Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. / Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades. En modell för Transkulturell Kompetens har använts som teoretisk referensram. Resultat av denna studie visar att det finns kulturella/etniska skillnader vad gäller uppfattning om egenvård vid diabetessjukdom, framförallt vad gäller kunskap om diabetes, faktorer som påverkar livsstilsförändringar och egenvårdsinsatser, religion/tro samt stöd/brist på stöd i olika relationer. Vårdpersonalens förmåga att hantera kulturella olikheter och bedriva transkulturell omvårdnad ställer krav på att vårdgivare har kunskap om hur kulturella/etniskt ursprung kan påverka synen på egenvård vid diabetes. Ökad kunskap kan ge vårdpersonalen trygghet i sitt arbete, vilket bidrar till en mera individanpassad och säkrare omvårdnad. / Diabetes, especially type 2, is a growing global health problem. Today there is about 220 million people worldwide suffering from diabetes and this figure is estimated to rise to 366 million by the year 2030. Sweden is a multicultural society, which places greater demands for health care to adapt to each individual patient with diabetes. The purpose of this study was to illuminate the perceptions of self-care in diabetes disease in people with different cultural / ethnic origin. The study was conducted as a literature review and ten qualitative research articles were analyzed. The Model for Development of Transcultural Competence was used as a theoretical framework. Results of this study indicate that there are cultural / ethnic differences in perception of self-care in diabetes, particularly in terms of knowledge of diabetes, factors that influence lifestyle changes and self-care activities, religion / faith and the support / lack of support in different relationships. Health professionals' ability to manage cultural differences and maintain transcultural nursing requires that healthcare providers have knowledge of how cultural / ethnic origin may influence the perception of self-care in diabetes. Increased knowledge can provide health care providers safety in their profession, which contributes to a more individualized and safer care.

Bakgrund: Allt fler människor migrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att de är utrustade med kulturell kunskap.  Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera behovet som föreligger i situationer med patienter med en annan kulturell bakgrund för att kunna ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 är kvalitativa och en kvantitativ samt en mixed method. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Ett av det stora problem sjuksköterskor står inför är den kulturella mångfalden som är nödvändigt att sjuksköterskan är utrustad med kulturell kunskap. Sjuksköterskans erfarenheter som utmaning, brist kunskap om kulturella kompetens, osäkerhet, svårigheter att bedöma smärta, självkännedom och språkbarriär är de faktorer som beskrivs av sjuksköterskor som vårdar patienter med annan kulturell bakgrund. Att sjuksköterskan inte har kulturell kompetens kan leda till att relationen med patienten inte skapas. Slutsats: Kulturkompetens inom omvårdnad är en viktig aspekt vid omvårdnad av patienter med olika kulturer. Kulturell mångfald bland patienter är en av de utmaningar som sjuksköterskor står inför. Sjuksköterskor anser att vården av kulturellt olika patienter är en svår utmaning på grund av brist på kunskap om patientens olika kulturer. Sjuksköterskor behöver ha kulturell kunskap så att de kan ge individuell omvårdnad när de möter människor med olika åsikter, idéer och värderingar om hälsa, ohälsa och omvårdnad. På grund av detta finns det ett stort behov av ökad kunskap och fortbildning av transkulturell omvårdnad för att förbättra kulturella färdigheter inom sjuksköterskeutbildningen. / Background: More and more people are migrating to Sweden and most of them will come in contact with health care. It is important for the nurses that they are equipped with cultural knowledge. It is in the interest of a nurse to identify the need that exists in these nursing situations, such as security and safety, in order to be able to provide a professional treatment and a good nursing care. Aim: the aim of this study is to describe the nurse’s experience of transcultural nursing Method: a literature review based on 15 scientific articles, of which 13 are qualitative and one quantitative, one mixed method with both qualitative and quantitative. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed. Results: One of the major problems nurses face is the cultural diversity that requires the nurse to be equipped with cultural knowledge. The nurse's experience as a challenge, lack of knowledge, uncertainty, religion, difficulties in assessing pain, cultural differences, seeing the individual and language barrier are the factors described by nurses who care for patients with different cultural backgrounds. The fact that the nurse does not have cultural competence can lead to the relationship with the patient not being created. Conclusion: Cultural competence in nursing is an important aspect in the care of patients with different cultures. Cultural diversity among patients is one of the challenges faced by nurses. Nurses believe that the care of culturally different patients is a difficult challenge because of a lack of knowledge about the patient's different cultures. Nurses need to have cultural knowledge so that they can provide individual care when they meet people with different opinions, ideas and values about health, illness and nursing. Because of this, there is a great need for increased knowledge and training of transcultural nursing in order to improve cultural skills in nursing education.

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär – ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar. I diskussionen lyfter författarna fram samtliga teman för att de är av betydelse för sjuksköterskan i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Sjuksköterskorna i dem studerade artiklarna upplevde frustration och missnöje eftersom de inte kunde tillgodose en god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

No description available.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter.   DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar. / BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

No description available.

Background: A variety of factors may interplay between nurses and maternity clients of diverse ethnic origins to disrupt effective ethnocultural care encounters. Study Aim/Research Questions: The aim of this study was to explore maternity nurses care experiences with African immigrant/refugee women. Methodology: Focused ethnography. Methods: Data collection through a purposive sample using semi-structured interviews. Location/Setting: Maternity units of three acute care hospitals in Alberta, Canada. Participant Number & Characteristics: Twelve maternity nurses of RN or LPN designation. Approach to Analysis: A cyclical, iterative process of data collection & analysis with Atlas.ti6. Findings: Maternity nurses use multiple ways of gaining knowledge and information to negotiate ethnocultural care encounters. Awareness of larger social structures that impede deeper critical reflection and assessment is needed. Implications: This research study has the potential to affect positive learning outcomes amongst nurses such as improved therapeutic communication, care decision making and subsequent nurse-client relationships in ethno-cultural encounters.