No description available.

Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär. Därmed har det gått att spåra om läroböckerna problematiserar kring begreppet ekonomisk tillväxt eller inte. Resultatet visar att samtliga läroböcker har flera olika infallsvinklar och de flesta fokuserade på de ekonomiska fördelarna med den ekonomiska tillväxten. På frågan huruvida läroböckerna problematiserade begreppet eller inte visade det sig att en lärobok inte alls gjorde det, en annan gjorde det i ganska liten utsträckning, en tredje lärobok problematiserade i större utsträckning och den fjärde läroboken hade en genomgående problematiserande hållning till begreppet ekonomisk tillväxt.

Vårt arbete började när fick i uppdrag av resebyrån Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsättning ökade vilket satte högre krav på verksamheten. Förutsättning var att effektivisera organisationen men fortfarande hålla den lika smal som i nuläget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrågan på deras produkter samt en ökande omsättning. För att finna lösningar på uppdraget utfördes en processkartläggning för att förstå hur organisationen fungerade i nuläget. Detta gav en god förståelse för företaget och dess aktiviteter. Eftersom vårt fallföretag befann sig i en situation där de ville fokusera på tillväxt men saknade en plan för hur detta skulle genomföras inom den interna organisationen så föddes vårt intresse att fördjupa oss i detta teoretiskt. Vår problematisering handlar därför om vilka interna konsekvenser en vald tillväxtstrategi ger ett småföretag.   För att få svar på vår frågeställning har vi fördjupat oss i teorier kring olika tillväxtstrategier där vi valt ut koncentrationsstrategin som vi anser passar småföretag, såsom vårt fallföretag, bäst. Vidare har vi undersökt olika sätt för implementering och där vi fokuserat på intern utveckling eftersom vi vill ta reda på de interna konsekvenserna en vald tillväxtstrategi ger ett småföretag. Vårt arbete har genom vår analys mynnat ut i ett antal slutsatser som rör tre större områden inom organisationen som vi har uppfattat får konsekvenser av vår valda tillväxtstrategi. Den första är strukturen som vi anser kan behöva ändras då företaget arbetar för tillväxt. Sedan handlar det även om produktionen som kommer få konsekvenser då denna del måste kunna hantera en högre belastning. Sista området är personal där en viktig slutsats handlar om att börja arbeta som ett stort företag. Detta för att fokusera på tillväxt utan att anpassa organisationen innebär att växa utan att faktiskt växa.

Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar är av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieägaren en direktavkastning på investerat kapital, men beskrivs också kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska området finns de som förespråkar både positiva och negativa samband kring utdelningars effekt på företagets resultattillväxt. De senaste åren har nya empiriska studier som visar på motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering. Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillväxt? Syfte: Studiens syfte är att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillväxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, våren 2012. Studien inkluderar även ett motsvarande test av aggregerade värden för Sveriges 70 mest omsatta aktier, i indexet Thomson Reuters Country Index Sverige. Dessa resultat jämförs därefter med varandra för att stärka ett samband som förväntas vara positivt och är direkt relaterad till studiens problemformulering. Teori: Tidigare empirisk forskning som grundar sig i resultaten av Arnott och Asness (2003) och efterföljande forskning inom ämnet har denna studie, i mån av kunskap och tidshorisont, försökt replikera. Tillsammans utgår studierna från teorier av Lintner (1956) om företagens optimala utdelningsandel, Modigliani & Miller (1961) med teorin om utdelningars irrelevans och Gordons (1962) teori om företagsvärdering givet konstant tillväxttakt. Slutligen Myers (1984) Pecking Order theory om finansieringsalternativ. Metod: Studiens genomförs med en kvantitativ metod. Undersökningsperioden är 1983 till 2010, med tidsperioder om ett-, tre- och fem år, för vilka företag i urvalet, Large Cap, ur populationen Nasdaq OMX Stockholm. Den statistiska undersökningen har genomfört med en multilinjär regressionsmodell för vilka oberoende variabler undersökt förhållandet till dem beroende variabeln, resultattillväxt. Empiri, Analys & Slutsats: Resultatet visar ett positivt samband mellan utdelningsandel och resultattillväxt för de noterade företagen på Large Cap, 2012. Studiens resultat har tydliga likheter med de utfall som tidigare empirisk forskning presenterat och likaså det positiva samband som återfinns för variablerna utdelningsandel och resultattillväxt. För den svenska marknaden kan huvudhypotesen bekräftas och därmed ett positivt förhållande som besvarar studiens problemformulering för tidshorisonten 1983-2010.

I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord. Skillnaden i granens toppskottstillväxt var liten mellan de olika markberedningsmetoderna. Det var ingen signifikant skillnad i snytbaggeskador mellan de olika markberedningsmetoderna även om tendensen var att inversmarkberedning hade något färre snytbaggeskadade plantor.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen. Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län. Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland? Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling. Studien har utgått från grundad teori, där författarnas egna tolkningar ligger till grund för studiens upplägg. Slutsatser: I studien har det framkommit att evenemang och möten, boendekapacitet samt tillgänglighet bidrar till förändring i gästnattsutveckling i Västra Götaland. De kategorierna påverkar dock gästnattsutvecklingen i olika omfattning.

SAMMANFATTNING Skogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbruk och själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckning skogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om de upplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnas alternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information i skogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull? Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid data om tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste en relativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng) och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annan beståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst lika viktig. Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganska betydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex till bonitet. Detta kan sedan bidra till att ge en felaktig bild av värden på tillväxt, liksom det faktum att kvaliteten på, och användbarheten av inventeringsdata tydligt försämras över tid. Det är tydligt att det är svårt att sätta en sann siffra på kommande skoglig tillväxt. Kanske är det mest tillförlitligt att ange tillväxt som ett relativt värde i procent av aktuell stående volym, och som uppskattas för exempelvis fem år framåt? Att ange tillväxten i m3sk/ha och år kan ses som mera oprecist och momentant. Visarprocent kan vara en användbar indikator i skogsbruksplaner på den tillväxt som finns i bestånden, och som avser att genom rangordning jämföra olika bestånds räntabilitet. Ett annat sätt att beskriva beståndens utveckling mot timmerträd kan vara att skapa ett värde för formtalsutvecklingen, och att skogsägaren därmed på sikt kan jämföra dessa värden med tidigare mätningar. Det kan vara intressant för en skogsägare med en nyupprättad plan att få muntlig information om begreppen bonitet, tillväxt, visarprocent och formtal, och hur de konkret kan kopplas till den egna skogsmarken på både bestånds- och fastighetsnivå vid inventeringstillfället. Det bör vara ett bra läge vid den tidpunkten att erbjuda dessa upplysningar, troligen som en debiterad tilläggstjänst i samband med planläggningen. En tydlig insikt av studien är att det är just den säkerställda kvaliteten på beståndsdata, liksom hur färska inventeringsdata är, som är de enskilt viktigaste faktorerna för att få högkvalitativ information om inte minst skoglig tillväxt i skogsbruksplaner

No description available.