En överlåtelse kan ske till underpris för att omstrukturera en verksamhet. För att inte de olika parterna i överlåtelsen ska uttags-, utdelnings- samt tjänstebeskattas förutsätts att överlåtelsen är en kvalificerad underprisöverlåtelse. Definitionen i svensk rätt av en kvalificerad underprisöverlåtelse är att ett antal villkor ska vara uppfyllda samt att överlåtelsen ska ske utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det är klart i svensk rätt att den öppna ersättning som betalas vid en överlåtelse ska beaktas. Mer debatterat är om dolda ersättningar såsom en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser. Om arbetsprestationen kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser riskerar den totala ersättningen att hamna på eller över marknadsvärdet vilket leder till att de berörda parterna i överlåtelsen uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattas. Frågan är således om en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelse.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar.

<p>Uppsatsens utreder skatterättsligt accepterade omstruktureringar genomförda enligt reglerna om underprisöverlåtelser och skattefrihet på näringsbetingade andelar inför försäljning av fastigheter, så kallade paketeringar.</p><p> </p><p>Begreppet omstrukturering sammanfattar ett antal olika typer av överförning av fastigheter, aktier med mera som sker mellan bolag och andra juridiska personer inom en koncern eller där det förekommer en intressegemenskap mellan parterna. Anledningen till att göra en omstrukturering kan vara flera men i denna uppsats behandlas de omstruktureringar som syftar till att få tillstånd en skattefri försäljning av fastigheter.</p>

Uppsatsens utreder skatterättsligt accepterade omstruktureringar genomförda enligt reglerna om underprisöverlåtelser och skattefrihet på näringsbetingade andelar inför försäljning av fastigheter, så kallade paketeringar.   Begreppet omstrukturering sammanfattar ett antal olika typer av överförning av fastigheter, aktier med mera som sker mellan bolag och andra juridiska personer inom en koncern eller där det förekommer en intressegemenskap mellan parterna. Anledningen till att göra en omstrukturering kan vara flera men i denna uppsats behandlas de omstruktureringar som syftar till att få tillstånd en skattefri försäljning av fastigheter.

Ett företag kan genom en omstrukturering överlåta en näringsverksamhet till en utomstående person för att kunna bedrivas vidare i en ny företagsfrom istället för att verksamheten avslutas. En omstrukturering kan äve ske inom en koncern eller mellan olika bolag som ägs av en och samma fysiska person. Huvudregeln är att om en överlåtelse görs till ett pris som understiger marknadsvärdet ska uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillämpas. Till huvudreglen finns det undantag och en av undantagsreglerna framgår av 23 kap. IL och gäller för underprisöverlåtelser, dvs. försäljning av tillgångar till priser under marknadsvärde. I 23 kap. IL finns det ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att det ska kunna föreligga en kvalificerad underpirsöverlåtelse. Ett av villkoren som uppsatsen utgår ifrån är 23 kap. 17 § IL som reglerar självaste överlåtelsen. Överlåtelsen ska avse en hel verksamhet, verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhetsgren. Vad som avses med begreppet verksamhetsgren är oklart då det varken av lagtext eller förarbeten tydligt framgår vad som faktiskt kan utgöra en verksamhetsgren eller hur begreppet ska tolkas. För att veta vad som avses med verksamhetsgren kan definitionen i 2 kap. 25 § IL ge vägledning. I paragrafen framgår det att tillgången ska lämpa sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Vad som menas med rörelse kan definitionen utläsas ur 2 kap. 24 § IL. Eftersom att 2 kap. 25 § IL gäller för både underprisöverlåtelser i 23 kap. IL och verksamhetsavyttringar i 38 kap. IL har diskussioner förts huruvida begreppet ska tolkas enligt EU-rätten. Ska definitionen i 2 kap. IL kunna tillämpas för två olika transaktioner? Hur begreppet ska tolkas är omdiskuterat i doktrinen och mycket talar för att det är en fråga för domstolen att döma i. För att företag, innan de genomför en omstruktuering, ska veta om tillgången de vill överföra ses som en verksamhetsgren eller inte hade det underlättat om det gick att utläsa riktlinjer ur praxis om vilka tillgångar som utgör en verksamhetsgren och hur begreppet ska tolkas. Eftersom det varken av lagtexten eller förarbeten går att utläsa hur begreppet verksamhetsgren ska tolkas kan ledning sökas i praxis. I uppsatsen lyfts ett antal praxis från domstolen men också förhandsbesked från Skatterättsnämnden, SRN, som har prövat frågan om en typ av tillgång ses som en verksamhetsgren. Eftersom en bedömning görs från fall till fall kan det vara svårt att finna riktlinjer som skulle gälla i alla situationer. Av domstolens och SRN:s bedömning har det inte heller framgått på ett tydligt sätt hur deras bedömning har gjorts i det aktuella fallet. Detta gör det svårt att veta hur deras diskussioner har gått och vad som faktiskt har legat till grund i bedömningen. Men trots detta skulle man kunna utläsa ett fåtal riktlinjer även fast de inte är på någon detaljerad nivå.

