No description available.

No description available.

Abstract My purpose with this study is to find out if it helps children who have diffuculties with their concentration if they get to practise their motor behaviour knowledge during their day at the school to promote their learning capacity. My purpose is also to find out how schools works with motor behaviour training. To get answers to my questions have I done interviews with four educationalists and I have also used books and internet sites. Motor behaviour is of importance to how children learn things in the school, without a well working motor children gets difficulties to sit still and to concentrate. The children may put their energy at the wrong things in the classroom, when the energy instead should be need to learning things. The schools work with these children will train up their motor knowledge through playing but also through training the specific motor motions that’s exists. In my interviews with four educationalists, so have they told me that children who has problems with their motor behaviour has difficulties with especially the writing and reading moments in school. Four keywords: Motor behaviour, concentration, learning and training.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie. Som metod användes litteraturstudie där slutligen 20 olika studier samlats och granskats genom en matris för att sammanställa ett resultaten. Resultat: Jämförelsen mellan dessa två aktiviteter (aerobträning och dataspelande) ledde sammanställt till två olika, dock positiva, resultat. De flesta studierna, 19 stycken, visade positiva resultat men en studie visade på att det inte fanns något samband till att påverka närminnet. Närminnet kan bli påverkat på olika sätt beroende på vilken aktivitet som granskas. Aerob träning gör hippocampus i hjärnan mer hållbart. Hjärncellerna är mer toleranta för påfrestning vilket leder till att olika sjukdomar kan underlättas. Träning visar också på ökad volym av hippocampus och därmed ökad aktivitet. Dataspelandet är som träning för närminnet, vilket visar sig genom att vi kan komma ihåg fler saker tillfälligt samt över en längre tid. Slutsats: Bägge aktiviteterna har en positiv effekt på närminnet men på olika sätt. Inga generella slutsatser av de effekter som aerob träning och dataspelande kan ha på närminnet kan dock fastställas.

<p>Old/New - Mauricio Kagel</p><p>Légende - Georges Enescu</p><p>Konsert för trumpet och orkester - Charles Chaynes</p><p>Two Ballads - Sofia Gubaidulina</p><p>Song Without Words - Sofia Gubaidulina</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Chiara Re - Trumpet</p><p>Martin Re - Trumpet</p><p>Georg Öquist - Piano</p>

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod. Deltagarna delades in i en träningsgrupp på 6 personer och en grupp för individuell träning. Träningen bestod av ett 60 minuters cirkelträningspass 2ggr per vecka, samt att försökspersonerna under dessa veckor promenerade minst 30 minuter varje dag. Resultat En tendens till ett ökat välmående och livskvalitet sågs hos både deltagare som tränade i grupp de som tränade individuellt. En ökad fysisk styrka samt ett ökat maximalt syreupptag sågs efter 6 veckors träning. Slutsats Efter 6 veckors träning kan en signifikant ökning ses i välmående och livskvalitet. Goda resultat kan nås vid både individuell träning och träning i en grupp. Ingen skillnad kunde ses mellan de två grupperingarna.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna?   Metod Den ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4). Bortfallet för de som fått ledarledd gruppträning och de som utfört hemträning var 38,4 % respektive 30,8 %. Både den ledarledda gruppträningen och hemträningsprogrammet pågick under 8 veckor. Grupperna tränade två pass i veckan, à 1 timme. Samtliga deltagare utförde konditions- och styrketester både före och efter perioden av träning. Resultaten jämfördes sedan mellan för- och eftertesterna. För att evaluera deltagarfrekvensen togs närvaro under de ledarledda gruppträningarna medan hemträningsgruppen fick fylla i en träningslogg. Signifikansnivå (p&lt;0,05) markerades med *.   Resultat Mellan andra förtestet och eftertestet sågs generellt signifikanta förbättringar, vanligtvis utan signifikanta skillnader mellan de som hemtränade respektive fick ledarledd gruppträning som visade följande procentuella ökningar: Sörensens statiska ryggtest (32 % resp. 20 %), statisk buk- och höftböjarstyrka (40 % resp. 22 %), dynamisk axelpress (4 % resp. 17%*). Därutöver framkom signifikanta förbättringar för hemträningsgruppen även vid bentesterna snabba frekventa uppresningar från stol endast snudd (22 %) samt 5 st. stolsresningar (-6 %). Medelpuls vid slutbelastning under konditionstestet på cykelergometer sjönk för både hemtränings- och den ledarledda gruppen (4 % resp. 1 %). Den totala deltagarfrekvensen var i stort sett lika bland de som utfört ledarledd gruppträning och hemträningsgruppen (87 % gentemot 85 %).   Slutsats Studien visar att 8 veckors adekvat hemträning med tillägg av en träningslogg och uppföljning i form av tester leder till signifikanta förbättringar för muskelstyrka i ländrygg, buk, höft och ben samt pulssänkning vid submaximalt cykelergometerarbete.  Studien visar att 8 veckor med hemträning (en timme två gånger per vecka), gentemot ledarledd gruppträning, gav bland dessa undersökningar något fler signifikanta förbättringar av varierande styrke- och konditionstester, där deltagandet av träningspassen var likartat mellan grupperna. Arbetet visar även att det kan lämpa sig bra att utföra initiala och uppföljande fysiologiska tester av muskelstyrkekapacitet och kondition både för de som utför hemträning och för de som genomgår ledarledda fysiska aktiviteter. / Aim The aim was to compare possible differences in participation rate, muscle strength and fitness development between a group of seniors who performed a home exercise program against a group that got instructor-led training. Both groups also did two separate pretests and one posttest measuring strength and fitness. The questions were: What physiological changes regarding strength and aerobic capacity are seen after 8 weeks of home training? What physiological changes regarding strength and aerobic capacity are seen after 8 weeks of instructor-led fitness classes? How was the participation rate in the two groups?   Method The instructor-led group workout was completed by 37 retirees (30 women and 7 men) aged 65-82 years (mean age 72.9 years and BMI 27.3). The home training program was completed by 27 seniors (15 women and 12 men) aged 65-91 years (mean age 73.0 years and BMI 26.4). The dropout rate for those who received instructor-led fitness classes, and those who did home training was 38.4% and 30.8% respectively. Both the instructor-led group training and the home training program lasted for 8 weeks. The groups trained two one-hour sessions a week. All participants performed aerobic and strength tests both before and after the period of training. The results were then compared between pre and posttest. To evaluate the participation rate the presence in the instructor-led group training sessions was registered, while the home training group was asked to complete a training log. Level of significance (p &lt;0.05) was marked with *.   Results Between the second pre-test and the post-test significant improvements were generally observed, usually without significant group differences between those who did home training and those who did instructor-led group training showing the following percentage increases: Sörensens static back test (32 % vs 20 %), static abdominal and hip flexor strength test ( 40% vs 22 %*), dynamic shoulder press (4 % vs 17 %). In addition the home training group showed significant improvements in the leg strength tests during frequent and fast rears from chair only grazing ( 22 %) and 5 chair rises (-6 %). Average heart rate at the end load during the fitness test on an ergometer-cycle decreased for both home training and the instructor-led group (4 %* vs 1 %). The overall participation rate was roughly the same among those who did the instructor-led group training and those who did home training (87 % vs 85 %).   Conclusion The study shows that 8 weeks of adequate home training with the addition of a training log and follow up in the form of testing leads to significant improvements in muscle strength in the lower back, abdomen , hip and legs plus heart rate decrease at submaximal ergometer cycle work. The study found that 8 weeks of home training (one hour twice per week), against instructor-led fitness classes, gave somewhat more significant improvements in varying chosen strength and fitness test parameters, where the participation of the training sessions was similar between the groups. The study also shows that it can be suitable to perform initial and follow up physiological tests of muscle strength and fitness both for those who perform home training and for those undergoing instructor-led physical activities

