Under en längre tid har svensk vård och omsorg präglats av ett marknadsinriktat tankesätt med starka inslag av målstyrning, kostnadskontroll och utvärderingsarbete. Forskningen har länge diskuterat problemen och riskerna med denna typ av styrning och pekar bland annat på att den medicinska professionen har en omfattande administrativ börda och att de i hög utsträckning detaljstyrs, vilket påverkar arbetsmiljön och i slutändan kvaliteten på vården till patienterna. En artikelserie i DN som belyste dessa problem introducerade den breda allmänheten till begreppet New Public Management och var startpunkten för en omfattande debatt kring offentlig styrning. Den svenska regeringen har påbörjat ett arbete för att utveckla en tillitsbaserad styrning för att komma åt problemen i vården. Det är däremot oklart vad en sådan styrning faktiskt innebär. Den här uppsatsens fokus och syfte är därför att, med utgångspunkt i mellanchefer och medarbetare inom vård och omsorg, bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ge ett bud på vad det kan innebära. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts för att uppnå syftet. Resultatet och analysen kopplas till teorier om tillit och till ett ramverk för tillitsbaserad styrning. Man kan konstatera att undersökningens resultat sammanfaller till viss del med tidigare forskning och bekräftar bilden av styrningsproblemen i vården och vad tillitsbaserad styrning kan vara. Det framkommer emellertid att samtal och direkta möten, IT-lösningar, kvalitativa kvalitetsmått, kompetensförsörjning och transparens kan utgöra viktiga led i en tillitsbaserad styrning. Vidare framkommer en strategi kallad värdebaserad vård som ett sätt stärka tilliten och bättre tillvarata medarbetarnas kompetens.

No description available.

I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Tillitsdelegationen konstruerar tillitsbaserad styrning och hur denna styrning förväntas att uppnås och upprätthållas. Tillitsbaserad styrning syftar till att förbättra arbetsmiljö, öka effektivitet, flexibilitet och fokus bland medarbetare i offentlig sektor. Foucaults maktteori och diskursteori har använts för att uppnå studiens syfte. Dokument från Tillitsdelegationens arbete har varit det primära materialet för studien. De dokument som ingår i studien bearbetas genom analysschema. Analysschemat har bestått av analysfrågor baserad på Foucaults maktteori och diskursteori. Resultatet visar att konstruktion av tillitsbaserad styrning är baserad på diskurser av överdriven detaljkontroll, som konsekvens av New public management, och tillit, som baseras på självledarskap och kunskapsspridning. Förverkligande av tillitsbaserad styrning och dess upprätthållning sker genom informell och formell utbildning, vilket kan skapa nya maktrelationer mellan mer och mindre erfarna medarbetare. / The purpose of this study has been to explore how Trust Delegation constructed the so-called Trust based governance and how this type of governance is supposed to be realized and maintained. Trust-based governance seeks to improve the work environment, increase efficiency, flexibility and focus among employees in the public sphere. Foucaults theory of power and discourse has been used to attain the purpose of this study. Documents (official reports) from Trust Delegation have been the main material for the study. The chosen documents have been processed through a chart of analysis, which consists of a set of guidelines for analyses, grounded in Foucault’s theory on power and discourse. The findings show that the construction of trust-based governance is based on discourses of excessive control, as an effect of New Public Management, and trust based on self-leadership and the spreading of knowledge. The realization and maintenance of trust-based governance is carried out by informal and formal education, which can create new conditions between the more and less experienced employees, and thereby contribute to new power relations in workspaces. / <p>2022-06-08</p>

Tankesättet om att desto oftare en förändring i en verksamhet eller organisationer genomförs desto bättre har blivit allt mer vanligt vilket har medfört att organisationsförändringar sker allt oftare. Den ständiga utvecklingen av teknologi försvårar forskningen kring kommunikationskanaler då de kanaler som är i bruk idag kan vara utdaterade och omoderna imorgon. Kommunikation är en viktig faktor vid organisationsförändringar, kommunikation är även viktigt för att kunna uppnå samförstånd och lyckas genomföra en organisationsförändring. Kvaliteten på kommunikationen kan bidra till hur väl genomförandet av förändringen lyckas eller inte.  Denna studie har undersökt hur kommunikation används mellan olika ledningsnivåer vid en organisationsförändring inom Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning, för att skapa möjligheten till samförstånd.  Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med ett interpretivistiskt synsätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer genomförda på Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning och transkriberades sedan noggrant och analyseras enligt den tematiska analysmetoden.  Studien visar på att majoriteten av chefer vill använda sig utav en kommunikation och ett ledarskap som innebär störst chans till samförstånd. Kommunikation och kommunikationsverktyg som bygger på muntliga dialoger och erbjuder chansen att ställa frågor för att reda ut missförstånd direkt, kombinerat med ett skriftligt alternativ är det som cheferna förespråkar. Cheferna nämner att sättet att kommunicera inom organisationen har påverkats av Covid-19 pandemin. Ledarskapet ska vara baserat på öppenhet och tillit för att ge handlingsfrihet till de som kan arbetet bäst.  Resultatet visar att samförstånd gällande förändringen och införandet av Målbild 2030 inte finns, även på den högsta undersökta nivån. Olika anledningar förhindrar cheferna från att använda de önskade kommunikationsstrategierna och kanalerna.

