Syfte: Hållbarhetsredovisning blir vanligare vilket innebär att inte enbart finansiellt resultatredovisas, utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. Hållbarhetsarbetet kan mätasgenom ESG-betyg som baseras på arbetet gällande miljö, socialt ansvar samt bolagsstyrning. Det finns fler studier som undersöker hur denna redovisning påverkar finansiella resultat,medan färre har undersökt effekten på marknadsbaserade mått. Denna studie ämnar visa vilketsamband som finns samt bidra med mer förståelse gällande detta område. Studiens syfte ärdärmed att undersöka effekten av ESG på marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och har genomförts med hjälp av enkvantitativ metod. Studien har utgått ifrån sekundärdata, vilken är hämtad från databasenRefinitiv Eikon. I denna databas har data från 367 företag inom industrisektorn i USAhämtats, från år 2022. Därefter har statistikprogrammet SPSS använts för att genomföra enunivariat, bivariat och multivariat analys. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan ESG och marknadsvärdet inom industrisektorn i USA. Det visade sig däremot vara ettsvagt positivt samband. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer kunskap och förståelse angåendesambandet mellan ESG och marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Resultatet kan varaintressant för investerare och andra intressenter då det svaga positiva sambandet tyder på attdet kan finnas flera faktorer som påverkar marknadsvärdet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att inkludera flerkontrollvariabler för att se om förklaringsgraden ökar. Det vore även intressant att jämföraolika sektorer och flera år. Ett annat förslag är att tillämpa ESG-betygets delkomponenter föratt undersöka om effekten på marknadsvärdet skiljer sig.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyget och det finansiella resultatet för företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap. Teoretisk referensram: De valda teorierna för att besvara studiens forskningsfråga är legitimitetsteori, intressentteori, och agentteori. Utöver teorierna baseras den teoretiska referensramen av tidigare forskning (vetenskapliga artiklar). Metod: För att undersöka studiens frågeställning användes kvantitativ metod med deduktiv ansats. Studiens urval är 82 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap. Regressionsanalys har använts för att undersöka ifall det finns ett samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation, i form av Tobin ́s Q och ROA. Slutsats: Det föreligger ingen signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation, i form av Tobin ́s Q och ROA. / Purpose: The purpose of the study is to examine whether there is a correlation between the ESG rating and the financial performance of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap. Theoretical framework: The chosen theories to answer the study's research question are legitimacy theory, stakeholder theory and agent theory. In addition to the theories, the theoretical framework is based on previous research (scientific articles). Method: Quantitative method with deductive approach. The study's sample is 82 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap. Regression analysis has been used to examine whether there is a relationship between ESG ratings and financial performance, in terms of Tobin's Q and ROA. Conclusion: There is no significant relationship between ESG ratings and financial performance, in terms of Tobin's Q and ROA.

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Med en växande efterfråga efter hållbarhet är förhållandet mellan environmental, social & governance (ESG) och företagsprestanda ofta föremål för forskning. Forskningen om detta ämne har dock hittills inte varit entydig. Orsakerna till detta är olika metoder som används och snäva områden som endast representerar det specifika sammanhanget. Dessutom har förhållandet mellan ESG och företagens resultat hittills mestadels genomförts med fokus på rent finansiella mått, vilket gör att marknadsvärden i viss mån fortfarande är outforskade. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan ESG och marknadsvärde (mätt med Tobin’s Q) inom kontexten av den skandinaviska industrisektorn. Med olika perspektiv från "shareholder theory”, "stakeholder theory” och från rationella eller etiska investerare, säger studiens hypoteser att det bör finnas ett signifikant positivt samband mellan ett företags ESG betyg och dess marknadsvärde, och att det bör finnas ett signifikant negativt samband mellan ett företags ESG risk och dess marknadsvärde. Genom en kvantitativ metod har tvärsnittsdata samlats in och införlivats i en multipel regressionsmodell med flera variabler. Studiens resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband (positivt eller negativt) mellan ESG och marknadsvärde. Studien förkastar därav nollhypoteserna och således förklaringsförmågan hos de ovan nämnda teorierna. Det konkluderas att den skandinaviska marknaden troligen består av både rationella och etiska investerare, vilket neutraliserar den effekt som ett företags ESG värde har på dess marknadsvärde. Resultatet föreslår också att företag inom den skandinaviska industrisektorn kan implementera ESG utan att det