På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till ekonomer att komma på en fungerande lösning. Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ”andel HIV- och AIDS positiva” och ”korruptionsgraden”, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika. Variablerna är valda med utgångspunkt i Solows tillväxtteori. Sekundärdata är hämtade från internationella databaser. Resultatet visar att ekonomisk frihet verkar mycket positivt på tillväxten i Afrika. Även utländska direktinvesteringar visar ett positivt samband med tillväxten. Utbildningsgrad och låg real BNP per capita visar dock ett svagt negativt samband med tillväxt. Variablerna HIV/AIDS och korruptionsgrad visar ingen signifikans.

I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet. Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering. En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare.

Denna studie undersöker omsättningstillväxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsättningstillväxt tre år före och tre år efter IPO:n, detta för att se när tillväxten sker i förhållande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillväxt före IPO än efter. Detta styrker teorin om att företagens ”window-dressing” i samband med börsintroduktionen för att ägarna ska få maximalt betalt. Det skall även nämnas att 21 observationer bland 16 företag har en tillväxt på över 100 % på ett år. / This paper provides evidence that sales growth decreases after the time of companies initial public offerings (IPOs). The data is from Stockholm stock exchange (OMX) and contains all companies that were introduced between 1999 and 2003. It shows that IPO pays for the growth in sales that was gained before the IPO rather than for growth after the IPO. This shows that ”window-dressing” in connection with IPOs is more of a rule than an exception.

En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt. Detta samband förändrades inte nämnvärt beroende av variabler i modellen. Genom att även undersöka olika nivåer på länders marginalskatt syntes att en nivå på 40-50 % hade det mest positiva sambandet med tillväxt. Resursallokeringen överlag visade däremot låg eller ingen signifikans för hur ett lands tillväxt ser ut.

Innan Kina öppnade dörrarna för omvärlden, ansågs de inneha en av världens mest slutna marknader. Detta har dock förändrats då Kina tillät marknaden styra istället för central styre, samt att de beslöt för en utåtriktad utvecklings strategi. Detta tyder på att Kina tillät utländsk handel att spela en betydelsefull roll i deras ekonomiska utveckling. Uppsatsen, med hjälp av inkomst benämner av handel och BNP per capita, har som syfte att studera relationen mellan handel och ekonomisk tillväxt i Kina under perioden 1980-2003. Syftet är att man med hjälp av det ekonometriska verktyget, tidserie, kunna finna en positiv relation emellan dessa variabler. Inkomst benämner av handel inkluderar värden av både export och import. Det är därför teorin används för denna uppsats, eftersom teorin anser att export ensam inte kan orsaka ekonomisk tillväxt om inte import är inkluderad. Undersökningen, tidserie, innebar en enheten rotar problem, cointegration, samt Granger causalitets test. Värdena givna visar på att undersökningen har statistisk signifikanta värden, vilket tyder på att handel är av relevans för den ekonomisk tillväxt i China under 1980-2003. / Prior to China’s open-door policy, China was considered among one of the worlds’ most isolated economies. However, that changed when they allowed the market force to go before central planning, and decided on an outward orientation for their development strategy. This was a sign indicating that China allowed foreign trade to play a leading role in its economic development. This thesis, with the help of income terms of trade (ITT) and GDP per capita, aim to study if there is any relation between trade and growth in China during 1980-2003. The purpose is with help of the econometric tool, time series, to find a positive correlation between these variables. ITT include both the value of exports and imports. That is why the theory ITT is being used for this thesis, since the theory indicates that exports alone cannot explain growth if imports is not considered as well. The test, time series, was performed by doing a unit root problem, co integration, and a Granger causality test. The result given when doing these tests show of statistically significant result, which indicates that trade is of relevance for growth in China during 1980-2003.