Fokus på ledarskap har i alla tider varit viktigt för att skapa effektiva organisationer som kan nå längre. I Sverige under 1990-talet växte ett ledarskap fram med fokus på mindre styrning och mer handlingsutrymme, för att främja god arbetsmiljö och organisationers effektivitet. År 2016 tillsattes en delegation av den svenska regeringen, vars syfte var att utbilda offentliga organisationer i Sverige i arbetet om att utveckla en mer tillitsbaserad organisering och ledning i sina verksamheter. Nu, tio år efter att man lämnat styrning genom kontroll och istället tillitsbaserad styrning och ledning tågat in är det viktigt att fundera över om det tillitsbaserade ledarskapet syns till? Studiens syfte är att undersöka hur tillitsbaserat ledarskap uttrycks och syns inom hr-organisationer i offentlig sektor. Denna kvalitativa studie har utförts genom observationer av fyra avdelningsmöten. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med hjälp av teorin om tillitsbaserad styrning och ledning, och presenteras med fokus på kommunikation, kompetens och gemenskap. Det resultat som framkommer i studien är att det tillitsbaserade ledarskapet är synligt i offentlig hr-organisation i Sverige, genom tillmötesgående kommunikation, bekräftad kompetens samt god gemenskap och samhörighet. Studien visar hur chefer använder kommunikationsstrategier och metoder som återkoppling, handlingsutrymme, medbestämmande och gemenskapsaktiviteter för att möjliggöra och upprätthålla ett ledarskap baserat på tillit. Trots kritik i den tidigare forskningen om begreppet tillit och dess eventuella otydlighet, visar studiens resultat att chefers strategier och metoder är återkommande i olika arbetsgrupper, vilket befäster tanken på ett ledarskap med samsyn och gemensam ram. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. Nyckelord: Ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning, offentlig sektor, medbestämmande, handlingsutrymme

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån tillitsdelegationens principer förtillitsbaserad styrning och ledning, undersöka hur chefer följer upp i den offentligtfinansierade verksamheterna. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats. Studien bestårav åtta semistrukturerade intervjuer som har genomförts med chefer från olikakommunla verksamheter. Resultat och slutsats: Studien visar på att det råder oklarheter råder kring hur dentillitsbaserade styrningen som koncept ska på ett konkret vis praktiseras i vardagen.Detta ledare i sin tur vidare till att chefer inom kommunala verksamheter inte fullt utvågar gå ifrån de tidigare styrverktygen som inte främjar en tillitsbaserad styrning,utifrån det faktum att verksamheterna till stor del är lagstyrd. Examensarbetets bidrag: Studien stänker tesen om att en av de avgörande faktorernaför en tillitsbaserad uppföljning är vilket som är dess syfte och fokus, att den ska utgåifrån verksamhetens ändamål. Men även att de kollegiala uppföljningsformerna ochdialogen som verktyg är avgörande i en tillitsbaserade uppföljning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning kan vara att genomföra enmotsvarande studie som denna bland andra delar av den offentliga sektorn, såsommyndigheter som är direkt underställda regeringen. En annan aspekt som skulle kunnaforskas kring är om den tillitsbasarede styrningen, som syftar till att ge medarbetarestörre möjlighet att lägga mer tid på att utföra verksamhet istället för att följa upp, givitnågot effektivare utförande.