missgynnar dess marknadsvärdering. / With a growing demand for sustainability, the relationship between environmental, social & governance (ESG) and corporate performance is frequently occuring in research. However, research on this topic has as of now been inconclusive. The reasons for this are the different methodologies used and the narrow scopes that represent the specific context only. Furthermore, the relationship between ESG and corporate performance has mostly been conducted with a focus on strict financial metrics, leaving the perspective of market value to a certain degree still unexplored. This paper aims to examine the relationship between ESG and market value (measured by Tobin’s Q), in the context of the Scandinavian industrial sector. With different perspectives from Shareholder theory, Stakeholder theory and those from a rational or ethical investor, this study’s hypotheses states that there should exist a significant positive relationship between a company’s ESG score and their market value, and accordingly a significant negative relationship between a company’s ESG risk and their market value. Through a quantitative approach, cross-sectional data have been collected and incorporated in a multiple regression model with several variables. Our results suggest that no significant relationship (positive or negative) exists between ESG and market value. We therefore reject the null hypotheses and consequently the explanatory power of the above-mentioned theories as well. It is concluded that the Scandinavian market probably consists of both rational and ethical investors, neutralizing the effect a company’s ESG value has on its market value. The results further indicate that companies within the Scandinavian industrial sector might be able to incorporate ESG to improve their corporate behavior, with no negative market value effects.

[pt] Esta dissertação teve como objetivo verificar se grandes acionistas – blockholders, não pertencentes ao bloco de controle, em um cenário de baixa proteção ao investidor e alta concentração de capital, como o brasileiro, atuam como um mecanismo de governança corporativa, reduzindo os custos de agência devido ao monitoramento dos gestores/controladores. A base de dados compreendeu as empresas não financeiras de capital aberto no Brasil, pelo período de 2010 até 2019, totalizando 1.091 empresas-ano. Foi utilizada regressão por efeitos fixos para dados em painel, e, como análise de robustez, o Propensity Score Matching, tendo como resultado um impacto negativo no Q de Tobin para as empresas que possuem blockholder em sua estrutura. Tal resultado apesar de divergir da literatura internacional, encontra eco em outros trabalhos realizados no cenário brasileiro, e justifica-se pela alta concentração acionária das empresas, pois blockholders não representariam ameaça real aos controladores, que geralmente possui mais que 50 por cento do capital votante, pela baixa qualidade das leis de proteção aos investidores e a fatores culturais, que incentivam a passividade dos acionistas brasileiros. A existência de blockholders neste cenário demonstra uma diluição do capital acionário e do fluxo de caixa que aumenta os incentivos que os gestores/controladores possuem para expropriar a empresa. Com relação a heterogeneidade dos blockholders, verificou-se que empresas com blockholders do tipo familiar apresentam Q de Tobin inferior aos demais tipos. Este resultado é explicado pois os blockholders do tipo familiar teriam maior propensão a formação de alianças com o controlador para expropirar valor dos demais acionistas minoritários. / [en] This dissertation aimed to verify whether large shareholders - blockholders, not belonging to the control block, in a scenario of low investor protection and high concentration of capital, such as the Brazilian, act as a corporate governance mechanism, reducing agency costs due to the monitoring of managers / controllers. The database comprised non-financial publicly traded companies in Brazil, from 2010 to 2019, totaling 1,091 company-years. Fixed effects regression was used for panel data, and, as a robustness analysis, the Propensity Score Matching, resulting in a negative impact on Tobin s Q for companies that have blockholders in their structure. This result, despite diverging from the international literature, is echoed in other works carried out in the Brazilian scenario, and is justified by the high shareholding concentration of the companies, as blockholders would not represent a real threat to controller s, which generally has more than 50 percent voting capital, due to the low quality of investor protection laws and cultural factors, which encourage the passivity of Brazilian shareholders. The existence of blockholders in this scenario demonstrates a dilution of share capital and cash flow that increases the incentives that managers / controllers have to expropriate the company. Regarding the heterogeneity of the blockholders, it was found that companies with family-type blockholders have Tobin s Q lower than the other types. This result is explained by the fact that family-type blockholders would be more likely to form alliances with the controlling shareholder to expropriate other minority shareholders.