Tillväxtforskningen har till stor del fokuserats på tre övergripande frågor. Dessa frågor behandlar orsakerna till varför företag växer, hur de växer, och vilka effekterna blir. Denna kvalitativa undersökning är utförd på ett företag som befinner sig i en stark tillväxtperiod. Fokus har lagts på att besvara den sistnämnda frågan. Syftet med studien är att ta reda på hur de anställda upplever att deras arbetssituation, och därmed företagets organisationsstruktur, har påverkats av tillväxten. Djupintervjuer genomfördes med hälften av personalen på företagets huvudkontor. Materialet som samlades in är kategoriserat efter de fyra mest framträdande kategorierna, vilka är: Ledarskap, Ansvarsområden, Samordning och Arbetsklimat. Kategorierna analyserades med hjälp av organisations- och individinriktade teorier. I studien framkom att personalen upplever att tillväxten på många sätt påverkat organisationen och arbetsförhållandena positivt. Makten är på väg att decentraliseras samtidigt som ansvarsområdena har blivit tydligare och mer specialiserade. Tillväxten har dock skett på väldigt kort tid, vilket bidragit till att arbetsbelastningen ökat i snabbare takt än de strukturella problemen lösts. En ökad formalisering och en utveckling av de mellanmänskliga relationerna, är en lösning på problemet. Detta är en förutsättning för att organisationen ska ha en möjlighet till fortsatt tillväxt.