People today are less physically active than ever before, thus health related issues and overweight has risen to record levels. People also use more IT than before; it can be argued that IT is one of the main factors people’s activity levels have dropped. Au contraire IT has found its way into most people’s training routines and the amount of IT-artefacts aimed at exercise has exploded. However, most research studying IT and exercise, only studies single artefacts. Though, current research shows that it is impossible to view an artefacts impact as single artefact, it must instead be looked up on as part of an information ecology of interconnected artefacts. Thus, this study aims to find out: How does IT interconnect in artefact ecologies to motivate to exercise? The findings of this study suggests that in order to understand how IT motivate to exercise it should be looked upon as a dynamic ecosystem of artefacts. And that the artefacts should be analysed from its function, rather than as individual artefacts. It also shows that functions are not always linked to a single artefact and can span over several different artefacts, and that an artefact function is not static over time. It shows that, we need to be aware that different sports require different functionality, and even form should be viewed as a function. It also shows that functions for collecting quantitative data and social interacting have a place in most people's artefact ecologies. However, this may not occur in designated training applications, but instead in any of the artefacts people uses. Therefore, is an awareness also required that people’s motivation to exercise does not have to come out of training artefacts, but it can spring out of all the artefacts people uses.

Bakgrund: Depression är ett av det mest förekommande skälen till att människor upplever ohälsa i världen. Sjukdomen innebär en stor plåga för den drabbade med svårigheter att leva ett normalt liv. Enligt tidigare kunskap och forskning är fysisk aktivitet bra för en rad olika sjukdomstillstånd, fysiska såväl som psykiska. Som sjuksköterska är det viktigt att få ökad kunskap om nya effektiva icke-farmakologiska behandlingsmetoder som kan implementeras i omvårdnaden av deprimerade patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska effekten av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression. Metod: För att utforska syftet valdes att göra en litteraturstudie innehållande 12 kvantitativa artiklar. En omfattande sökning samt en bred analys tillämpades för att sammanställa det aktuella kunskapsläget. Resultat: Det sammanställda resultatet visar att olika former av fysisk aktivitet har en positiv effekt på patienter med lindrig till svår depression då det ökar välmående och lindrar sjukdomsbilden. Slutsats: Diverse träningsformer pekar på en gynnsam effekt på olika grader av depression. Fysisk aktivitet bör, enligt författarna till den aktuella litteraturöversikten, användas i större utsträckning som en icke-farmakologisk behandlingsmetod för patienter med depression. Denna slutsats är en viktig kunskap för sjuksköterskan i sitt förebyggande och lindrande omvårdnadsarbete.