No description available.

Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka rektorers uppfattningar om hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan förbättra skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner samt hur tilliten i skolans lokala styrkedja kan ökas.  Studien har en hermeneutisk kvalitativ ansats där en halvstrukturerad intervju har använts som metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som grundades i Bringselius (2017) sju vägledande grundprinciper för styrning, arbetsorganisation och kultur som syftar till att öka tilliten i verksamheten. De sju vägledande grundprinciperna är tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet.  Resultatet visar att rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det finns olika sätt att skapa tillit i skolans styrkedja, både uppåt och nedåt, som gynnar skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Mina slutsatser utifrån denna studie om rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det kan ge många positiva effekter både vad gäller skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Enligt rektorerna kan mer tillit i skolans styrkedja ge ett större handlingsutrymme för medarbetare, vilket innebär att de kan påverka sin arbetssituation. Kärnan i tillitbaserad styrning och ledning är samarbete och helhetssyn, vilket enligt rektorerna, kan ha en positiv inverkan på skolans verksamhet eftersom kunskapen och kompetensen hos medarbetare tas tillvara och används direkt i verksamheten. Beslut fattas tillsammans med medarbetare som arbetar i verksamheten, närmare eleven, vilket innebär att besluten oftast gynnar eleven. / The purpose of this master's thesis is to investigate the principals´ conceptions of how trust-based governance and management can improve the school's operations and work environment for the school's professionals and how confidence in the school's local chain of command can be increased.  The study has a hermeneutic qualitative approach where a semi-structured interviews has been used as a method. The interviews were based on an interview guide which was founded in Bringselius (2017) seven guiding principles for governance, work organization and culture aimed at increasing confidence in the organization. The seven guiding principles are trust, citizen focus, holistic view, scope, support, knowledge and openness.  The result shows that the principals´ conceptions of trust-based governance and management are that there are different ways of creating trust in the school's chain of command, both upwards and downwards, which favors the school's operations and the working environment for the school's professionals.  My conclusions on the basis of this study of the principals´ conceptions of ​​trust-based governance and management is that it can have many positive effects both in terms of the school's operations and the working environment for the school's professionals. According to the principals, more confidence in the school's chain of command can provide a greater scope for the staff, which means that they can influence their work situation. The core of trust-based governance and management is collaboration and a holistic view, which according to the principals, can have a positive impact on the activities of the school,  as the knowledge and competence of staff are utilized and used directly in the organization. Under such circumstances decisions are made together with employees who work in the organization, closer to the pupils, which means that the decisions usually favor the pupils.

I juni 2016 fick Tillitsdelegationen i uppdrag av regeringen att undersöka en tillitsbaseradersättningsmodell för styrning av offentlig verksamhet i Sverige. Tillsättandet kom som enreaktion på den i nuläget dominerande styrningen som går under benämningen New publicmanagement, och som enligt kritiker inneburit flertalet oönskade effekter, där misstro motmedarbetares profession är en av dem. Denna uppsats jämför Tillitsdelegationens förslag tillstyrning med styrmodellerna Traditional public administration (PA), New public management(NPM) samt New public governance (NPG). Genom att systematisera och kategoriseraTillitsdelegationens huvudbetänkande syftar uppsatsen till att kunna belysa skillnader ochlikheter mellan modellerna samt att undersöka om delegationens förslag innebär en ny riktningför offentlig verksamhet. Resultatet visar att likheter går att finna med samtliga modeller menatt tillitsbaserad styrning innebär ett visst fokusskifte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en förändring över tid i Inspektionenför vård och omsorgs styrning. Följande frågeställningar ligger till grund för genomförandet av analysen: Är en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning synlig i verksamhetsplanerna över tid? Hur gestaltar sig spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning? Studien i uppsatsen har utförts i form av en fallstudie av Inspektionen för vård och omsorg. För att analysera det insamlade materialet har en kvalitativ textanalys använts. Materialet har utgjorts av verksamhetsplaner. Resultatet visar att en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning är synlig över tid, i Inspektionen för vård och omsorgs verksamhetsplaner. En övergång som går att koppla samman med Tillitsdelegationens åtta principer. Någon generell slutsats kan dock, på basis av studiens storlek, inte dras. Hur spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning gestaltar sig är en frågeställning som bara delvis kunde besvaras, vissa motsättningar identifieras i studien men en grundligare analys med ett större material krävs för att frågan skall kunna betraktas som besvarad.

