Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor:   -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare? -          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg?   Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning.   Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever. Gällande ordningsbetyg är den generella åsikten negativ då elever inte vill bli bedömda på personliga egenskaper. Ordningsbetyg kan mycket väl påverka maktrelationen i klassrummet samt skapa en distanserad relation mellan lärare och elever. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Sammanfattning Den här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument. Gymnasielevers attityder kring ämnet ordning och uppförande var överlag positivt men elever från båda programmen uttryckte sin oro för att det skulle påverka relationen mellan elever och lärare så som fjäsk från eleverna och missbruk från lärarnas sida.

<p>Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad.</p>

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur lärare och elever i Ålands lyceum förhåller sig till ordnings- och uppförandekriterier i betygsättningen. Vi har sett på skillnader mellan kön och också mellan olika ämnen och vi har också jämfört vårt resultat med tidigare undersökningar som gjorts i Sverige. Vår undersökning har gjorts bland 104 elever i årskurs två på gymnasiet och åtta lärare i ämnena matematik, historia, svenska och idrott. Undersökningen bland eleverna gjordes genom enkäter och bland lärarna genom intervjuer.Resultatet visar att lärarna tycker att ordning och uppförande ska vägas in i ämnesbetyget, precis som det görs nu i Ålands lyceum. Det har visat sig att en majoritet av eleverna vill ha ett separat betyg eller omdöme i ordning och uppförande. Flickorna är klart positivare till ett separat betyg i ordning och uppförande. De tycker också att ordnings- och uppförandekriterier ska vägas in mera i betygen. Det som vi också kommit fram till är att lärarna följer läroplanen i stor utsträckning, vilket till stor del beror på att de fått göra den själva. Resultaten mellan vår undersökning och tidigare undersökningar gjorda i Sverige skiljer sig inte så mycket, trots att lärarna på Åland ska ta hänsyn till ordning och uppförande i betygsättningen, medan lärarna i Sverige inte ska det.

Syftet med studien är att reda ut hur elever i klass sju och nio upplever att de motiveras till lärane och gott uppförande. Syftet innefattar också vilka elevernas attityder till uppförande- och uppförandebetyg är men även vad som anses med gott uppförande. Det teoretiska perspektivet anför Jenners motivationsbegrepp samt Thornbergs bergepp gällande, attityder, värden och normer finns med i teorin. Metoden för studien är en kvalitativ studie med  fokusgrupper som informanter. Fyra fokusgrupper av elever har deltagit i studien. Samtliga fokusgrupper har diskuterat två dilemman. Dessa har delgetts dem under våra samtal. Resultatet visar att eleverna i både klass sju och klass nio upplever en bristfällig arbetsro i klassrummet. De hävdar att de vill ha bättre klassrumsmiljö samt att de hade kunnat tänka sig ett betyg i uppförande om betyget inte hade grundat sig på deras personligheter, utan på konkreta situationer i klassrummet. Eleverna vill hitta motivation till ett gott uppförande genom att de vill ha bra betyg och kunna söka rätt gymnasium senare, och ger uttryck för hur klassrumsmiljön ska förändras. Däremot kan de inte ge konkreta exempel på förändringar som gäller dem själva. Förändringarna gäller de andra eleverna i klassrummet och lärarantalet.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts. De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.

No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.</p><p>De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande:   – Hur behandlas frågan om ordning och uppförande i de politiska motionerna? – Hur ser aktiva lärare på ordning och uppförande i skolan? – Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av ordningsomdöme och betyg i ordning och uppförande?   Samtliga politiker i de motioner som granskats är överens om att problem angående ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna. Synen på hur problemen med ordning i skolan ska hanteras skiljer sig mellan olika politiska partier men även mellan politiker och lärare. Olika förslag på hur ordning ska hanteras lyfts fram både bland politiker och lärare. Den attityd som är mest påtaglig hos lärarna är att de inte vill ha ett ordningsbetyg, utan påpekar att det personliga mötet och relationen med eleven är viktigast för att skapa ordning och trivsel i skolan.