Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Huvudregeln när staten, landstinget eller kommunen vill få ett arbete utfört för deras räkning är att arbetet ska upphandlas i konkurrens mellan ett antal entreprenörer i enlighet med LOU:s regelverk. LOU och det nya upphandlingsdirektivet har dock vissa undantagsregler som medger att en direktupphandling av kompletterande byggentreprenader är tillåten under förutsättning att de i bestämmelserna stadgade rekvisiten är uppfyllda. Om ett tillkommande arbete som beställs av den upphandlande myndigheten inte faller in under dessa undantagsbestämmelser kan myndigheten gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Ett ÄTA-arbete är ett entreprenadrättsligt begrepp som dels ger entreprenören en rätt och skyldighet att utföra tillkommande arbeten, dels ger beställaren en vid ändringsbefogenhet i den bemärkelsen att denne kan göra ändringar från de ursprungliga kontraktshandlingarna. Just möjligheten att kunna göra ändringar från det ursprungliga kontraktet är en av de mest särskiljande egenskaperna hos entreprenadavtalet.    Det går följaktligen att urskilja att det å ena sidan föreligger ett regelverk, LOU, som verkar för att samtliga arbeten ska upphandlas och att ändringar av redan upphandlade byggentreprenader i största möjliga mån ska motverkas. Det föreligger å andra sidan ett annat regelverk, AB 04, enligt vilket det anses nödvändigt för parterna att kunna göra ändringar från redan ingånget avtalet varför BKK föreskrivit detta som en rättighet och skyldighet som är skadeståndssanktionerad. I den fortsatta framställningen redogörs närmare för innebörden av begreppen ÄTA-arbete och kompletterande byggentreprenader, vilka ändringar som åsyftas med regelverken samt hur kompatibla regelverken de facto är. Det kommer efter den företagna redogörelsen och analysen påvisas att det finns fler aspekter som visar att LOU:s undantagsregler om direktupphandling tar sikte på andra ändringar än ÄTA-arbeten. Det kommer också visa sig att om LOU är tillämplig i fråga om ÄTA-arbeten medför detta en rad olägenheter för parterna i entreprenadavtalet som kan leda till att entreprenaden aldrig färdigställs.

En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet. Granskningen visar bland annat att kvalitetskrav och tilldelningskriterier ofta lämnar ett stort utrymme för tolkningar och att det sällan är tydligt hur anbuden kommer att bedömas.

No description available.

