Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högskolan, 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebära stora möjligheter till besparingar för det svenska samhället. Upphandling av läkemedel till slutenvården är ett område som många aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien är därför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av läkemedel. Tillvägagångssättet var att analysera allmänt påtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat från intervjuer och en enkät utifrån problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering. Alternativa lösningar ställdes upp för varje problem där sedan slutsatser drogs kring vilka potentiella lösningar som var bäst lämpade för läkemedelsupphandlingar.

Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form.

Studien syftar till att besvara vad som definierar kommuner som upphandlar måltidsverksamheten inom äldreomsorgen. Detta genomförs med hjälp av den statistiska metoden logistisk regression. Syftet med studien är att klargöra vilka variabler som har påverkan för händelsen upphandling och hur de förhåller sig. En enkätundersökning genomförd 2013 låg till grund för analysen, där oberoende variabler valdes ut inom kategorierna lokala förutsättningar, kvalitet och lokalt politiskt styre. Resultatet tyder på att Moderaternas resultat i kommunvalet 2010 samt stor kommun jämfört med liten kommun har en statistiskt signifikant påverkan på händelsen upphandling.

Sammanfattning Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. För att minska bostadsbristen och för att få fram ett kostnadseffektivt byggsystem har Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) upphandlat ramavtalskontrakt med flera företag och erbjuder då nyckelfärdiga flerbostadshus i olika kategorier, storlekar och prisnivåer. För att underlätta upphandlingen kan bostadshus med ramavtal avropas av de kommunala bostadsbolagen. SABO beskriver att deras pris ligger tjugofem procent under branschens genomsnittliga pris. Ändå har endast 60 av 290 kommunala bostadsbolag (som är medlemmar i organisationen) använt sig av det befintliga avtalet. Arbetet åsyftar sig till att ta reda på vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt ta reda på om ramavtalet erbjuder det billigaste bostadskonceptet marknaden har att erhålla. De underlag som ligger till grund för arbetet är en enkätundersökning, intervjuer och en observerad fallstudie som jämför byggprocessen i ett traditionellt upphandlat objekt med ett objekt som upphandlats med ett ramavtal. Intervjuerna har använt sig av en halvstrukturerad intervjusform. Arbetet baserar sig på insamlad primärdata från enkätundersökningen. Resultatet i studien belyser att faktorerna som påverkar kommuner i valet av upphandlingsform är flera, det innefattas bl.a. av detaljplan, byggprocess och slutkostnad. Den största anledningen som påverkar kommunerna i deras val av upphandling är detaljplanen. Enligt resultatet från fallstudien kan det konstateras att ramavtalet är billigare, även om det inte är så mycket som 25%. För att få fler kommuner att använda SABOs produkter bör bättre produkter som inte begränsas av kommunernas särkrav i detaljplanerna tas fram. Attraktiviteten och utformningen på produkten bör också förbättras. Det behövs tas fram fler produkter som lämpar sig i olika kommuner och demografier. Dessutom bör SABO och entreprenadföretagen marknadsföra sig gentemot politiker för att öka kunskapen kring ramavtalet och kringgå tjänstemännens inflytande. En fortsättning av arbetet skulle göras där det görs en rikstäckande jämförelse mellan traditionellt upphandlade objekt och med ramavtals koncept i respektive kommun för att dra en generell slutsats om ekonomiska förutsättningar. / Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. SABO erbjuder idag ramavtalet Kombohus som uppges vara tjugofem procent billigare än marknadens genomsnittspris på nyproduktion av flerbostadshus, men endast en femtedel av medlemsföretagen i organisationen använder sig av SABOs ramavtal. Arbetet har i syfte att undersöka vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt att ta reda på om Kombohus är det billigaste bostadskonceptet som marknaden erbjuder.

<p>The subject of this thesis is the Swedish Act (1992:1528) onPublic Procurement (APP) and its application in procurementwithin the electricity sector of certain complex IT systems.During the course of such procurements a need for flexibilityregarding the system functionality and the contractual scope ingeneral frequently arises. This is often due to the sheercomplexity of the system and the milieu that surrounds it.</p><p>The Act on Public Procurement, which often applies inprocurement within the electric-ity sector, is based on thenotion that the customer may only acquire an object that issimilar to that initially described in contract notices andcontract documents. Between this basic notion and the need forflexibility in procurement of the IT-systems there is a clearconflict. This thesis is aimed at exploring this conflict.</p><p>The APP is designed for procurement of a great variety ofobjects and different rules apply depending on the situation.Which provisions to apply are decided by the kind of customerand its kind of business activity, the estimated contractvalue, and the classifi-cation of the public contract as asupply, works, or service contract.</p><p>Procurement of certain complex IT systems has someproperties that require particular attention and theseproperties do not seem to have been sufficiently observed whenthe APP was written. The law appears to assume that a clearspecification is readily avail-able in the early stages of aprocurement process and that well-functioning competition isprevalent. Complex IT systems may for several reasons rarely beultimately specified at the outset and therefore they ought notto be treated as if that were the case.</p><p>The research work has consisted in studying what room forflexibility concerning system functionality and contractconditions the law permits during the course of theprocure-ment; during the evaluation of tenders, duringnegotiations, at the signing of the con-tract, and when changesin the contract or further contracts related to the firstcontract become necessary.</p><p>To study the need for flexibility and how the contractparties manage this need in prac-tice, two case studies havebeen carried out within the research work. The result of thesecase studies has been related to the theoretical discussions onthe permissible level of flexibility. In one of the cases therules on public procurement may have cased some problems as aneed for substantial changes arose. In the other case there wasno need for major changes and consequently the rules did notcause any concern in this respect.</p><p><b>Key words:</b>Public Procurement, IT Systems, ElectricitySector, Good Business Practice</p>