Klimatkrisen är en av de största utmaningarna som världen står inför. På senare år har en ökad uppmärksamhet för hållbarhet vuxit vilket medfört att företagens ansvarstagande i miljömässiga, sociala och styrningsrelaterande frågor blivit en allt viktigare del. För att kvantifiera hur väl hållbarhetsarbetet utförts i företag har hållbarhetsmåttet ESG utvecklats. Begreppet ESG är en sammanställning av tre olika segment: Environmental, Social och Governance som utifrån ett hållbarhetsperspektiv inriktar sig på att mäta dessa segment. Huruvida högre ESG-poäng leder till förbättrad finansiell prestation är däremot oklart. Många studier har undersökt relationen mellan ESG och finansiell prestation, dock har ingen konsensus kring förhållandet ännu konstaterats. Denna studie har därför undersökt om detta förhållande existerar på den svenska marknaden. I studien undersöktes om förhållandet mellan ESG och finansiell prestation påverkas beroende på företags branschtillhörighet. För att undersöka om branschtillhörighet har en signifikant effekt på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation har en uppdelning mellan branscher och sektorer gjorts för företag som är känsliga för ESG-frågor och de som inte är det. De redovisningsbaserade prestationsmåtten som använts är ROA och ROE och det marknadsvärde-baserade måttet i studien var Tobin’s Q. Regressionsanalyser utfördes med ESG och de individuella pelarna E,S och G som oberoende variabler. Resultatet från studien fann överlag ett insignifikant förhållande mellan de redovisningsbaserade måtten ROA och ROE för känsliga företag. En positiv relation kunde däremot konstateras för det marknadsvärde-baserade måttet Tobin’s Q för de känsliga företagen. För de icke-känsliga företagen fanns studien överlag inga signifikanta förhållanden mellan något av de tre finansiella prestationsmått som används i studien. Resultaten ger inget stöd till hypotesen att ESG och de tre individuella pelarna E,S och G har en mer positivt relation till de finansiella prestationsmåtten inom känsliga företag än icke-känsliga företag. Något som kan förklaras av att ESG-poäng inte bedömer prestationen utan enbart rapporteringen. För att bringa klarhet i frågan gällande branschtillhörighetens påverkan på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation behövs mer omfattande hänsyn till industriella faktorer tas för att ytterligare förstå sambandet mellan ESG och finansiell prestation. / The climate crisis is one of the biggest challenges the world is facing. In recent years, increased attention to sustainability has led to corporate responsibility in environmental, social and governance-related issues becoming increasingly important. To quantify how well sustainability efforts are being carried out in companies, the sustainability measure ESG has been developed. The term ESG is a compilation of three different segments: Environmental, Social, and Governance, which from a sustainability perspective focus on measuring these segments. However, it is unclear whether higher ESG scores lead to improved financial performance. Many studies have examined the relationship between ESG and financial performance, but no consensus has yet been reached on the relationship. This study has therefore examined whether this relationship exists in the Swedish market. The study investigated whether the relationship between ESG and financial performance is influenced by a company's industry affiliation. To investigate whether industry affiliation has a significant effect on the relationship between ESG and financial performance, a breakdown of industries and sectors was made for companies that are sensitive to ESG issues and those that are not. The accounting-based performance measures used are ROA and ROE, and the market based measure in the study was Tobin's Q. Regression analyses were performed with ESG and the individual pillars E, S, and G as independent variables. The results of the study generally found an insignificant relationship between the accounting-based measures ROA and ROE for sensitive companies. However, a positive relationship was found for the market based measure Tobin's Q for sensitive companies. For non-sensitive companies, the study generally found no significant relationships between any of the three financial performance measures used in the study. The results do not support the hypothesis that ESG and the three individual pillars E, S, and G have a more positive relationship with the financial performance measures within sensitive companies than non-sensitive companies. This could be explained by the fact that ESG scores do not assess performance, only reporting. To bring clarity to the question regarding the impact of industry affiliation on the relationship between ESG and financial performance, it is necessary to take more comprehensive industry factors into account in order to further understand the relationship between ESG and financial performance.