Att en upphandlande myndighet väljer att avbryta en upphandling är inte ovanligt. Skälen varför en myndighet väljer att göra det är mycket varierande. Möjligheten för en upphandlande myndighet att avbryta en pågående upphandling finns dock inte stadgat i OU eller i bakomliggande direktiv. Enligt rättspraxis på området krävs att det föreligger sakligt godtagbara skäl för att en upphandling ska kunna avbrytas. Ett av syftena med framställningen är att försöka s kapa en klarhet i när sakligt godtagbara skäl anses föreligga och inte. Genom att studera både EU-praxis och svensk rättspraxis kan det konstateras att domstolarna i vissa fall, som vid bristande konkurrens, är enhälliga om att sakligt godtagbara skäl föreligger. I andra fall, t.ex. vid tidsbrist, kommer domstolar fram till olika domslut vilket tyder på att omständigheter i enskilda fall är av avgörande betydelse. Det är också svårt att dra några klara slutsatser från de rättsfall där sakligt godtagbara skäl inte ansetts föreligga. Vad som står i förfrågningsunderlaget angående avbrytande av upphandlingen synes inte spela någon roll vid bedömningen om sakligt godtagbara skäl föreligger eller inte. Det är inte heller lättare för en myndighet att avbryta en upphandling om skälen härför angetts i förfrågningsunderlaget eftersom domstolarna inte synes lägga någon vikt på om det står något om avbrytande i förfrågningsunderlaget. Ett avbrytande av en upphandling medför en del risker som både leverantörer och myndigheter måste tänka på. De största rättsliga riskerna som föreligger är att en upphandlande myndighet, under en pågående överprövning, startar ett nytt upphandlingsförfarande som avser samma upphandlingsföremål eller ingår ett avtal med en leverantör. Vad som händer i situationer som dessa är inte helt klart och nya frågor uppstår istället. Det finns skäl för ändringar vad gäller möjligheten att avbryta en upphandling och de rättsliga möjligheterna för leverantörer att tillvarata sin rätt när så sker. Självklart ska upphandlande  myndigheter kunna avbryta upphandlingar om det finns en risk att de inte kommer att kunna slutföra upphandlingen på ett tillfredställande sätt. Jag är dock av åsikten att vissa grunder för när ett sakligt godtagbart skäl föreligger tillämpas alltför strikt. Tillräcklig hänsyn tas inte till leverantörers intresse av att upphandlingen fortskrider.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen är att konkurrensutsätta marknader och förhindra att skattemedel används på ett otillbörligt sätt. En konsekvens av lagen är att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lägga stor vikt vid priset och kostnader istället för att väga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen påverkar kvaliteten på de tjänster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige. Den viktigaste informationskällan i undersökningen har varit intervjuer vilka har skett med anställda på enheten, leverantörer i anslutning till studerade verksamhetsområden samt även med ett antal personer från liknande kommunala verksamheter. I undersökningen har ett flödesschema tagits fram i vilken upphandlingsprocessens olika aktiviteter synliggörs. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för undersökningen har fyra av dessa aktiviteter; bakgrundsarbete, framtagning av förfrågningsunderlag, uppföljning och utvärdering, identifierats som de aktiviteter där det finns störst möjlighet att påverka kvaliteten på det som upphandlas. Utifrån de intervjuer som genomförts har olika problem och aspekter identifierats som utgör ett hinder för att beställaren inte erhåller god kvalitet på det som upphandlas. Undersökningen synliggör därmed vanliga problem som finns hos upphandlande myndigheter och ger rekommendationer för hur en beställare kan hantera och förhindra dessa. Första rekommendationen som undersökningen leder fram till är att beställaren bör investera i rätt kompetens. Det har visat sig att det finns en osäkerhet i hur beställaren i vissa avseenden ska formulera sig i förfrågningsunderlaget vilket leder till kvalitetsbristkostnader. Att investera i rätt kompetens lönar sig därför i längden i form av minskade kvalitetsbrist-kostnader. Nästa rekommendation är att införa ett system för avtalshantering som ser till att framtagning av förfrågningsunderlag påbörjas i tid. Den tidsbrist som annars uppstår leder till att krav och formuleringar inte hinner arbetas igenom ordentligt vilket också leder till kvalitetsbristkostnader. Det är också viktigt att formulera tydliga krav efter kundens behov. Dels för att inte lämna utrymme åt leverantören för egna tolkningar som de kan vända till sin fördel och beställarens nackdel men också för att få så nöjda medborgare som möjligt. Detta skulle kunna göras genom att ha så kallade samrådsmöten med medborgarna. Avsätta resurser för uppföljning är något beställaren måste göra för att säkerställa att de får det de betalar för. Att inte följa upp avtalen innebär att LOU undermineras och att oseriösa aktörer gynnas. Att införa mål- och bonusrelaterade ersättningssystem för leverantören är ett sätt att öka incitamenten för denne att leverera en högre kvalitet. Det är också viktigt att beställaren har en god dialog med leverantören för att skapa en ansvarskänsla och bygga upp en respekt för varandras verksamheter. Slutligen rekommenderas beställaren att arbeta enligt ett kvalitetsledningssystem för att integrera och strukturera upp rutiner och kvalitetsarbete i organisationen.

No description available.

Denna undersökning handlar om företags syn på utvärderingskriterier när de ska välja affärssystem. Utifrån litteraturen som behandlar ämnet utvärderingskriterier vid val av affärssystem framgår det att det finns många olika kriterier att se till då företag ska upphandla affärssystem. Syftet med vår undersökning är därför att kunna besvara frågan om vilka utvärderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affärssystem. Vi vill även se om det finns någon skillnad mellan olika företag och deras syn på utvärderingskriterier vid affärssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, då denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren från varje respondent. Respondenterna vi valt är personer som har god kunskap kring affärssystem och som har varit delaktiga i upphandlingar av ett nytt affärssystem. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som vi skapade utifrån den teoretiska referensramen. När empiridelen var färdigställd valde vi att analysera denna mot den insamlade teorin och detta mynnade sedan ut i en diskussion. I diskussionen redogör vi för de slutsatser som vi kom fram till samt reflektioner kring dessa. Slutsatserna av undersökningen visar att det finns skillnad mellan hur företag utvärderar affärssystem under upphandlingsprocessen, och vi kan även konstatera att vissa utvärderingskriterier är av högre betydelse än andra. Resultatet visar att funktionalitet, flexibilitet och anpassningsbarhet samt leverantör är de viktigaste utvärderingskriterierna att se till medan kostnad är det kriterium som hade minst betydelse och kunde bortses ifrån. Användarvänlighet och implementering var de utvärderingskriterier som skiljde sig mest åt mellan respondenterna i vår undersökning.