No description available.

I detta examensarbete utreds myndigheters faktiska möjlighet till ingående av ett ramavtal i ramavtal enligt gällande rätt. Arbetet utgår från den EU-rättsliga regleringen såväl som den nationella lagstiftningen.    Spörsmålet om myndigheters möjligheter till ingående av ramavtal i ramavtal har praktiskt stor betydelse då myndigheter emellanåt har svårigheter med att uppskatta de volymer som kan komma att införskaffas, vilket tidigare resulterat i att myndigheter använt sig av ramavtal. Även om en myndighet utnyttjar ett ramavtal som ingåtts av Kammarkollegiet kan det vara ett ramavtal med vaga ramar och villkor. Således kan myndigheter genom avrop på Kammarkollegiets ramavtal precisera det nya ramavtalet mer efter sitt eget behov.   Vad som konstaterats under arbetets gång är att lagstiftningen i stora delar utformats utefter vad domstolarna redan tagit ställning till. Lagstiftningen är därför något oklar och rättsläget är egentligen svårtolkat gällande vad som gäller i frågan. Emellertid har praxis fått sådan stor betydelse att den genererat en praktisk effekt, som innebär att myndigheter inte avsiktligt vill ingå ramavtal i ramavtal om det kan undvikas. Det innebär dock inte att myndigheter inte borde få ingå ramavtal i ramavtal samt att gällande rätt idag inte nödvändigtvis förbjuder tillvägagångssättet.

No description available.

Offentlig upphandling genomsyrar vardagen på många olika sätt; upphandling påverkar alltifrån vilken mat elever äter i skolan till nybyggnation av exempelvis en simhall. Syftet meddetta arbete är att analysera hur den svenska upphandlingslagstiftningen och samverkandelagstiftning motverkar korruption vid offentlig upphandling och hur EU:s direktiv 2014/24/EUhar påverkat lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Det undersöks även hur korruption ioffentlig upphandling ter sig och på vilket sätt Sverige arbetar för att motverka detta. I arbetetanvänds främst en rättsdogmatisk metod där rättskällor tillsammans med myndigheternas ochregeringens arbetssätt för att motverka korruption analyseras. Offentlig upphandling kan skepå en mängd olika sätt och det som styr vilket förfarande som ska användas är bland annatupphandlingens uppskattade värde. Undersökningen visar att regleringen som motverkarkorruption vid offentlig upphandling är diffus, där främst arbetet för att förhindraintressekonflikter och jäv är bristfällig och helt saknar effektiv reglering. Arbetet visar att detsannolikt behövs en straffbeläggning av jäv vid offentlig upphandling samt att EU:s direktivom offentlig upphandling måste implementeras bättre i denna del. Det behövs även ett tydligarearbete för att utbilda och informera statliga och kommunala tjänstemän som arbetar medoffentlig upphandling om hur korruption kan undvikas och hur en upphandling ska utföras ialla dess steg.

Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att skapa ett hållbart samhälle och minska  negativ klimatpåverkan. Offentliga upphandlare av kollektivtrafik behöver därför ställa höga krav på miljö och kvalitet. När det kommer till upphandling av kollektivtrafik rör det sig om miljonbelopp och berör många individer. Det finns flera olika faktorer som är avgörande för en offentlig upphandling av kollektivtrafik. Fem faktorer har identifierats: lagar, miljö, kvalitet, strategi och kostnad. Syftet med denna studie är att analysera den offentliga upphandlingsprocessen samt att se vad de bidragande faktorerna för val av leverantör. För att besvara syftet har en teoretisk analysmodell tagits fram för att beskriva sambandet mellan de fem faktorerna. För att undersöka hur denna modell appliceras på organisationen har det gjorts en semistrukturerad fokusintervju samt hämtats in information från organisationens rapporter och hemsidor. Slutsatser som dras är att det finns ett tydligt samband mellan faktorerna: lagar, miljö, kvalitet, kostnad och strategi inom den offentliga upphandlingen. Den avgörande faktorn för val av leverantör är kostnaden då det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet ska vinna upphandlingen enligt lag. Lagen utgör hinder för organisationens handlingsfrihet. För att undvika problematiken med låga anbudspriser som inte täcker upp den totala kostnaden behövs tydliga riktlinjer för hur organisationen ska arbeta. En modell som tar de totala kostnaderna i beaktande skulle kunna motverka problematiken.

