management återfinns i den centralt kommunicerade styrningen och ledningen av Karlstads kommun? Frågeställningen besvaras med en idéanalys. Två styrningstrender används som idealtyper för att utforska det empiriska materialet som består av styrdokument och intervjuer med tjänstemän inom kommunledningen. De två trender som utgör teoretisk grund är New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning. Studiens relevans ligger i den svenska regeringens pågående arbete med att förändra hela styrkedjan inom den offentliga sektorn, från New Public management till Tillitsbaserad styrning och ledning. Den övergripande problembilden baseras på antagandet att vissa centrala delar i New Public Management har lett till en oproportionerlig ökning av administrativa arbetsuppgifter, vilket i slutändan lett till en ineffektiv användning av de offentliga resurserna. Genom att undersöka befintlig styrning och ledning i en svensk kommun idag får vi en bättre nulägesbild av vilka områden som, mer eller mindre uttryckligen, präglas av de två trenderna. Således kan de båda trenderna sägas representera det gamla och det nya då regeringens ambition är att ersätta delar av den ena med den andra. Resultatet av studien visar att genom att se på olika områden är det möjligt att lokalisera element från de två trenderna i varierande utsträckning. De båda trenderna var för sig är dock inte tillräckliga för att skapa sig en rättvis bild av den centrala styrningen och ledningen i Karlstad kommun. Tillsammans bildar de vad som bäst beskrivas som en hybridmodell. / This paper is about governance and management in the municipality of Karlstad. The study aims to explore how New Public Management and Trust based governance and management can contribute to an understanding of the centrally communicated governance and management. The main question that is to be answered in this paper is What dominant elements of Trust based governance and management as well as New Public Management can be found in the centrally communicated governance and management of the municipality of Karlstad? The question is answered by an idea analysis. Two management trends are being used to explore the empirical material that consists of steering documents and interviews with representatives of the municipal management. The two trends that are used as theoretical base and ideal types for this study are New Public Management and Trust based governance and management. The relevance of the study lies in the fact that the Swedish government has a work in progress on changing the course of the governance throughout the public sector, from New Public Management to Trust based governance and leadership. The overall problem scenario is based on the assumption that some of the central elements of New Public Management has led to an disproportionate increase in administration, which in the end has led to a non- efficient usage of the public resources. By examining the existing governance and management in a Swedish municipality today we get a better situation image of which areas that are, more or less explicitly stated, characterized by the two trends. Thus both trends can be said to represent the old and the new as the government's ambition is to replace parts of one with the other. The result of the study shows that by looking at different areas you are able to locate the two trends in varying extent. The trends by themselves are not enough to get a clear image of the governance and management in Karlstad, yet together they form what is best described as a hybrid model.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet. / Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.