Inledning: New Public Management (NPM) har varit ett aktuellt ämne sedan 90-talet och det råder delade meningar kring NPMs status. Vissa menar att NPM leverkvar medan andra hävdar att NPM har dött ut. Andra forskare hävdar att NPM harkompletterats med post-NPM reforminitiativ där begrepp som samverkan,öppenhet och tillförlitlighet har fått ta större plats. Det som i svensk kontext kaninnefattas under post-NPM är tillitsbaserad styrning och ledning och dessframväxt och definition är det som fortsatt kommer att redogöras för i dennastudie utifrån Tillitsdelegationens arbete som grund. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en styrningsidé inom ramen för postNPM i en svensk kontext kommit att utvecklas och definieras. Dels genom attstudera styrningsidéer som varit dominerande inom post-NPM, dels genom attstudera reformvågor och trender inom offentlig sektor. Studien syftar vidare tillatt bidra med kunskap om definitionen av tillitsbaserad styrning i Sverige genomen empirisk studie av Tillitsdelegationens arbete på uppdrag av regeringen i denså kallade tillitsreformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys medkonventionellt tillvägagångssätt genom att studera Statens offentliga utredningaroch direktiv kopplade till Tillitsdelegationens arbete hämtade från regeringenshemsida. Slutats: Tillblivelsen av Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) baseras påkritik till tidigare styrning, att organisationer tar efter andra och ytterligarefaktorer som glömska och ignorans. TSL är en hybrid styrningsidé med influenserav NPM och post-NPM reformer där ambitionerna är att främja ett samarbetemellan olika aktörer, systemperspektiv och tillit, vilket liknar de andra post-NPMreformerna på många vis. Trots delegationens uppdrag i att skapa en nystyrningsidé föreslås snarare en ny ledarskapsfilosofi i TSL och uppdraget kandärför inte anses slutfört.

Tillitsdelegationen ger i sitt huvudbetänkande förslag på att införa tillitsbaserad styrning på uppdrag av regeringen. En effekt av att införa tillitsbaserad styrning i den offentliga förvaltningen kan enligt Tillitsdelegationen komma att återskapa Lennart Lundquist klassiska idealbild av tjänstemannarollen. Idealbilden är en förutsättning för att tjänstemannen ska kunna agera som demokratins väktare och grundar sig i vårt offentliga etos. Syftet med denna studie har varit att studera i vilken utsträckning Tillitsdelegationens i sitt huvudbetänkande är förenligt med idealbilden. Tillitsdelegationens huvudbetänkande har analyserats med en normativ begreppsanalys där begrepp, resonemang och argumentation i materialet har undersökts i relation till värdena i vårt offentliga etos. Studiens slutsats är att Tillitsdelegationen till viss del uppfyller Lundquist idealbild av tjänstemannen eftersom demokrativärdena beaktas i stor utsträckning. Dock har ekonomivärdena en fortsatt central roll, främst genom koncentrationen på output-sidan i form av livskvalité för medborgaren.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Vår studie är inspirerad framförallt genom vår utbildning på en sida och tidigare forskningen på den andra, där vi som studenter och framtidens medarbetare i offentlig sektorn försöker belysa den objektiva verkligheten av offentliga verksamheten. Studieresultat är samling av empiriska erfarenhet och subjektiva åsikter bland anställda inom två kommunen där vi lyckades få svar av tjänstemän med olika befattning och på olika andvarsnivåer bl.a. Förvaltningscheferna, verksamhetscheferna, enhetscheferna och olika slag medarbetarna som deltog i intervjuer och genom enkätformulär, men samtidigt vi avstår att blanda våra egna åsikt och funderingar. Studie behandlar olika aspekter som vi bemöter inom dagens offentlig organisering och tillhörande verksamhet, men samtidigt presenterar positiva och negativa detaljer. Vi kommer att skriva om, hur styrning påverkar verksamhet, men samtidigt hur ledning kan skapa motivation, positiv arbetsklimat, förtroende och samverkan inom organisation och i samarbete med andra. Offentlig anställda och deras erfarenhet, synpunkt och idé är centralt för våra studie där vi kommer skapa och belysa mönster mellan teorier, vetenskapliga artiklar och insamlad studiedata. Studien presenterar vardagliga hierarkiska och byråkratisk strukturell ordning, arbetsförhållning, arbetsvillkor, social och professionell förhållningsätt. Offentlig verksamhetsorganisering är komplex och kräver att flera olika faktorer sammankopplas framförallt formell och informell arbetsstruktur som genom styrning, ledning och operativ verksamhet genomför beslut och åtgärd för medborgarnas välfärd.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.