<p>Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren. Den ena gruppen fick ett peptalk inför testet, den andra gruppen fick presenterat hur svårt testet var. Resultatet från undersökningen visar inte att peptalk fungerar för att förbättra den kognitiva förmågan. Sambanden mellan hur individens attribution påverkar individens förmåga av kognitiv prestation har med denna undersökning inte kunnat säkerställas. Däremot antyder undersökningen att det är viktigt att ha kontroll på en experimentsituation.</p>

No description available.

<p>Detta är en fallstudie där fem personer medverkar. Studien undersökte om det går att motivera personer till en hälsosammare livsstil med hjälp av individanpassad träning, där kombinationen mellan konditionsträning och styrketräning låg som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa träningen efter varje enskild individs behov - från personer som haft hjärtinfarkt till personer som ville få motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ”Klassikern”. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhävningar och 90-stolen fick visa hur styrkan utvecklats. Som komplement användes omkretsmätningar. Samtliga test och mätningar gjordes innan och efter träningsperioden. Under perioden förde de även träningsdagbok för att hålla motivationen uppe samtidigt som det gav ett bra underlag för studien.</p><p>Studien visar att det går att öka motivation, glädje och upplevd hälsa såväl som ökad styrka och kondition på en så kort tid som sju veckor. Samtliga personer i studien anser sig ha fått en bättre hälsa och ökat välmående efter träningsperioden, vilket har gjort att de vill fortsätta i samma bana även efter studiens slut. Individinriktad träning har alltså varit ett bra val för samtliga personer i studien, inte minst för motivationens skull.</p>

Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt. Av intervjuerna framkom också att rörlighetsträning är viktigt för ryttare för att inte bli stel i nacke, axlar och rygg, samt att konditionsträning behövs då ridningen inte ger någon större kondition. Ett träningsprogram baserat på litteraturstudie, forskning och intervjuer har tagits fram. Programmet består i huvudsak av träning på balansboll och har bålstabilitet som grund för alla övningar för passa för ryttare. Två ryttare testade träningsprogrammet och ansåg att det skulle passa för de krav som ställs på dem som ryttare.

Detta är en fallstudie där fem personer medverkar. Studien undersökte om det går att motivera personer till en hälsosammare livsstil med hjälp av individanpassad träning, där kombinationen mellan konditionsträning och styrketräning låg som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa träningen efter varje enskild individs behov - från personer som haft hjärtinfarkt till personer som ville få motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ”Klassikern”. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhävningar och 90-stolen fick visa hur styrkan utvecklats. Som komplement användes omkretsmätningar. Samtliga test och mätningar gjordes innan och efter träningsperioden. Under perioden förde de även träningsdagbok för att hålla motivationen uppe samtidigt som det gav ett bra underlag för studien. Studien visar att det går att öka motivation, glädje och upplevd hälsa såväl som ökad styrka och kondition på en så kort tid som sju veckor. Samtliga personer i studien anser sig ha fått en bättre hälsa och ökat välmående efter träningsperioden, vilket har gjort att de vill fortsätta i samma bana även efter studiens slut. Individinriktad träning har alltså varit ett bra val för samtliga personer i studien, inte minst för motivationens skull.

No description available.

Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren. Den ena gruppen fick ett peptalk inför testet, den andra gruppen fick presenterat hur svårt testet var. Resultatet från undersökningen visar inte att peptalk fungerar för att förbättra den kognitiva förmågan. Sambanden mellan hur individens attribution påverkar individens förmåga av kognitiv prestation har med denna undersökning inte kunnat säkerställas. Däremot antyder undersökningen att det är viktigt att ha kontroll på en experimentsituation.

Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva. Vi har träffat en av dem: Maria Paulsson. I denna artikelserie kan ni även ta del av vår enkätundersökning som vi har genomfört på olika gym i Stockholm.

Försämrat hälsoläge och ökad fetma är något som diskuteras flitigt i dagens samhälle. Forskningen påvisar att det är viktigare än någonsin att röra på sig och tänka på sin hälsa, med tanke på hur samhället har utvecklats. Vi kan redan här avslöja att resultat kommer påvisa att det finns tydliga skillnader mellan könen beträffande träning och stillasittande. Utvecklingen i samhället ligger till grund för vårt val av att göra en undersökning bland träningsaktiva. Vi har valt att inrikta oss på Medley i Växjö som bedriver sin verksamhet i simhallen. Undersökningen, som är grunden till denna uppsats, är baserad på den kvantitativa metoden och då i form av en enkätundersökning bland tidigare nämnda träningsaktiva.   Vi kommer bland annat att undersöka vilka faktorer som är viktigast när det gäller vad som motiverar till träning och varför man tar sig till just simhallen. Meningen med uppsatsen är att man med hjälp av denna får en bra inblick i hur man som kund till en träningsanläggning resonerar kring sin träning och på så sätt hjälpa såväl etablerade som mindre aktörer i branschen till att hitta de rätta konkurrensfördelarna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett 5-veckors enkelt styrketräningsprogram i hemmet minskar den upplevda smärtan hos personer med fibromyalgi. Metod: Antal deltagare med fibromyalgi var 10 stycken som rekryterades för att genomföra ett 5 veckors träningsprogram med fokus på styrka i buk-, rygg- och magmuskulatur. Före och efter träningsprogrammet mättes styrka (rygg, mage och ben – 3 tester) och smärta (Visual Analog Skala - VAS). Fyra frågor kring smärta besvarades med VAS-skala. Skillnad mellan undersökning före påbörjad träning (pretest) till undersökning efter avslutad träning (posttest) analyserades. Wilcoxons rangtest användes för att undersöka om där fanns en signifikant skillnad mellan pretest och posttest. Resultat: Efter avslutat träningsprogram hade inte smärtan förbättrats. I styrketesterna framkom signifikant förbättrad benstyrka medan rygg- och magstyrka var oförändrad. För sju av tio av deltagarna förbättrades styrkan i magtestet utan signifikant skillnad och för fem av tio deltagare förbättrades styrkan i ryggtestet utan signifikant skillnad. Smärtan var efter avslutad träning förbättrad, dock ej signifikant skillnad.   Slutsats: Det studerade styrketräningsprogrammet under 5 veckor ledde inte till en minskning av smärta.