No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Problemdiskussion: En undersökning som har gjorts av SKI (Svenskt kvalitetsindex) visar att nöjdheten bland kunderna inte uppfylls på pakettjänster och att kundernas förväntningar inte blir tillfredsställda. Detta kan bero på att olika faktorer som paketskador, leveransförseningar eller dålig kundservice leder till att kundernas missnöje på kvaliteten och de utförda tjänsterna går ned. För att skapa en positiv utveckling i branschen måste transportörerna förstå, uppfylla och överträffa kundernas behov så att de blir nöjda med kvaliteten. Genom god kvalitet vinner transportörerna nöjda och trogna kunder som återkommer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför kundnöjdheten på pakettjänster minskar. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar kundnöjdhet på pakettjänster? I vilken utsträckning är transportköparnas behov tillfredställda? Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ metod. Data samlades in via telefonenkäter med 100 slumpvis utvalda grossister och företag som bedriver elektronisk handel. Svarsfrekvensen uppgick till 57 procent och 43 procent ingick i bortfallet. Själva undersökningsenkäten bestod av sju frågor. Respondenternas svar utvärderades och vi kunde ange genomsnittliga procentandelar för respektive kategori. Vi gjorde också jämförelser mellan kundnöjdhet och olika kvalitetsfaktorer med hjälp av Pearsons korrelation. Teori: Uppsatsens teorier består av teorin om leveransserviceelementen, Grönroos modell, Servqualmodellen samt Kanomodellen. Resultat: I detta kapitel presenteras tabeller och diagram som grundas på enkätundersökningen. Slutsats: Kunderna är generellt sett nöjda med kvaliteten på pakettjänster. Som framgår i studien var alla kvalitetsfaktorer betydelsefulla för att uppnå kundnöjdheten på pakettjänster. De kvalitetsfaktorer som påverkade kundnöjdheten mest, var trygghet, varans felfrihet och information om leverans.

<p>Epilepsi är ingen speciell sjukdom utan ett symtom på en hjärnskada eller störd nervcellsfunktion i hjärnan. Epileptiska anfall beror på abnorm urladdning i hjärnans nervceller. Idag lever omkring 60 000 d.v.s. 0,5-1 % av Sveriges befolkning med epilepsi. Risken att drabbas är störst under det första levnadsåret och efter 65-årsålder då risken att drabbas av stroke är som störst. Behandling av epilepsi används i syfte att hindra uppkomst av anfall och göra det möjligt för den drabbade att leva ett relativt normalt liv. Antiepileptika dämpar aktiviteten i hjärnan och reducerar därmed risken för anfall. Under flera år har man försökt utveckla nya antiepileptika mot andra möjliga targets än de som finns idag, bl.a. GABA-transporthämmare. Det enda förekommande läkemedlet med GABA transporthämmande effekt är tiagabin men detta är inte registrerat som läkemedel i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka om GABA-transporthämmare skulle kunna användas som läkemedel mot epilepsi. Metoden som användes var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtades från PubMed, ELIN, Cochrane och Google Scholar. Arbetet baseras på 4 experimentella originalartiklar och en metaanalys. Artiklarna beskriver antiepileptiska effekter och/eller relaterade egenskaper för olika substanser med hämmande effekter på olika GABA- transportörer. Dessa hämmare, ensamma eller i kombination, visades ge kramplösande effekt i olika djurmodeller av epilepsi. Hämmare av olika GABA-transportörer, till exempel tiagabin och EF1502, gav synergistisk effekt, medan hämmare av samma GABA-transportör, till exempel tiagabin och LU-32-176B, resulterade i additiv effekt. Hämning av olika GABA-transportörer i olika celltyper i och runt synapsklyftan verkar därför kunna ge synergistisk effekt. Ingen synergistisk effekt observerades för toxiska effekter. Det finns anledning att tro att ytterligare läkemedel med effekter på GABA-transportörer kan komma att finnas i framtiden för behandling av epilepsi.</p> / <p>Epilepsy is not a specific disease but a symptom of brain injury or impaired nerve cell function in the brain. Epileptic seizures are symptoms of abnormal activity in the brain neurons. Today, about 60 000 i.e. 0.5-1% of the Swedish population live with epilepsy. The risk of being affected is greatest during the first year of life and after the age of 65 years when the risk for stroke is greatest. The treatment of epilepsy is used in order to prevent the onset of seizures and to allow the patient to live a relatively normal life. Anticonvulsants dampen the activity in the brain and thus reduce the risk of seizures.</p><p>During many years, attempts have been made to develop new anticonvulsants against other potential targets than those that exist today, for example GABA-transporter inhibitors. The only presently used medicine with GABA-transporter inhibiting effect is tiagabine, but this is not licensed as a pharmaceutical drug in Sweden.