Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

Tidigare studier på olika marknader observerar positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp, vilket kan förklaras av att återköp generellt drivs av undervärdering samt att marknader underreagerar på information om återköp. När företag delas in i grupper av värde- och tillväxtaktier har en högre positiv avvikelseavkastning observerats för värdeaktier som mer troligt drivs av undervärdering vid återköp. Studiens syfte är att på den svenska marknaden testa om det förekommer positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp samt om den positiva avvikelseavkastningen är högre för värdeaktier än för tillväxtaktier. Syftet besvaras genom en eventstudie där urvalet består av företag som genomfört aktieåterköp mellan 2009-2016 och är listade på Nasdaq OMX Stockholm. Resultatet visar för hela urvalet en positiv avvikelseavkastning om 9,61 procent, i enlighet med förväntning och styrker att återköp drivs av undervärdering samt att marknaden underreagerar. För värdeaktier observeras dock ingen avvikelseavkastning, vilket går emot studiens förväntning. Efter robusthetstest där urvalet av värdeaktier justeras för lönsamhet observeras en positiv avvikelseavkastning, men resultatet är inte tillräckligt för att kunna bekräfta förväntningen om högre avvikelseavkastning jämfört med tillväxtaktier.

År 2007-2008 inträffade finanskrisen vilket skapade oro på den finansiella marknaden. Oron återspeglades i antalet svenska aktieägare som minskade successivt fram till år 2014. Därefter fram till idag visar statistiken att svenska aktieägare blir fler för varje år som går. En förklaring är för att digitaliseringen har skapat enklare lösningar för privatpersoner att börja spara i aktier vilket ökar tillgängligheten och inflödet. Ett ökat intresse och en ökad tillgänglighet behöver dock inte innebära en ökad kunskap hos investerarna, vilket talar för att det är relevant att dels förmedla kunskap kring aktier men framförallt identifiera den bästa investeringsstrategin som kan vägleda investerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka om värde- eller tillväxtinvestering ger högst avkastning på Stockholmsbörsen och Micro-cap under 2012-2016. Studien tillämpar en deduktiv ansats tillsammans med en kvantitativ forskningsmetod. För att kunna ta reda på den bästa investeringsstrategin på Stockholmsbörsen och Micro-cap har sekundärdata i form av nyckeltal samt kurshistorik samlats in, bearbetats och analyserats. Med hjälp av nyckeltalen P/E och P/B har aktier kunnat kategoriseras som värde- respektive tillväxtaktier. Vidare kunde portföljer skapas av respektive kategori för att sedan vara jämförbara med varandra. Resultatet visar på att investeringsstrategin värdeinvestering tenderar att prestera bäst. Värdeinvestering presterade bäst oavsett om portföljerna bestod av aktier enbart från Stockholmsbörsen eller både Stockholmsbörsen och Micro-cap. Resultatet som erhölls visade att tillväxtinvestering presterar betydligt högre avkastning än värdeinvestering oavsett börs/handelsplattform dock utsätts en investerares kapital för så pass hög risk med tillväxtinvestering att när studien riskjusterar avkastningen är det värdeinvestering som presterar bäst. / The financial crisis during 2007-2008 concerned investors internationally. The Swedish investors’ concern was reflected in the number of shareholders which decreased until 2014. From 2014 and until today the statistics shows that Swedish shareholders are increasing. One explanation could be the digitization that created solutions for investors to buy stocks more easily. But an increased availability does not necessarily mean that the knowledge also has increased. This is one of the reasons for the importance of spreading knowledge to investors and identify the best investment strategy for guidance. The purpose is to investigate the investment strategies value investing and growth investing. To find out the best investment strategy the thesis has used the two ratios P/E and P/B and historical share prices. The stocks that are included in this thesis is both from Stockholm Stock Exchange but also from Micro-cap. The thesis has used a quantitative research method when gathering all the necessary information and a deductive approach in relation to the theories. By using the presented ratios, the thesis could categories the stocks in the respective strategy. The superior investment strategy is value investing which tends to perform the best risk-adjusted return during the time 2012-2016. Value investing tends to perform the best return regardless if the portfolio contains only stocks from Stockholm Stock Exchange or both Stockholm Stock Exchange and Micro-cap. The result showed that growth investing had the most extreme returns and would have won if the result did not adjust for the risk taken.