<p>En underprisöverlåtelse av en tillgång mellan två koncernbolag kan omfattas av tvåolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa två lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rättsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas är inte klart. I de situationer där det inte föreligger någon regelkonkurrens är det osäkert hur de två lagstiftningarna förhåller sig till varandra. Problemet ligger i att förhållandet inte har behandlats tillfredsställande i varken lagstiftning eller förarbeten. Det lämpligaste sättet att komma till tals med problemet är att lagstiftaren reder ut det hela genom lagstiftning.</p>

En underprisöverlåtelse av en tillgång mellan två koncernbolag kan omfattas av tvåolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa två lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rättsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas är inte klart. I de situationer där det inte föreligger någon regelkonkurrens är det osäkert hur de två lagstiftningarna förhåller sig till varandra. Problemet ligger i att förhållandet inte har behandlats tillfredsställande i varken lagstiftning eller förarbeten. Det lämpligaste sättet att komma till tals med problemet är att lagstiftaren reder ut det hela genom lagstiftning.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Företag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning. Syftet med uppsatsen är att utreda om det nämnda villkoret strider mot EU-rätten.</p><p>Villkoret i 23:16, 1 st. IL, utgör en inskränkning av etableringsfriheten då transaktioner till ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat särbe-handlas i relation till en intern transaktion. Då inskränkningen utgör en sär-behandling på grund av bolagens skattemässiga hemvist kan inskränkningen rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Det tvingande all-mänintresse som villkoret i 23:16, 1 st. IL, söker att uppnå är att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.</p><p>Det är inte möjligt att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas be-skattningsrätt vid gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbo-lag genom att tillämpa mindre ingripande åtgärder än det villkor Sverige har uppställt. Bestämmelsen i 23:16, 1 st. IL, står således i proportion till syftet att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.</p><p>Inskränkningen i etableringsfriheten som det svenska villkoret utgör kan så-ledes rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse som dessutom är proportionerligt till syftet villkoret söker att uppnå.</p></strong></p>

Sammanfattning Företag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning. Syftet med uppsatsen är att utreda om det nämnda villkoret strider mot EU-rätten. Villkoret i 23:16, 1 st. IL, utgör en inskränkning av etableringsfriheten då transaktioner till ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat särbe-handlas i relation till en intern transaktion. Då inskränkningen utgör en sär-behandling på grund av bolagens skattemässiga hemvist kan inskränkningen rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Det tvingande all-mänintresse som villkoret i 23:16, 1 st. IL, söker att uppnå är att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt. Det är inte möjligt att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas be-skattningsrätt vid gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbo-lag genom att tillämpa mindre ingripande åtgärder än det villkor Sverige har uppställt. Bestämmelsen i 23:16, 1 st. IL, står således i proportion till syftet att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt. Inskränkningen i etableringsfriheten som det svenska villkoret utgör kan så-ledes rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse som dessutom är proportionerligt till syftet villkoret söker att uppnå.

I Sverige finns idag ett flertal olika företagsformer att välja mellan. Några av de företagsformerna är exempelvis enskild firma och aktiebolag. En näringsidkare kan ha startat en enskild firma som efter några år har expanderats. Näringsidkaren har då möjlighet att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Den enskilda firman är en egen fysisk person och när en ombildning sker blir aktiebolaget sin egna juridiska person. Vid ombildning av företagsform finns det ett flertal krav men även skattemässiga aspekter att ta hänsyn till. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt, genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. Tillgångarna som finns i den enskilda firman måste överlåtas på ett korrekt sätt. Här ska därför uttagsbeskattnings- och underprisöverlåtelsebestämmelserna tillämpas. Dessa bestämmelser finns reglerade i 22 och 23 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229). Definitionen av uttag är när näringsidkaren har till syfte att ta ut tillgången från verksamheten. Det kan antingen vara för att överlåta till en annan näringsverksamhet eller för privatbruk. Detta kan då leda till att näringsidkaren blir uttagsbeskattad för tillgången. För att undvika uttagsbeskattning, finns underprisöverlåtelsebestämmelserna i 23 kap. IL. I 23 kap. 14 – 29 §§ IL finns dessa bestämmelser reglerade och de ska vara uppfyllda för att det ska betraktas som underprisöverlåtelse.  En maskin är den tillgången som används i scenariot i detta arbete. För att undvika att skattekonsekvenser uppstår, ska maskintillgången värderas på ett korrekt sätt. Det finns ett samband mellan redovisning och beskattning som påverkar näringsverksamheten. Görs redovisningen på ett korrekt sätt, blir det lättare att se hur maskintillgången ska värderas vid en ombildning. Värderas tillgången på ett korrekt sätt behöver det inte ske någon uttagsbeskattning för tillgången vid ombildningen. Följs bestämmelserna som krävs vid en ombildning och vid värdering av tillgången, underlättas procedurerna för näringsidkaren. Detta har även en påverkan på näringslivet.