Kommunala verksamheter är i ett pågående arbete med implementeringen av tillitsbaseradstyrning. Vissa av Sveriges kommuner har kommit längre än andra, vilket beror på en rad olika orsaker. Somliga kommuner använder egna styrformer men förhåller sig till viss del till den tillitsbaserade styrningen. Uppföljningar med ett tillitsbaserat förhållningssätt är viktigt för att arbetet ska fortsatt gå i rätt riktning. Denna studie avser att identifiera likheter och skillnader i hur kommuner arbetar med tillitsbaserad styrning med uppföljning som fokus. Studien har genomförts på åtta olika kommuner med bas i intervjuer, samt en observation. Forskaren Louise Bringselius grundprinciper har använts i analysen. Studiens resultat har identifierat likhetermellan kommunerna som går i linje med grundprinciperna från den teoretiska referensramen. Resultatet visar även hur kommuner arbetar utifrån implementeringen av den tillitsbaserade styrningen samt dess utmaningar i uppföljningar inom ramen för tillitsbaserad styrning. / Municipal government operations are in ongoing work with the implementation of the trust-based governance. Some of Sweden´s municipalities have come further than others, which is due to several different reasons. Some municipalities use their own forms of governance but adhere to trust-based governance to some extent. Follow-ups with a trust-based approach are important for the work to continue moving in the right direction. This study intends to identify similarities and differences in how the municipalities work with trust-based governance with follow-up as the focus. The study has been carried out in eight different municipalities based on interviews, as well as an observation. Researcher Louise Bringselius´ basic principles have been used in the analysis. The study´s results have identified similarities between the municipalities that are in line with the basic principles from the theoretical frame of reference. The result also shows how municipalities work based on the implementation of trust-based governance and it´s challenges in follow-ups within the framework of trust-based governance.

Titel: ”Klockren på uttrycket tillitsbaserad chef” – En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Johanna Gullstrand och Martina Jelincic. Handledare: Emilia Kvarnström. Datum: 2024 – maj. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka upplevelsen av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering på en svensk, statlig arbetsplats. Metod: En kvalitativ metod applicerades där semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med åtta respondenter från två olika verksamhetsområden inom Statens servicecenter. Materialet har transkriberats samt kodats och analyserats i enlighet med en reflexiv tematisk analys. Resultatet presenteras i en sammanvävd empiri och analys. Resultat och slutsats: Den tillitsbaserade styrningen och ledningen har generellt inte resulterat i stora skillnader för respondenterna, flera av dem menar att de alltid har arbetat efter dessa principer. Därtill skiljer sig graden av utbildning och implementering beroende på vilket verksamhetsområde respondenterna tillhör. Examensarbetets bidrag: Examensarbetet belyser vikten av att implementera ett nytt styrsätt kräver fullt fokus på uppgiften då flera andra pågående processer kan påverka implementeringens kraft. Därtill grundar sig tillitsbaserad styrning och ledning på diverse principer, där denna studie visar på vikten att ha en balans mellan frihet under ansvar och ett verksamhetsnära stöd. Förslag till fortsatt forskning: Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från att lita på personerna en arbetar med, men alla personer går inte att lita på; det belyser en forskare och respondent. Det skulle därmed vara intressant att, ur ett chefsperspektiv, undersöka hur en styrning som baseras på tillit bör hanteras om alla inte förtjänar samma tillit. / Title: “Perfect for the expression trust-based manager” – A qualitative study on employees’ experience of a trust-based management and its implementation. Level: Bachelor’s degree thesis in Business Administration. Author: Johanna Gullstrand and Martina Jelincic. Supervisor: Emilia Kvarnström. Date: 2024 – May. Aim: The purpose of this thesis is to examine the experience of trust-based management and its implementation in a Swedish government workplace from an employee perspective. Method: A qualitative method has been applied where semi-structured interviews were conducted with eight participants from two different business areas within Statens servicecenter. The material has been transcribed, coded, and analyzed in accordance with a reflexive thematic analysis. The results are presented in a combined empirical analysis. Results and conclusions: The trust-based management has generally not resulted in major differences for the participants, several of them say that they have always worked according to these principles. In addition, the level of education and implementation differs depending on the area of operation to which the participants belong. Contribution of the thesis: The thesis highlights the importance of implementing a new management approach requires full focus on the task as several other ongoing processes can affect the power of the implementation. In addition, trust-based management is based on various principles, where this study shows the importance of having a balance between freedom with responsibility and operational support. Suggestions for future research: Trust-based management is based on trusting the people you work with, but some people cannot be trusted, as one researcher and respondent highlights. It would therefore be interesting to examine, from a managerial perspective, how trust-based management should be handled if not everyone deserves the same trust.