Bakgrund: Sedan finanskrisen 2008 har den globala ekonomin präglats av sjunkande räntor och stigande börser. Detta har lett till att intresset för den nordiska aktiemarknaden har nått rekordhöga nivåer. Flera av de strategier som tillämpas vid investeringar på aktiemarknaden baseras på att marknaden historiskt har tenderat att röra sig enligt vissa mönster under specifika kalendeperioder. Andra kända investeringsstrategier baseras istället på hur aktier värderas utifrån prismultiplar, som antas vittna om bolagets förväntade tillväxt och lönsamhet. Strategierna gör det intressant att undersöka dessa två typer av strategier gemensamt för att se ifall dem skulle kunna komplettera varandra och hjälpa en investerares att överavkasta sitt jämförelseindex. Syfte: Studiens syfte är att analysera ifall kalenderanomalier fortfarande förekommer (i) på aggregerad nivå på de nordiska marknaderna samt (ii) om eventuella marknadsanomalierna skiljer sig något mellan värde- och tillväxtaktier. Studien avser således besvara frågan ifall någon aktietyp tenderar att agera annorlunda under specifika kalenderperioder och hur detta kan bidra till mer välgrundade investeringsbeslut. Metod: För att kunna undersöka studiens syfte har avkastningen hos de nordiska aktieindexen undersökts under utvalda kalenderperioder. Utifrån regressioner har dessa perioder jämförts mot övriga perioder på året för att finna eventuell abnormal avkastning. För att undersöka differenser bland olika aktietyper har egna index konstruerats utifrån aktiens genomsnittliga P/BV-multipelunder de senaste tio åren. Resultat: Under den studerade tidsperioden mellan 2009 och 2020 går det att med statistisk signifikans att konstatera kalenderanomalier på de nordiska marknaderna. Resultaten varierar för varje effekt, land och aktietyp. En investerare hade alltså under den studerade tidsperioden kunnat generera abnormal avkastning genom att ta välkända anomalier i beaktning vid sina investeringsbeslut. Mellan de olika aktietyperna konstateras skillnader, dock inget som indikeraratt den ena gruppen är mer effektiv gentemot marknaden än den andra / Background: Since the financial crisis in 2008, the global economy has been characterized by falling interest rates and rising stock markets. This has led to interest in the Nordic stock market reaching record highs. Several of the strategies applied to investments in the stock market are based on the fact that the market has historically tended to move according to certain patterns during specific calendar periods, so-called calendar anomalies. Other known investment strategiesare instead based on how shares are valued on the basis of price multiples, which are assumed to testify to the company's expected growth and profitability. The strategies make it interesting to examine these two types of strategies together to see if they could complement each other and help an investor to outperform their benchmark. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether calendar anomalies still occur (i) at the aggregate level in the Nordic markets and (ii) whether any market anomalies differ slightly between value and growth shares. The study thus intends to answer the question of whether anytype of share tends to act differently during specific calendar periods and how this can contribute to more informed investment decisions. Method: In order to be able to investigate the purpose of the study, the returns of the Nordic equity indices have been examined during selected calendar periods. Based on regressions, these periods have been compared with other periods of the year to find any abnormal returns. To examine differences among different share types, own indices have been constructed based on the share's average P / BV multiple over the past ten years. Result: During the studied period between 2009 and 2020, it is possible to establish calendar anomalies in the Nordic markets with statistical significance. The results vary for each effect, country and share type. An investor would thus have been able to generate abnormal returns during the period studied by taking well-known anomalies into account in his investment decisions. Differences are noted between the different share types, but there is no indication that one group is more efficient towards the market than the other.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilken investeringsstrategi värde- eller tillväxtaktier baserade på P/B-, och P/E-talet, genererar en högre riskjusterad avkastning på den svenska börsmarknaden mellan åren 2010–2020. Teori: Denna studie grundar sig i, Den effektiva marknadshypotesen, CAPM, P/B-talet (price-to-book value), P/E-talet (price/earnings), Sharpekvot och Oparat T-test. Metod: En kvantitativ forskning med ett deduktivt angreppsätt. En studie baserad på aktier mellan perioden 2010-01-01 och 2020-01-01 för en analys av vilken portfölj värde- eller tillväxt som genererar en högre riskjusterad avkastning.  Resultat: Värdeportföljen genererar högst avkastning i relation till dess risk än tillväxtportföljen under tidsperioden. Slutsats: Värdeportföljen genererade en högre avkastning än tillväxtportföljen mellan tidsperioden 2010–2020 och visar att värdeinvestering är ett bättre alternativ för en investerare. / Aim: This study aims to analyze which investment strategy value or growth shares based on the P/B and P/E ratios, generates a higher risk-adjusted return on the Swedish stock market between the years 2010–2020. Theory: This study is based on, The effective market hypothesis, CAPM, P/B ratio (price-to-book value), P/E ratio (price/earnings), Sharpe ratio, and Oparat T-test. Method: Quantitative research with a deductive approach. A study based on equities between the period 2010-01-01 and 2020-01-01 for an analysis of which portfolio value or growth generates a higher risk-adjusted return. Result: The value portfolio generates the highest return on its risk than the growth portfolio during the period. Conclusion: The value portfolio generated a higher return than a growth portfolio between the period 2010-2020 and shows that value investing is a better alternative for an investor.

Momentum has been a persistent and robust factor in explaining excess future returns, generating great interest from investors and financial analysts. Following the financial crisis of 2008 and the Covid-19 pandemic, there have been instances of significant momentum crashes. US Equity funds are used to gain insights about the properties of momentum and its predictive ability. Momentum performance is evaluated over the period 2000 to 2023. A multifactor model is developed, using factor attribution to explain the impact on fund performance over time by factors such as risk, size, value-growth orientation and momentum. Conclusions can be made that while momentum have previously been successful in predicting future returns, particularly for growth-oriented funds, recent market situations have lead to underperformance. The multifactor model, incorporating size and value-growth orientation, suggests that momentum is not entirely responsible for the poor performance following the Covid-19 crisis. / Momentum har historiskt sett varit en framgångsrik faktor för att predicera framtida avkastning, vilket har skapat stort intresse från investerare och finansiella analytiker. Efter finanskrisen 2008 och Covid-19 pandemin har det skett signifikanta momentumkrascher. Amerikanska aktiefonder används för att undersöka egenskaperna hos momentum och dess prediktiva förmåga. Prestationen av momentum utvärderas under tidsperioden 2000 till 2023. En multifaktormodell utvecklas, som använder faktor-attribution för att förklara hur fonders avkastning påverkas över tid av faktorer såsom risk, marknadsvärde, värde/tillväxt-orientering och momentum. En slutsats dras att även fast momentum har presterat väl historiskt för att predicera framtida avkastning, särskilt för tillväxt-orienterade aktiefonder, så har den senaste tidens marknadsrörelser lett till underprestation. Multifaktormodellen, som innehåller marknadsvärde och värde/tillväxt-orientering, indikerar att momentum inte är en lika stor anledning till underavkastningen efter Covid-19 krisen.