Medius AB är en svensk aktör inom IT-marknaden med affärsområden inom Workflow, ERP och Consulting. Företaget har upplevt en kraftig tillväxt och med sin egen produkt inom elektronisk fakturahantering, MediusFlow™, har de skaffat sig en unik position på marknaden. Medius AB har för avsikt att fortsätta denna tillväxt för att uppnå ett mål om 500 MSEK i omsättning år 2012. Detta examensarbete är en studie kring tillväxt på en ständigt föränderlig IT-marknad. Den svenska IT-marknaden är en relativt mogen marknad och många aktörer söker sig utomlands för att hitta nya lukrativa marknader. Historiskt sett har många företag vuxit lavinartat för att sedan uppleva en lika kraftig tillbakagång och har således varit väldigt konjunkturkänsliga. Syftet med denna studie är således att finna påverkande krafter för en stark och stabil tillväxt på ITmarknaden genom att undersöka svenska IT-företag som har genomgått denna tillväxt. Fokus ligger på hur dessa företag har agerat marknadsmässigt. För att undersöka andra aktörers tillväxt har en benchmarkingstudie genomförts med tio noga utvalda företag. Detta har skett genom kvalitativa intervjuer ute hos företagen där de gavs chansen att berätta om hur de har agerat marknadsmässigt de senaste fem åren. Som ett underlag för studien har en hypotes arbetats fram kring påverkande tillväxtkrafter utifrån en förstudie och en teoretisk referensram. Efter intervjuernas genomförande har varje företag analyserats enskilt i fallstudieanalyser i avsikt att undersöka vilka de mest väsentliga krafterna har varit samt hur de har påverkat företagens tillväxt. Dessutom har en klusteranalys genomförts för att finna naturliga kluster bland företagen. I denna analys har vi funnit tre kluster indelade efter vilka krafter som haft störst påverkan på företagens tillväxt. Trots att klustrena skiljer sig något har de även mycket gemensamt som påverkar tillväxten. Det har visat sig att för att uppnå en framgångsrik tillväxt har företagen varit flexibla mot kund, detta gäller främst genom kundanpassade lösningar men även genom att de har funnits geografiskt nära kunden. Företagens tillväxt har haft tydliga strategier och det har dessutom varit viktigt att inte lämna företagets kärnkompetenser genom att förvärva eller expandera utanför dessa ramar. Utöver detta har relationerna till kund visat sig vara betydande, genom att många av företagen strävar efter att bevara kunder i långvariga och nära relationer i syfte att uppnå kontinuerlig försäljning. Typ av marknadsföring och valet av distributionskanaler, däribland användandet av partners, har även det visat sig vara av betydelse. Detta har resulterat i att de tillväxtkrafter som gemensamt har haft betydande påverkan över alla tre kluster är Flexibilitet, Tillväxtinriktning, Kundstyrka och Distributionskunskap. Rekommendationerna bygger från de slutsatser och lärdomar som anammats från denna studie och riktar sig mot Medius AB:s fortsatta tillväxt. Vi anser att Medius AB främst ska satsa på att skapa personliga relationer med kund och sedan underhålla dessa för att öka försäljningen på dessa befintliga kunder. Vidare för Medius AB:s fortsatta expansion är det dessutom viktigt med tydliga strategier och att inte frångå sina kärnområden vid eventuella företagsförvärv. Företaget skulle även kunna ta steget ut och etablera sig på nya marknadsföringskanaler inom sociala medier för att öka exponering av företaget mot kunder och kompetenta personer som söker anställning. / Medius AB is a Swedish player in the IT market with business in the workflow, ERP and Consulting areas. The company has experienced a strong growth, and with its own product, MediusFlow™, in the electronic invoice handling area have gained a unique position in the market. Medius AB intends to continue this growth to achieve a target of 500 million in revenue in year 2012. This thesis is a study of growth in a rapidly changing IT market. The Swedish IT market is a relatively mature market and many players are looking abroad to find new lucrative markets. Historically, many companies have grown exponentially, then experienced an equally sharp decline, and have been very sensitive to economic fluctuations. Consequently, the purpose of this study is to identify critical forces for a rapid and stable growth in the IT market by examining Swedish companies, which have already achieved this growth. The focus is on how these companies have acted within the marketplace. Internal forces such as the organization's structure will therefore not be investigated. The study will culminate in recommendations for Medius AB to achieve continued strong growth in the IT market. To explore other players' growth, a benchmarking study was carried out with ten carefully selected companies. This was done through interviews onsite at each company in which they were given a chance to talk about how they had acted, on market terms, in order to achieve growth. Before the interviews began a hypothesis, based on the forces affecting growth from the feasibility study and the theoretical framework, was developed. After the completion of the interviews, each company has been individually analyzed in a case study analysis to identify the most significant forces, after which a cluster analysis has been carried out to search for and identify any natural clusters among these companies. In this analysis, we found three clusters ranked according to the forces that had the greatest impact on growth. Although there are differences between the clusters, they are also in many ways similar in regards to growth. We have found that for successful growth, companies must be flexible to customers, not only in customized solutions but also in proximity to the customer. The growth must have clear strategies and it is extremely important not to divert from core competencies by acquiring or expanding outside this framework. In addition, relationships with customers and partners have proved to be extremely important. Being able to retain customer loyalty in the long term through a close relationship leads to good opportunities for continued sales to them. Common to the clusters, we have seen that some of the forces have had considerable impact on growth. These forces are Flexibility, Growth Direction, Distribution Knowledge and Customer Focus Strength. Our recommendations are based on the conclusion of the findings of the study and have been targeted to securing the continued growth of Medius AB. Medius AB should primarily focus on creating personal relationships with customers and then maintaining them to increase sales to these existing customers. Furthermore, Medius AB should continue its expansion with clear strategies and not deviate from its core areas of focus when considering potential acquisitions. Finally, Medius AB should also take active steps to penetrate new marketing channels in social media to increase exposure of the company to existing and potential customers and also competent persons seeking employment.

Tillväxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillväxten gör budgeten till ett användbart verktyg för främst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemområden. Likviditetsplanering ses ej som något prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt förespråkande, detta då likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som något problem.

Budgeten verkar vara ett bra styrmedel i början av året men ju längre året går desto mindre aktuell blir den. Prognoserna tar vid och blir det verkliga styrmedlet. Trots detta fortsätter företaget att jämföra verkligt utfall med budgeterat resultat. Budgeten kan när företaget når mogen fas åter bli aktuell som styrmedel.

This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.