Denna studies syfte är att kunna förstå elevers utåtagerande beteende utifrån både lärares och elevers perspektiv. Detta genom att belysa både elevers syn på problematiken och lärares förhållningssätt till olika situationer som kan uppstå i mötet med elever som agerar utåtriktat. Detta valde vi att undersöka för det väckte ett intresse hos oss ute på praktiken, där vi ofta uppmärksammade situationer med elever som ansågs vara utåtagerande samt hur pedagogerna tog kontroll över dessa tillstånd. För att få en djupare förståelse för vad ett utåtagerande beteende är har vi tagit upp tidigare forskning. Forskningen utgår från tre olika perspektiv fysiologiskt, sociokulturellt och psykodynamiskt perspektiv, där forskarna tar upp olika vinklar om hur de tror att ett utåtagerande beteende uppstår.I denna studie använde vi oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Framförallt valde vi att använda oss av enkäter med elever på mellanstadiet i årskurs 4-6. De flesta av dessa elever gick även på fritidshemmet och det var 133 elever som medverkade i enkätundersökningen. Resultatet från enkätundersökningen visar att majoriteten av eleverna valde att undvika att hamna i bråk, både med kamrater och lärare. Vi använde oss även av enkäter via mail till pedagoger, där vi fick kontakt med sex olika pedagoger som gick med på att delta i undersökningen. Resultatet av enkäterna visar att pedagogerna valde att undvika att dra slutsatser om eleverna som skulle förknippas med ett utåtagerande beteende, på grund av en önskan att undvika att befästa ett beteendemönster hos eleverna. Pedagogerna var även överens om hur de skulle hantera situationer som kunde uppstå när de bemötte elever som ansågs vara utåtagerande. De var även medvetna om att deras bemötande kunde påverka elevers beteende. För att kunna sätta enkäterna i ett sammanhang och få en övergripande bild av skolmiljön, så valde vi även att genomföra observationer som gjordes ute på rasten, på skolgården och i kapprummen. Anledningen var att vi ville få en förståelse för hur eleverna agerade och uppförde sig kring sina kamrater och lärare. I vårt resultat kom vi fram till att eleverna, trots att de svarade i enkäterna att de valde att undvika att hamna i konflikter, tycktes söka konflikter och bråk mellan sina kamrater och lärare. Dessutom visar resultatet att flera av de konflikter som uppstod på skolan avgjordes av hur eleverna blev bemötta – av lärare och av andra elever.

Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare.

The aim of this study is to describe and analyse norms of behaviour in rhetoric and practice in Swedish classroom cultures with the aid of theories of gender and power. The study is based on observations of and interviews with pupils and teachers in three ninth form classes. On the basis of the six themes of the thesis, common norms of behaviour are on the whole discernible. The relation between rhetoric and practice may be summarised in the following way: the pupils and teachers express a desire for order and clear rules that are followed. If the rules are not followed, the pupils demand consistent and motivated consequences. The study shows, however, the everyday life at school does not work in this way but that there is some discrepancy between practice and rhetoric. The values stated in the curriculum, for example respect, solidarity and taking responsibility, are expressed in both the pupils’ and the teachers’ rhetoric. The values are used to describe a certain action or to motivate the norms of behaviour that are described as desirable. / Denna studies syfte är att med hjälp av teorier om kön och makt beskriva och analysera uppförandenormer i retorik och praktik i svenska klassrumskulturer. Studien är baserad på observationer och intervjuer med elever och lärare i tre niondeklasser. Utifrån avhandlingens sex teman framträder i huvudsak gemensamma uppförandenormer i de tre skolorna. Relationen mellan retorik och praktik kan sammanfattas på följande sätt: elever och lärare uttrycker en önskan om ordning och tydliga regler som efterföljs. Om reglerna inte följs, efterfrågar eleverna konsekventa och motiverade påföljder. Studien visar dock att skolvardagen inte fungerar på det viset, utan det råder en viss diskrepans mellan praktik och retorik. Läroplanens framskrivna värden, exempelvis respekt, solidaritet och ansvarstagande, framträder i både elevers och lärares retorik. Dessa värden används för att förklara ett visst handlande eller motivera de uppförandenormer som beskrivs som önskvärda.

Jane Austen Her dialogues and the time in which she lived   This essay is about the dialogues in Jane Austen’s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the “Austen movies” I’ve seen the latest year.   AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are: What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic?   METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies. I divided the empiric material in different categories and based it on the fact in the biographies. I have read Sense and sensibility, Pride and prejudice, Mansfield Park and Persuasion. The biographies I have used are for example Valerie Grosvenor Myer’s Obstinate Heart Jane Austen A Biography, Carol Shield’s Jane Austen.   RESULTS I found that the text and the dialogues and contents in Austen’s novels are realistic. She has not made up own rules for convention and behaviour but lets her characters act in a normal way.

<p><strong>Jane Austen</strong></p><p><strong>Her dialogues and the time in which she lived</strong></p><p><strong> </strong></p><p>This essay is about the dialogues in Jane Austen’s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the “Austen movies” I’ve seen the latest year.</p><p> </p><p>AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:</p><p>What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic?</p><p> </p><p>METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies. I divided the empiric material in different categories and based it on the fact in the biographies. I have read <em>Sense and sensibility</em>, <em>Pride and prejudice</em>, <em>Mansfield</em><em> Park</em> and <em>Persuasion</em>. The biographies I have used are for example Valerie Grosvenor Myer’s <em>Obstinate Heart Jane Austen A Biography</em>, Carol Shield’s <em>Jane Austen</em>.</p><p> </p><p>RESULTS I found that the text and the dialogues and contents in Austen’s novels are realistic. She has not made up own rules for convention and behaviour but lets her characters act in a normal way. <strong></strong></p>

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

Syftet med arbetet är att utreda begreppet ordningsbetyg och belysa det ur olika infallsvinklar. Tanken är att ge läsaren en klarare bild av vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med ett ordningsbetyg. Vidare vill vi undersöka vilka attityder det finns gentemot ett ordningsbetyg från skolpersonals sida. Vi har intervjuat åtta personer som befinner sig i olika skolmiljöer. Fyra på högstadiet och fyra på gymnasiet. I urvalsgruppen återfinns både skolledare och lärare. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat kvalitativt för att få svar på vår frågeställning kring ordningsbetyg. Sammanfattningsvis kom vi bland annat fram till att ordningsbetygen är ett komplext verktyg som skulle kunna föra mig sig både positiva och negativa effekter. Även om en del medelbråkiga elever skulle komma att skärpa sig så framkom det att de värsta förmodligen inte skulle ta notis om ytterligare ett betyg och eventuellt få problem vid en anställningsintervju i framtiden. / The purpose of the essay is to examine grades in behaviour from several different angels. The general idea is to examine both positive negative effects of a grade in behaviour and help the reader to more clearly understand these effects. Further we aim to examine which attitudes teachers, the school’s management and students have towards a grade in behaviour.