</p><p>The aim of this study was to investigate whether GABA-transport inhibitors could be used as medication for epilepsy. The method that was used was a literature study in which scientific articles were chosen from PubMed, ELIN, Cochrane and Google Scholar. The work is based on 4 original research articles and one meta-analysis. The articles describe antiepileptic effects and/or related properties of various substances with inhibitory actions on different GABA-transporters. These inhibitors, alone or in combination, were shown to have anticonvulsant effects in several different animal models of epilepsy. Inhibitors of different GABA transporters, such as tiagabine and EF1502, resulted in synergistic effects, while inhibitors of the same GABA transporter, such as tiagabine and LU-32-176 B, resulted in additive effects. Inhibition of various GABA transporters in different cell types in and around synapses therefore seems to provide synergistic effects. No synergistic effect was observed for toxic effects. There is reason to believe that additional drugs with effects on GABA transporters may be used in the future for the treatment of epilepsy.</p>

Epilepsi är ingen speciell sjukdom utan ett symtom på en hjärnskada eller störd nervcellsfunktion i hjärnan. Epileptiska anfall beror på abnorm urladdning i hjärnans nervceller. Idag lever omkring 60 000 d.v.s. 0,5-1 % av Sveriges befolkning med epilepsi. Risken att drabbas är störst under det första levnadsåret och efter 65-årsålder då risken att drabbas av stroke är som störst. Behandling av epilepsi används i syfte att hindra uppkomst av anfall och göra det möjligt för den drabbade att leva ett relativt normalt liv. Antiepileptika dämpar aktiviteten i hjärnan och reducerar därmed risken för anfall. Under flera år har man försökt utveckla nya antiepileptika mot andra möjliga targets än de som finns idag, bl.a. GABA-transporthämmare. Det enda förekommande läkemedlet med GABA transporthämmande effekt är tiagabin men detta är inte registrerat som läkemedel i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka om GABA-transporthämmare skulle kunna användas som läkemedel mot epilepsi. Metoden som användes var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtades från PubMed, ELIN, Cochrane och Google Scholar. Arbetet baseras på 4 experimentella originalartiklar och en metaanalys. Artiklarna beskriver antiepileptiska effekter och/eller relaterade egenskaper för olika substanser med hämmande effekter på olika GABA- transportörer. Dessa hämmare, ensamma eller i kombination, visades ge kramplösande effekt i olika djurmodeller av epilepsi. Hämmare av olika GABA-transportörer, till exempel tiagabin och EF1502, gav synergistisk effekt, medan hämmare av samma GABA-transportör, till exempel tiagabin och LU-32-176B, resulterade i additiv effekt. Hämning av olika GABA-transportörer i olika celltyper i och runt synapsklyftan verkar därför kunna ge synergistisk effekt. Ingen synergistisk effekt observerades för toxiska effekter. Det finns anledning att tro att ytterligare läkemedel med effekter på GABA-transportörer kan komma att finnas i framtiden för behandling av epilepsi. / Epilepsy is not a specific disease but a symptom of brain injury or impaired nerve cell function in the brain. Epileptic seizures are symptoms of abnormal activity in the brain neurons. Today, about 60 000 i.e. 0.5-1% of the Swedish population live with epilepsy. The risk of being affected is greatest during the first year of life and after the age of 65 years when the risk for stroke is greatest. The treatment of epilepsy is used in order to prevent the onset of seizures and to allow the patient to live a relatively normal life. Anticonvulsants dampen the activity in the brain and thus reduce the risk of seizures. During many years, attempts have been made to develop new anticonvulsants against other potential targets than those that exist today, for example GABA-transporter inhibitors. The only presently used medicine with GABA-transporter inhibiting effect is tiagabine, but this is not licensed as a pharmaceutical drug in Sweden. The aim of this study was to investigate whether GABA-transport inhibitors could be used as medication for epilepsy. The method that was used was a literature study in which scientific articles were chosen from PubMed, ELIN, Cochrane and Google Scholar. The work is based on 4 original research articles and one meta-analysis. The articles describe antiepileptic effects and/or related properties of various substances with inhibitory actions on different GABA-transporters. These inhibitors, alone or in combination, were shown to have anticonvulsant effects in several different animal models of epilepsy. Inhibitors of different GABA transporters, such as tiagabine and EF1502, resulted in synergistic effects, while inhibitors of the same GABA transporter, such as tiagabine and LU-32-176 B, resulted in additive effects. Inhibition of various GABA transporters in different cell types in and around synapses therefore seems to provide synergistic effects. No synergistic effect was observed for toxic effects. There is reason to believe that additional drugs with effects on GABA transporters may be used in the future for the treatment of epilepsy.

