Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur elever med begåvning för matematik kan stödjas genom utformning av undervisningen. Inom denna forskningsöversikt studeras området undervisningspraktikens utformning för matematiskt begåvade elever. Att begåvade elever inom ämnet matematik behöver stöd och hjälp för att utvecklas råder det ingen tvekan om. Däremot existerar det olika åsikter för hur undervisningen skall bedrivas för att gynna de begåvade eleverna. Studiens metod är litteraturstudier, följd av textanalys där objektiva värden prioriterats. Utifrån den systematiska litteraturstudiens resultat presenteras två huvudkategorier för elevutveckling, nämligen undervisningsmetodik och påverkansfaktorer. Forskningsöversikten beskriver vidare nödvändigheten av att de båda huvudkategorierna samspelar i undervisningen av matematiskt begåvade elever. Det konstateras mestadels positiva resultat i utvecklingen av matematiskt begåvade elever, med några negativa invändningar vilket poängterar vikten av vidare forskning inom området begåvning och begåvningsutveckling. Slutsatsen är att undervisningspraktiken med fördel kan utformas med stöd av undervisningsmetodik och påverkansfaktorer. / The purpose of the study is through previous research examining how gifted students in mathematics can be supported through the development of teaching. In this research review, the areas of teaching practice design for mathematically gifted students are examined. There is no doubt that gifted students in mathematics need help and support to develop. However, there exist different views of how teaching should be conducted for the benefit of the gifted students. The study's methodology is a literature review, combined with text analysis in which objective values are prioritized. Through a systematic literature review, study results presented two main categories of student development, teaching practice and influencing factors. The research review describes the necessity of the two main categories interacting in teaching of mathematically gifted students. It is found mostly positive results in the development of mathematically gifted students, with a few negative objections, which emphasizes the importance of further research in the area of giftedness and their development. The conclusion is that teaching practice can advantageously be designed with the support of teaching practice and influencing factors.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att förbättra elevernas taluppfattning genom att ta reda på vad i min undervisning som främjar/begränsar eleverna i att utveckla sin taluppfattning. Jag hade uppmärksammat att flera av mina elever i årskurs 3 inte hade förmågan att lösa uppgifter där tal skulle placeras ut på en tallinje. Studien har genomförts med elever som medforskare och grunden för studien utgörs av samspelet mellan eleverna och eleverna och mig som lärare, när vi arbetar tillsammans. Dataunderlaget består av fältanteckningar, logganteckningar och filmade gruppaktiviteter. Resultaten pekar på att jag främjar eleverna i att utveckla sin taluppfattning genom att möjliggöra för att lära tillsammans samt skapa konkreta material och varierande och inkluderande arbetssätt. Jag begränsar dock samtidigt genom att inte lyckas beakta elevernas förkunskaper och anpassa tiden för uppgifter efter elevernas behov. Elevernas taluppfattning har förbättrats genom studiens aktioner. Alla elever har dock inte kommit lika långt i sin förståelse vilket innebär att jag som lärare bör fortsätta att skapa bättre förutsättningar för alla. Det krävs att jag som lärare varierar svårighetsgraden i uppgifterna för olika elever så att jag kan säkerställa att det sker en progression i min undervisning för varje enskild elev. / The purpose of the action research study is to improve the students' number sense by finding out what in my teaching that promotes/constrains the students in developing their number sense. I had noticed that several of my students in year 3 did not have the ability to solve problems where numbers were to be placed on a number line. The study was conducted with students as co-researchers and the basis for the study consists of the interaction between the students and between the students and me as a teacher, when we work together. The data consists of field notes, log notes and filmed group activities. The results indicate that I promote the students in developing their number sense by enabling them to learn together and create concrete materials and varied and inclusive working methods. At the same time, however, I constrain myself by not being able to take into account the students' prior knowledge and adapt the time for tasks to the students' needs. The students' number sense has been improved through the study's actions. However, not all students have come as far in their understanding, which means that I as a teacher have to continue to create better conditions for everyone. It is required that I as a teacher vary the degree of difficulty in the tasks for different students so that I can ensure that there is a progression in my teaching for each individual student.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen i hur svensklärare i grundskolans senare år resonerar kring och bemöter paradoxen i att öka elevers läslust vid läsning av skönlitteratur i en kravfylld skolkontext. Mot bakgrund av forskning, och den sociokulturella teorin analyseras elva semistrukturerade intervjuer med legitimerade svensklärare. Studien visar att lärare upplever alstrandet av läslust i dagens kravfyllda skolkontext som problematisk, då bedömning och betygssättning riskerar att hämma elevers lustfyllda lärande. Samtidigt framhålls textsamtal, bokval och formativ bedömning som undervisningspraktiker för att överbrygga paradoxen mellan att alstra läslust och att praktisera bedömning.

The purpose of the study is to investigate the perceptions of eight upper secondary school teachers about how digital technology is integrated into teaching practice. The survey is based on two overarching research questions: 1. What perceptions do teachers have about the challenges that the school's digitalization creates in their teaching assignments? 2. What are the teachers' perceptions in the question of how digital technology should be integrated into the teachers' practice in the future for it to benefit the students learning? The results are presented based on three motifs and are sorted into three description categories. There is an acceptance among the informants for the integration of digital technology in teaching. Uneven use of digital technology in teaching that is due to informants' different interest in digital technology. There is a lack of an organization and actionplan in the schools on how digital technology should be used in teaching. Integration of digital technology in teachers' practice is carried out by the informants themselves without a formulated pedagogical policy. Each informant is his own designer of learning when integrating digital technology in his subjects and creator of his own variations in teaching. Digital technology enriches and improves students 'learning quality in different subjects but only within certain subjects' areas of knowledge. Students lack digital competence in the digital areas in which they work in school, and it does not belong to their areas of interest. A digital knowledge check is completely impossible because it lacks the right tools for it. The informants lack a plan of action for integrating digital technology into their practice. Need for clear pedagogical policy for the integration of digital technology in teaching through basic digital competence training. Cooperation between teachers and between the schools in the municipalities is called for the exchange of experiences and knowledge. Need for schools to invest in creating their own digital teaching materials. In summary, it can be said that the study shows that the digitalization of the school is a process that has begun, but that it is still an on-going process.