Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

This thesis focuses on how distributed leadership affects school leaders’ practices. Two questions are asked: 1.              How does the architecture of practice affect school leadership in an effort to achieve distributed leadership? 2.              What happens to school leadership practice when the architecture changes?    The theoretical framework is based on practice theories which focuses on the context and askes: What happens here? In search of what surrounds the leadership practices, one looks for the arrangements which shape them. Together the arrangements make up an architecture which shapes the school leaders’ practice (Henning Loeb m.fl., 2019). The method used is action research (Reason & Bradbury, 2008), in particular the version called appreciative inquiry (Kadi-Hanifi, 2014). In their strife in doing the work better, a group of school leaders look towards a spreading of leadership activities and in building a strengthening of collective responsibility, which in short is what a distributed leadership means (Spillane, 2006). The material was analysed using practice theory and, using a five-step model (Yin, 2011), in combination with a thematic analysis (Braun & Clarke, 2006).  The sum of the arrangements as they appeared in the time before the start of the project, locked the leadership up, where the feeling of being one step behind with a concern about tasks slipping and decisions made ad hoc marked the day. Since then, in alignment with changing arrangements, the school leaders’ practices have changed, making the school leaders better placed in spending more time preparing processes. Steps have been taken away from the details of the work which opens up for gaining a holistic view and being ahead.  Most research on distributed leadership is based on explaining the positive consequences for students, while knowledge of how it changes school leaders' practice is much more limited. Although the knowledge that has been built in this study is placed in time, place and space and as such not easily generalized it is interesting to learn more about how school leaders' practices are affected by its context. School leaders, if they succeed in their work, have a major impact on how teachers thrive and, by extension, to what extent they are motivated to make an effort to do a good job, which in turn has a major impact on how students succeed.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.

Tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) är en styrmodell som utvecklades av Tillitsdelegationen för att motverka New Public Managements effekter i offentlig förvaltning. Styrmodellen är inte politiskt beslutad, men tillämpas ändå av flera myndigheter. Studien undersöker hur TBSL sprids mellan och inom myndigheter givet att modellen är frivillig. Arbetsgivarverket inkluderas för att studera TBSL:s spridning mellan myndigheter. Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Läkemedelsverket och Bolagsverket studeras för att förstå TBSL:s interna spridning och anpassning. Nyinstitutionell översättningsteori belyser hur TBSL sprids och paketeras av Arbetsgivarverket samt hur övriga studerade myndigheters HR- och stödfunktioner sprider och anpassar TBSL internt. Nio semi-strukturerade intervjuer och myndighetsinternt material har analyserats i en tolkande och tematisk analys. Resultatet visar att TBSL sprids som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept inom Arbetsgivarverkets nätverk Tillitsinitiativet. Förebilder och imitation används i spridningen. På CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket tas TBSL emot som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept. Spridningen sker via chefsforum eller interna erfarenhetsutbyten. De studerade myndigheterna anpassar TBSL utifrån lokal historia, där tidigare arbetssätt påverkar hur modellen beskrivs. TBSL får ett internt och ett externt gränssnitt på alla studerade myndigheter. Modellen beskrivs som ett coachande ledarskap som ska resultera i kompetensförsörjning, uppdragsuppfyllande och förtroende från omvärlden. TBSL förstås likartat på CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket, med vissa variationer mellan kärnverksamheterna. Sammantaget sprids TBSL utifrån studiens fall som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept mellan och inom myndigheterna, med vissa förändringar från Tillitsdelegationens ursprungsdefinition.

Over the past six years, trust based leadership has rapidly gained popularity in municipalities all over Sweden. The upswing in popularity followed a report published by Tillitsdelegationen in 2018 and resulted in multiple municipalities leaving their old detailed oriented management for a new management style that focuses on trust in the employees and their skills. Since Tillitsdelegationen did not provide a clear, definite instruction on how to implement trust-based management in the organisations in their report, the municipalities themselves have complete freedom which lead to many different versions being implemented across the country. Even though the municipalities share the same name of their new management style, the reality of it varies a lot. The main difference between the municipalities is how they organize it, as some choose to organize it as a management philosophy, and others chose to organize it as an approach to management. However, the municipalities did more or less agree in certain parts of trust-based management, mainly regarding increased dialogue within the organization. From a new institutionalist perspective, the municipalities as organizations are slow and do not adjust to change quickly. This is made clear in how some of the municipalities adjust the reform to fit the organization, rather than adjusting the organization according to the reform. The implementation of trust-based management in the municipalities have not resulted in the extinction of result-based management but is rather seen as an add-on to the already existing management forms.