Syftet med studien är att öka förståelsen hos entreprenörer och beställare för vilka möjligheter och drivkrafter för innovation som existerar inom byggprojekt. Den metod som används är en multipel fallstudie med induktiv ansats där semi-strukturerade intervjuer utfördes för att samla in empirisk data. Åtta innovationsklassade projekt från Trafikverket valdes ut att studeras. De olika projektenanalyseras och presenteras i tregrupper, ramavtal och underhållprojekt, Early contractor involvement projekt och styrda totalentreprenader. Resultatet presenterar de möjligheter, drivkrafter och barriärer för innovation som beställare och leverantör upplevt existerar i respektive byggprojekt. Ett teoretiskt ramverk används som analysmodell där nya möjligheter, drivkrafter och barriärer som identifierats i studien lyfts in och ordnas efter teman. De olika teman som identifierats innefattar ledning, kommunikation, kunskap, planering och förutbestämda betingelser. Studien bidrar till teorin genom att identifiera, tematisera och kategorisera möjligheter, drivkrafter och barriärer. Nya möjligheter, drivkrafter och barriärer har också identifierats i studien vilket bidrar till en ökad kunskap inom området. Studiens praktiska bidrag bidrar till en ökad kunskap om hur offentliga beställare kan främja innovation vid offentliga upphandlingar av byggprojekt. Det framgår tydligt att det finns många barriärer som försvårar skapandet av innovation i byggprojekt. Dock lyfts möjligheter som tidig marknads dialog, inkludera entreprenör i projekteringsfasen och hög samarbetsnivå fram som nyckelfaktorer för att skapa innovation i byggprojekt.

The act on public procurement of concessions. An analysis of the new law and the future of concessions.

Upphandling är i dagsläget mer aktuellt än någonsin. Den 1 januari 2017 trädde de reviderade lagarna om upphandling kraft,vilket lett till att en del problem försvunnit och en del nya har uppkommit. Lagarna ska reglera köpen för alla de upphandlingspliktiga inköp som det offentliga gör. De upphandlingspliktiga inköpen hade 2014 ett värde på cirka 634 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,3 procent av Sveriges BNP. Konsultmäkleri är en bransch som vuxit fram de senaste åren,4 trots att det låter tämligen onödigt att köpa konsulter via konsulter. Konsultmäklaren blir ytterligare en kostnad som läggs till på inköpet av en vara eller tjänst. Branschen för dock med sig vissa frågor och besvär. Användandet av konsultmäklare i olika former är i stor utsträckning väldigt kritiserat, något som syntes när Storstockholms lokaltrafik (SL) upphandlande konsultmäklare, för ett årligt värde om 600 - 800 miljoner, och Konkurrensverket fick ta emot flertalet klagomål om upphandlingen. Ärendet avskrevs slutligen av Konkurrensverket, men diskussioner om lagligheten och lämpligheten av upplägget har efterföljt. Efter SL:s upphandling har användandet av konsultmäklare dykt upp i ett flertal andra upphandlingar. Till exempel upphandlade Upplands Väsby kommun konsultmäklare för att täcka bland annat sitt behov för arkitekttjänster. I januari 2017 presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten rapporten om mellanhänder, som de arbetat på sedan hösten 2015. Rapporten mottogs väl av olika praktiker, trots att rapporten inte ger något konkret svar om lagligheten bakom upplägget. Det har länge varit oklart hur konsultmäklare ska användas. Praktiker och Konkurrensverket är oense om lagligheten bakom upplägget och något slutgiltigt svar på diskussionen kommer troligtvis inte komma inom en snar framtid.

I studien undersöks hur offentligt kontrakterade medarbetare på utbildningsföretaget Lernia upplever situationen i samband med att de blir uppsagda med anledning av att deras upphandlade avtal snart löper ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och i resultatet framkom att respondenternas upplevelser skiljde sig beroende på hur de, utifrån organisatoriska och individuella faktorer, tolkade och hanterade hotet mot anställningen. Faktorerna verkade antingen för att öka eller mildra intensiteten av hotet. Ett utbrett socialt kontaktnät eller hög anställningsbarhet ansågs vara faktorer som mildrade hotet, medan de som hade en ansträngd ekonomi eller fått begränsad information kring uppsägningen uttryckte att det påverkade upplevelsen negativt. De medarbetare som ofrivilligt gått med på arbetsvillkoren upplevde situationen, i samband med uppsägningen, mer hotad.   I studien undersöks vidare medarbetarnas upplevelser utifrån Armans dödsmetaforer och den psykologiska kontraktsteorin. Genom dessa teorier gick det att urskilja hur respondenter upplevde att processen kring uppsägningen var oansvarig och irrationell. Samtidigt kunde beslutet om uppsägningen antingen skyllas på omvärldsfaktorer eller på Lernia. Organisationsdöden kan därmed liknas med både dödsmetaforen mord och uppoffringsdöd. När organisationsdöden upplevdes likt metaforen mord var det psykologiska kontraktet brutet. Utifrån ett psykologiskt kontraktsbrott kan respondenternas upplevelser, i likhet med mordmetaforen, förstås genom att arbetsgivaren står ansvarig för de felaktiga uppsägningarna och därmed brutit mot sin del av det psykologiska kontraktet. Vilket resulterade i att respondenterna avsiktligt valde att inte uppfylla sin del av kontraktet. De som inte upplevde ett kontraktsbrott ansåg uppsägningen som oundviklig i samband med att uppdraget löper ut och det inte går att förändra. Vidare visade också uppoffringsdöds-metaforen att medarbetaren inte upplevde sig direkt hotad av organisationsdöden, då de hade framtidsalternativ som upplevdes tillfredställande.