Problembakgrund och problemdiskussion Årsredovisningslagen ställer upp storlekskrav gällande vilket regelverk företag ska tillämpa. Mindre företag har möjlighet att tillämpa K2 vilket är ett förenklat regelverk som är till för mindre företag med enklare förhållanden eller K3 som är huvudregelverket. I tidigare forskning nämns det att mindre företag kan vara för komplexa för att redovisa enligt K2 trots att de uppfyller storlekskraven som årsredovisningslagen ställer upp. Begreppet komplexitet har därför problematiserats och undersökts empirisk för att finna aspekter som kan leda till att mindre företag är att anse för komplexa för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning, samt vad det är som gör att dessa komplexa företag ändå väljer att redovisa enligt K2. Syfte och Metod Syftet med studien är att utforska vilka aspekter som enligt revisorer gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild avföretagets ekonomiska ställning, samt varför revisorer tror att företag väljer att redovisa enligt K2 trots att de är för komplexa. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med revisorer har genomförts. Analys och slutsats Studien kunde påvisa att revisorer definierar begreppet rättvisande bild på olika sätt, då samtliga revisorer som deltagit i studien har lämnat olika tolkningar av begreppet. Ett tema som funnits i samtliga tolkningar har varit att rättvisande bild innebär att företagets ekonomiska ställning ska avspegla verkligheten så bra som det går. De aspekter som framkommit i studien som gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2 går att koppla mot förenklingsreglerna. Vilka är egenupparbetade immateriella tillgångar, materiella tillgångar, uppskrivning och uppskjuten skatteskuld. Att företaget ändå redovisar enligt K2 trots att de enligt revisorerna är för komplexa indikerar empirin att detta beror på kostnaden att byta regelverk, tidsbrist, okunskap inom företaget samt att företaget verkar på en begränsad marknad där det ur ett intressentperspektiv inte finns behov av mer detaljer. / Problem background and problem formulation The Annual Accounts Act sets out size requirements regarding which regulations companies should apply. Smaller companies have the opportunity to apply K2, which is a simplified set of rules that exists for smaller companies with simpler conditions, or K3, which is the main set of rules. In previous research, it is mentioned that smaller companies can be too complex to report according to K2 despite the fact that they meet the size requirements set by the Annual Accounts Act. The concept of complexity has therefore been problematized and examined empirically to find aspects that may lead to smaller companies being considered too complex to report according to K2 that they no longer present a true and fair view of the company's financial position and also why a complex company still chooses to report according to K2. Purpose and Method The purpose of the study is to explore which aspects according to auditors makes a smallercompany that reports according to K2, considered too complex to give a true and fair view of the company's financial position and also explore why auditors think that companies choose to report according to K2 even though they are too complex. A qualitative method has been used where interviews with auditors have been performed. Analysis and conclusion The study was able to show that auditors define the concept of true and fair view in different ways, as all auditors who participated in the study have given different interpretations of the concept. A theme that has been present in all interpretations has been that true and fair viewmeans that the company's financial position must reflect reality as far as possible. According to the auditors, the aspects that emerged in the study, which could make a smaller company too complex to apply K2, may be linked to self-generated intangible assets, tangible assets, revaluation and deferred tax liabilities. The fact that the company still reports according to K2 despite the fact that they are too complex according to the auditors, the empirical evidence indicates that this is due to the cost of changing regulations, lack of time, ignorance within the company and that the company operates in a limited market where there is no need for more details.