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.

Den här uppsatsen utgår från det upphandlingsdirektiv som Europeiska unionen antog 2014, ett direktiv som skulle modernisera och uppdatera föråldrade upphandlingsregler inom hela den europeiska gemenskapen. Uppsatsen tittar närmare på de direktivartiklar som ställer krav på upphandlande myndigheters motiveringsskyldighet som är en del av det som inom EUrätten kallas för principen om god förvaltning. En rättssäkerhetsprincip som ska garantera den enskildes trygghet emot maktutövare. Beslut som fattas av maktutövare ska motiveras för att öka transparensen och öppenheten. Uppsatsen tar också upp det som inom EU-rätten kallas för medlemsländernas processuella autonomi, ett begrepp som innebär att medlemsländer har rätt till visst självbestämmande när det kommer till hur deras förvaltningsarbete ska skötas och verka, så länge EU-rättens mål och krav genomförs ska medlemsstaterna själva kunna bestämma över genomförandet. För att EU ska kunna rättfärdiga att de gör intrång i medlemsländernas självbestämmande måste de kunna hänvisa till grundfördragens mål. Syftet men den här uppsatsen är att undersöka hur artiklarna om motiveringsskyldighet implementerades av Sverige. Uppsatsen ämnar också kommentera förhållandet mellan artiklarna om motiveringsskyldighet och den processuella autonomin som medlemsländerna har i förhållande till unionen. Uppsatsen söker också svar på motiveringsskyldigheten inom offentlig upphandlingsförfarandet kan komma att användas i framtiden. Slutsatsen som uppsatsen leder fram till är att de artiklar som ålägger myndigheter att motivera individuella beslut hade kunnat genomföras med den svenska förvaltningslagen och är således inte nödvändiga för att upprätthålla en god konkurrens inom offentlig upphandling. Däremot är de artiklar som rör normbeslut inte genomförbara med hjälp av Sveriges tolkning av motiveringsskyldigheten och därför nödvändiga försvarbara i förhållande till konkurrensen. Den andra slutsatsen uppsatsen kommer fram till är att EU tenderar att använda motiveringsskyldigheten som ett verktyg för att driva igenom och normalisera deras vision för upphandlingsförfarandet. Om utgångspunkten för motiveringsskyldigheten är att främja rättssäkerheten för den enskilde så har EU använt denna utgångspunkt för att driva igenom sin politiska vision och inte bara för att stärka den enskildes ställning i förhållande till myndigheter. Det är ingen hemlighet att EU ser offentlig upphandling som ett viktigt område där de har stora möjligheter att påverka utvecklingen.

The Swedish State Road Administration has since 1992 procured operations and maintenance of state roads on the open market. The procurement has been termed “Grundpaket Drift”, GPD, and comprises mostly operational measures for road networks.The clients of GPD, SRA regions, have gradually changed the original documentation in order to adapt it to local conditions. This process has gradually led to that some parts of the documentation are creating problems for contractors interested in procuring jobs.This thesis tries to analyze GPD and clarify the differences that may be essential to the procurement process and to facilitate future joint working projects and processing descriptions.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?

Syftet med denna studie är att den ska lyfta fram problematiken byggföretagen upplever samt fungera som en fingervisning om i vilken riktigt eventuella förändringar i upphandlandets genomförande kan göras. Målet är att ta reda på vad branschen tycker om LOU och hur företagen förhåller sig till lagen. Vilka är dess problemområden som orsakar misstro och överklaganden? Undersökningens frågeställning: •Vad tycker entreprenörerna om tillvägagångssättet? •Vilken förändring skulle entreprenörerna vilja se?