Innebörden i regeringens satsning på tillitsbaserad styrning är att medarbetarnas erfarenhet och verksamhetsnära kunskap på ett bättre sätt ska tas tillvara och att behovet av kontroll ska balanseras mot förtroende för medarbetarna. Att släppa på detaljstyrningen och lämna mer handlingsutrymme till medarbetarna går väl i takt med teorin om offensiv kvalitetsutveckling. I en organisation där ansvar och befogenheter delegeras till medarbetarna känner de motivation, resultaten förbättras och ledningen får till följd av detta ett än mer ökat förtroende för dem. Minskad detaljstyrning betyder dock inte att man helt kan släppa på kontrollen. Kontrollsystem är viktiga  då det är genom dem som ledningen kan tillse att medarbetarna agerar och presterar i linje med verksamhetens mål. Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om hur linjechefer uppfattar att  relationen mellan tillit och kontroll kan antingen bidra till eller hindra kvalitetsutveckling inom myndigheter. I studien har utforskats om det finns några teoretiska likheter mellan den tillitsbaserade styrningen och offensiv kvalitetsutveckling. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit semistrukturerade, berättande intervjuer.  Slutsatserna är att de intervjuade cheferna anser att ökad tillit bidrar till kvalitetsutveckling, att tydliga ramar främjar tillit samt att tillit inte är synonymt med brist på styrning. Cheferna lägger vikt vid att finnas till hands när det behövs och menar att det är lättare både för dem själva och för medarbetarna att ta ut svängarna när gränserna för handlingsutrymmet finns tydligt angivna. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur linjechefer på en statlig myndighet ser på tillit och kontroll. / The Swedish Government’s reform to ensure trust based governance aims to create an environment that makes use of employees’ experience and knowledge and balances the need for control against trust. Steering that does not control in detail, but rather allows those conducting operations room for manoeuvre, has much in common with the theory of total quality management. In an organization that delegates responsibility and authority, employees will feel motivated, results will improve and management’s trust in employees will increase. Still, control systems are important since they provide management with information to ensure that employees act and perform in accordance with organizational goals. The aim of the thesis has been to create knowledge about first line managers’ view on the relationship between trust and control, and if that balance can either contribute to, or impede, quality development within governmental authorities. The study involves an exploration of theoretical similarities between trust based governance and total quality management. The research method has been qualitative and the method for data collection has been semi-structured, narrative interviews. The result of the study indicates that the interviewed managers believe that trust contributes to quality development, that a clear framework can promote trust and that trust not is equivalent to absence of steering. The managers emphasize the importance of being available when needed and believe that it is easier for both them and their employees to perform within a clearly defined room for action. The study contributes to a better understanding for government employed first line managers’ views on trust and control. / <p>2018-06-27</p>

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Different management trends have come and gone during recent decades within the public sector. Therefore we found it interesting and relevant to study the current management within the public sector during the end of the 2010. To study this, we chose to study Växjö municipality’s implementation of their new management system. During the study institutional theory was used to create an understanding for how the new management system had been implemented and what consequences the change had for a selected number of employees. Furthermore the study  investigated if the management trends New Public Management and trust-based governance had any impact on Växjö municipality’s new management system. The study was conducted through ten interviews with different managers and politicians within Växjö municipality, to increase the understanding for the implementation process, through taking part of their perception of how the implementation-process proceeded. Through our interpretation of the then respondents it seems like what drove Växjö municipality to realize the change whas that the new manager for Växjö municipality observed problems with the previous management by objectives. Based on the interviews, it seems like the new process-oriented work had broad support from the ten respondents. Furthermore, the respondents highlighted that they had influence as well as they were involved in the change- and implementation process. However, our interpretation from the respondents stories is that it has been more difficult to implement the new management system than to initiate it since the change and implementation proceed proceed to fast and had vague and unclear plans. Through our interpretation of the respondents experiences we found that trends do not have to be volatile, but rather that trends can be implemented thoroughly, which was the case in Växjö municipality. Finally, the results of the study also implies that Växjö municipality's new management system has been influenced more by trust-based governance than by New Public Management. / Olika styrtrender har kommit och gått i den offentliga sektorn under de senaste decennierna. Vi fann det därmed intressant och relevant att undersöka den nuvarande styrningen inom den kommunala sektorn under slutet av 2010-talet. För att undersöka detta utgick vi från Växjö kommuns implementering av deras nya processbaserade styrning. Under studien användes institutionell teori för att skapa förståelse för hur den nya styrningen hade implementerats och vilka konsekvenser detta förändringsarbete medförde för ett utvalt antal medarbetare. Studien utgick även från att undersöka om styrtrenderna New Public Management och tillitsbaserad styrning har haft någon inverkan på Växjö kommuns nya styrning. Studien genomfördes genom tio stycken intervjuer med chefer och politiker inom Växjö kommun, för att öka förståelsen för ett kommunalt implementeringsarbete genom att få ta del av deras uppfattningar om hur implementeringen av en ny styrning har gått till. Utifrån vår tolkning av de tio respondenterna tyder det på att det som drev Växjö kommun att genomföra förändringsarbetet var att den nya kommunchefen uppmärksammade problem med den tidigare målstyrningen. Intervjuerna med respondenterna tyder även på att det nya processorienterade arbetssättet har haft stöd från majoriteten av de tio respondenterna. Vidare framhöll respondenterna även att de har haft inflytande och har varit delaktiga i förändrings- och implementeringsarbetet. Vår tolkning utifrån respondenternas berättelser är dock att det har varit svårare att implementera den nya styrningen än att initiera den då förändrings- och implementeringsarbetet har gått för fort fram och har haft vaga och otydligt definierade planer. Genom vår tolkning av respondenternas berättelser fann vi även att trender ej behöver vara flyktiga, utan att trender har implementerats djupgående i Växjö kommun. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att Växjö kommuns styrning har influerats mer av tillitsbaserad styrning än av New Public Management.