Leasing är en populär finansieringsmetod. Redovisningen av leasing har dock kritiserats för att inte redovisa en rättvisande bild. Åtgärder för att försöka förbättra leasingredovisningen var en av de punkter som stod på agendan för IASB och FASB konvergensprojekt. Den främsta kritiken riktas till företag som redovisar under US GAAP där standarden lätt låter sig kringgås. Detta eftersom de medvetet klassificerar leasingavtalen som operationella. De operationella leasingarna ger en missvisande bild eftersom de inte går igenom balansräkningen. Det blir missvisande om de produkter eller tjänster som finansieras genom leasing skapar intäkter för företaget och bör därför ses som en tillgång.Syftet med studien är att föra en fördjupad diskussion kring den kommande leasingstandarden och dess effekt. Eftersom standarden inte ännu införts bidrar studien till ökade kunskaper inom området inför kommande standard. Studien bygger på en kvalitativ ansats med såväl kvantitativ som kvalitativ data. Den omfattar flera olika tillvägagångssätt för information. Empirin behandlar beräkningar på den förväntade effekten av en ny standard samt diskussioner med respondenterna.Resultatet visar på att den nya standarden får en markant påverkan på de företag som har stor andel operationella leasingavtal som redovisar under US GAAP. Det visar även hur nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgrad försämras vid en kapitalisering av operationella leasingavtal. Resultat visar på en mer rättvisande bild vid ny leasingsstandard. Däremot kan den rubbas om alternativa finansieringsmetoder uppkommer.Studien behandlar en fördjupad diskussion kring ett mycket omtalat ämne men det var först i januari i år som den nya standarden presenterades. Därför bidrar studien med relevant information om den slutliga produkten av konvergensprojektet för leasing och diskussion kring alternativa finansieringsmöjligheter. / Leasing is a popular financing method and has received a lot of criticism for its accounting because it is not representing a true and fair view. This problem was one of the things on the agenda of the convergence project between IASB and FASB. The prime criticism is aimed for those companies that report under US GAAP where the standard is easy to manipulate by classify the leases as operating. The operating contracts are providing a deceptive picture by avoiding the balance sheet. The reason way this is deceptive are because the leased asset generates income for the company.The purpose of the study is to conduct a deeper discussion about the future leasing standard and its impact. Since the standard has not yet been put into use, the study contributes to increase knowledge in the area for the future standard. The study is based on a qualitative approached with quantitative and qualitative data. Different approached has been considered when collecting empirical data. The empirical data process information about leasing and calculations on the expected impact of the new standard and also discussions with the respondents.The result indicates that the new standard have a significant influence on the companies that have a large proportion of operating leases. The outcome also indicates how the key figures solidity and debt to equity ratio is being impaired through a capitalizing of operating leases. The outcome gives an increased true and fair view of the leasing standard. However financial engineering can disrupt the true and fair view.The study covers a deeper discussion about a controversial subject, but it was not until January this year the standard was publicly presented. The study therefore contributes with relevant information to the final product of the convergence project for leasing and a discussion about alternative financial engineering.This thesis is written in Swedish.

Les documents comptables occupent une place centrale dans la vie des affaires. Il est intéressant de porter un regard juridique sur eux pour plusieurs raisons. Tout d'abord, leur élaboration obéit à des règles se plaçant au service d'un objectif qui les dépasse : l'image fidèle. Le préparateur des comptes doit ainsi avoir le souci du lecteur des documents comptables, ce qui peut le conduire, dans certains cas, à déroger à la règle. Cette originalité dans la mise en œuvre de la règle comptable se double d'une originalité des qualifications comptables qui en découlent : les droits et obligations figurant dans les documents comptables sont soumis à une grille de lecture qui dépasse les catégories juridiques traditionnelles, ce qui ouvre de nouvelles perspectives pour le juriste, et conduit à remettre en cause la vision classique de l'activité comptable. Cet intérêt se renforce au moment de la réception juridique des documents comptables, qui invite à s'interroger sur les effets que l'on peut leur accorder. D'une part, quelle est la valeur juridique d'un enregistrement comptable : quelle est sa force probante ? Est-il éligible à la qualification d'acte juridique, voire d'engagement juridique unilatéral ? D'autre part, quelles sont les fonctions classiques des agrégats révélées par les documents comptables ? Doivent-elles être remises en cause par l'avènement des normes IFRS ? Enfin, quelles sont les sanctions attachées aux documents comptables ? Une telle question renvoie à la responsabilité des auteurs principaux, que sont les dirigeants, et à celle des professionnels du chiffre, que sont le commissaire aux comptes et l'expert-comptable / Accounting records hold a central place within the framework of business life. For a variety of reasons, it is interesting to consider these accounting records within the legal scope. First of all, the drafting of these documents is subjected to a special regulation which keystone is to present a true and fair view of the accounts. The person drafting the accounts should always keep in mind this purpose and the necessary readability of thesaid documents. This aim can sometimes lead this person to depart from the accounting rule. This originality of the implementation of the accounting rule has to be coupled with an originality of the subsequent accounting qualifications. The rights and obligations drawn up within the accounting records are subjected to a reading grid which goes beyond the classical legal categories. This specificity is opening new horizons to the legal expert and leads to a reconsideration of the traditional understanding of the accounting activity. This interest is strengthened at the time of the receipt of the accounting documents which suggests questioning ourselves about the effects of the latter. On the one hand, which is the legal force of an accounting record, in other words, what is its probative force? Can an accounting record be qualified as a legal transaction or perhaps even more as a unilateral contract? On the other hand, what are the traditional functions of the aggregates revealed by the accounting documents? Should these traditional functions be challenged by the IFRS standards? Finally, which sanctions are foreseen as to accounting documents?