The main goal of Commercial Carriers is to deliver packages respecting the promises made to customers. Therefore, backlog prevention systems play a crucial role considering that backlogs would prevent CCs to reach their primary objective. This work aims at analyzing the state of the art of current available solutions to overcome these limitations, and, on top of those, a new approach is proposed. Then, the new proposal is evaluated and compared to already deployed solutions. The mechanism analyzed in this thesis aims at reaching, through the use of statistics, comparable results to ML solutions in terms of accuracy, but requiring less computational resources. To achieve this, the proposed methodology relies on a statistical model that does not need to be trained and executed, as typical ML models. As a consequence, one of the main benefits is the speed of execution: requiring less than 30 seconds, about 25 times faster than ML approaches. Our findings show that our approach requires about 15% of the data other solutions need: this is a significant advancement with respect to the current state of the art. This constitutes an additional benefit in terms of cost savings for tech resources, both in terms of data storage and program execution. Results prove the effectiveness of the proposal, with 80% accuracy, about 10% lower than averages ML approaches. Key point is the difference in the approach, for which is worth to evaluate the trade-off. Considering the effective low frequency of events that negatively impact the performances and result in backlog, the proposed approach would be valid for everyday scenarios but it would be still advisable to rely on even more accurate technologies during particularly intense periods. / Huvudmålet för Commercial Carriers är att leverera paket som respekterar de löften som ges till kunderna. Därför spelar system för att förebygga eftersläpning en avgörande roll med tanke på att eftersläpningar skulle hindra CC:s att nå sitt primära mål. Detta arbete syftar till att analysera det senaste inom nuvarande tillgängliga lösningar för att övervinna dessa begränsningar, och utöver dessa föreslås ett nytt tillvägagångssätt. Därefter utvärderas det nya förslaget och jämförs med redan implementerade lösningar. Mekanismen som analyseras i denna avhandling syftar till att, genom användning av statistik, nå resultat som är jämförbara med ML-lösningar när det gäller noggrannhet, men som kräver mindre beräkningsresurser. För att uppnå detta bygger den föreslagna metodiken på en statistisk modell som inte behöver tränas och utföras, som typiska ML-modeller. Som en konsekvens är en av de största fördelarna körhastigheten: kräver mindre än 30 sekunder, ungefär 25 gånger snabbare än ML närmar sig. Våra resultat visar att vårt tillvägagångssätt kräver cirka 15% av den data som andra lösningar behöver: detta är ett betydande framsteg med avseende på den nuvarande teknikens ståndpunkt. Detta utgör en ytterligare fördel i form av kostnadsbesparingar för tekniska resurser, både vad gäller datalagring och programexekvering. Resultaten bevisar effektiviteten av förslaget, med 80% noggrannhet, cirka 10% lägre än genomsnittet för ML. Nyckelpunkten är skillnaden i tillvägagångssättet, som är värt att utvärdera avvägningen. Med tanke på den effektiva låga frekvensen av händelser som negativt påverkar prestandan och leder till eftersläpning, skulle det föreslagna tillvägagångssättet vara giltigt för vardagliga scenarier, men det skulle fortfarande vara tillrådligt att förlita sig på ännu mer exakt teknik under särskilt intensiva perioder.