In this thesis I try to clarify the concept of "creative accounting ". First I define the difference between error and fraud. Then I try to compare two different accounting systems (IFRS and Czech accounting standards). I specify the major differences between these two systems (the valuation of assets, the principle of revenue recognition etc.) and I compare their impact on the financial statements. In the end I consider the role of adoption of the Sarbanes-Oxley Act in relation to the creative accounting.

The aim of this thesis is to draw the attention to the problems in the book-keeping which are influenced by the current tax legislation and which could lead to distortion of the financial statements and therefore also to violation of the concept of true and fair view in the accounting. In this dissertation thesis following accounting transactions are emphasized: allowances for doubtful receivables, depreciation, provisions and deferred tax. These operations are often missed out or distorted in the accounting as their impact on the tax base is neutral.

Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”. / Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

<p><strong>Datum: </strong>2010-06-03</p><p><strong>Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)</p><p><strong>Lärosäte:</strong> Mälardalens högskola, Västerås</p><p><strong>Institution: </strong>Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p><strong>Titel: </strong>Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?</p><p><strong>Författare:</strong> Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic</p><p><strong>Handledare:</strong> Riitta Lehtisalo</p><p><strong>Examinator: </strong>Cecilia Lindh<strong></strong></p><p><strong>Problemformulering: </strong>Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?</p><p>Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning.<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde</p>

Datum: 2010-06-03 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300) Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Titel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning? Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic Handledare: Riitta Lehtisalo Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen? Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde? Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar. Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde

Specifics agricultural activities are transferred to the accountancy of the stated entity. Bookkeeping becomes an ambitious agenda that requires much more attention than in other fields. The biological character of production also entails a number of questions and issues that are not adequately regulated in the financial legislation of the Czech Republic. The aim of this dissertation was processing problems existing unfavorable situation in the agricultural accounting legislation and the subsequently proposed solutions in order to improve a true and fair view of the accounts. Most problems are discussed in the livestock sector . The first part was shown in animal production according to the applicable accounting legislation . Further changes were summarized in the financial legislation and problem areas that would deserve legislative clarification. Adherence to the true and fair view of the agricultural accountancy was evaluated in cooperation with the holding AGRA Deštná a.s.

The topic of this diploma thesis is the possibility of detection of errors and fraud in accounting. The aim of the thesis is to evaluate how the user of the financial statements is able to assess the risk of accounting errors and frauds only from freely available financial statements and other information. In this work are used selected detection models - Beneish model, CFEBT model, Jones nondiscretionary accruals and CFEBT risk triangle of accounting errors and frauds are used. In addition, Altman's Z-score was calculated. This diploma thesis is focused on the reporting capacity of financial statements for stakeholders and other external users because it has a significant impact on their economic decision-making. This thesis analyses the published and audited financial statements from the perspective of a user who does not have access to more detailed supporting documentation. The first part of the thesis is theoretical. This section describes the definitions, history, causes, effects and techniques of creative accounting, as well as selected detection models. These should help identify manipulations in the financial statements. Methods and analyses are described in the methodical part. The third part presents the results of the analyses, including their comments and assessments. Finally, it is assessed if the financial statements of the selected entity contain manipulated data, i.e. what is the possibility of manipulation of the accounting data. Evaluates the possibility of analysing financial statements by an external user who only has freely available information and data.