År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas. Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet. Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören. I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt.

Det är viktigt med väl utförd planering för att ett byggprojekt ska gå smidigt och stå färdigt inom utsatt tid. Det är också viktigt för att hålla utsatt budget, så att det inte tillkommer onödiga och oväntade kostnader. Ju senare ett fel upptäcks, desto dyrare är det att rätta till, många gånger dyrare än om det upptäcks i ett tidigt skede innan byggstart. Det är förarbetet och projekteringen som sätter alla förutsättningar för bygget.   Ett bristfälligt förfrågningsunderlag kan få stora konsekvenser för slutsumman i ett projekt, och detta examensarbete har som avsikt att undersöka förfrågningsunderlag och kartlägga vilka brister som är vanligast och vilka som har störst påverkan på slutsumman. Målet har varit att skapa en förståelse och översikt över bristerna i ett förfrågningsunderlag hos läsaren.  Med hjälp av en litteraturstudie kring ämnet har en intervju genomförts med väl genomtänkta frågor för att få så bra svar som möjligt på frågeställningen och kunna presentera ett bra resultat. I rapportens slut presenteras de vanligaste bristerna och vad de kan få för konsekvenser, och detta resultat diskuteras sedan och följs upp med en slutsats på hela arbetet.  Resultatet av intervjuerna visade att det finns bristande förfrågningsunderlag, vilket genererar i onödiga kostnader. Detta är främst på grund av tillkommande ÄTA-arbeten och tvister som uppstår mellan de olika parterna. Dessa brister i förfrågningsunderlaget kan bero på att det inte lagts ner tillräckligt med tid och arbete i det tidiga respektive sena skedet av ett projekt. Det vill säga både vid skapandet av förfrågningsunderlaget och vid granskningen av ett avslutat projekt. / It is important to have well-planned planning for a construction project to go smoothly and be completed within the deadline. It is also important to keep exposed budget, so that there are no unnecessary and unexpected costs. The later an error is discovered, the more expensive it is to adjust, many times more expensive than if it's discovered early in the process of a project. It's the preparation and the projecting that sets all the prerequisites for the building.   A lack of specifications in these contract documents may have major consequences for the total cost of a project, and this examination project aims to investigate the contract documents and identify the most common shortcomings and those that have the greatest impact on the total cost of a project. The aim has been to provide an understanding and overview of the shortcomings in these contract documents for the reader.  With the help of a literature study on the subject, an interview has been conducted with well thought-out questions to get the best answers possible on the issue for this report and to present a good result. At the end of the report, the most common shortcomings and their consequences are presented, and this result is then discussed and followed up with a conclusion on the whole work.  The results of the interviews showed that there is a lack of specifications in contract documents, which generates unnecessary costs. These are mainly additional contract changes and disputes that arise between the various parties. These shortcomings in the specifications may be due to the fact that no time has been spent in the early and late stages of a project. That is to say in the preparation of the contract documents and in the examination of a completed project.

Trots lågkonjunkturen 2008 som satte många företag i konkurs och minskade antalet byggprojekt runt om i Sverige byggs det fortfarande mycket. Det sker upphandling varje dag och de flesta flyter på utan större problem dock kan det uppstå tvister och missförstånd mellan parterna. Det kvittar om entreprenader är stora eller små så är det viktigt för företagen att hålla nere kostnaderna, vilket kan göras om tvister och missförstånd minskas. Denna studie behandlar den privata byggsektorn och gjordes för att öka kunskapen inom entreprenadupphandling och dess brister. Syftet var således att ta fram en checklista vid upphandling för att minska eventuella fel som kan uppstå i samband med detta. Studiens resultat grundar sig framför allt på litteraturstudie och intervjuer gjorda med erfarna personer verksamma inom den privata byggsektorn fast med olika positioner. Resultatet visade att de flesta fel och brister som uppstår beror på okunskap hos berörda personer till upphandlingen. / Despite the economic downturn in 2008 that put many companies into bankruptcy and reduced number of construction projects in Sweden, there are still many ongoing projects. There occurs construction procurements every day and most are without dispute or misunderstanding between the parties but not always. It does not matter if contracts are large or small, it is important for companies to keep the costs down, which can be done by reducing disputes and misunderstandings. This study deals with the private construction sector and was done to increase knowledge in procurement and its shortcomings. The aim was therefore to develop a checklist for procurement to reduce any errors that may arise during construction procurements. The results of the study are mainly based on literature review and interviews conducted with experienced people in the private construction sector, but with different positions. The results showed that most faults that occur due to affected people lack knowledge.

Att ställa miljökrav i kollektivtrafikupphandling av buss är idag en naturlig del av offentlig upphandling. Miljökrav kan beaktas på olika sätt, men förekommer framför allt i upphandlingsdokumentet genom krav på tekniska specifikationer eller vid fullgörande av kontrakt, men även som tilldelningskriterium vid tilldelning av kontrakt. Kraven följer av det paradigmskifte som har gällt sedan EU i början på 2000-talet förde fram miljömässig utveckling som ett av de viktigaste målen för hela unionen. Miljöhandlingsprogram som Europa 2020har påverkat upphandlingslagstiftningen i hög grad. LOU-direktivet och direktivet om rena fordon tvingar idag kollektivtrafikmyndigheterna till att succesivt ställa allt högre krav. En förutsättning för att ställa höga krav är att de går att kontrollera, är tydligt utformade, överensstämmer med de allmänna principerna samt följer EU:s regler för konkurrens. Målet med miljökraven är att kunna kombinera effektiva miljöåtgärder till den lägsta möjliga kostnaden för det offentliga.    För att få till en lyckad och miljöanpassad upphandling krävs ett gediget planeringsarbete och analys av den egna verksamheten. Kraven ska utformas på ett objektivt sätt som möjliggör kontroll. Trots det, finns det ingen skyldighet för myndigheten att kunna uppvisa att kraven leder några faktiska resultat för miljön. Detta sänder dåliga signaler och riskerar att utarma den potential som den offentliga sektorn har att genom beaktande av miljöhänsyn i upphandling driva på för minskade utsläpp och miljöinnovation. Incitamenten till att ställa miljökrav kan därmed försvinna om det inte spelar någon roll huruvida kraven leder till positiva miljöeffekter eller inte.    I uppsatsen har det konstaterats att gällande rätt ger ett brett urval av möjligheter att ställa miljökrav i upphandling som avser kollektivtrafik med buss. Samtidigt har det uttryckts en oro hur lagstiftningens syfte inte lever upp till sin ändamålsenlighet och att de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen inte har gett tillräcklig effekt. Det ges i uppsatsen förslag att på nationell nivå avskaffa den s.k. börregeln eftersom den inte fyller någon funktion utan snarare begränsar möjligheterna för kollektivtrafikmyndigheter i Sverige att ställa miljökrav. Numera är majoriteten av alla krav obligatoriska vilket inte minst bekräftas i de regionala kollektivtrafikavtalen. Förslag på att införa enbart obligatoriska miljökrav har lagstiftarna tidigare uttryckt som icke-önskvärt. Sådana ståndpunkter följer bl.a. av de omständigheter och förutsättningar som rådde tidigare och som grundar sig på den praxis som utvecklades i början av sekelskiftet. Därför bör lagstiftningen reformeras och moderniseras så den följer av de antagna miljömål som EU gemensamt med medlemsländerna har utarbetat. Kollektivtrafikmyndigheterna är redan idag skyldiga att beakta livscykelkostnader antingen som teknisk specifikation eller som tilldelningskriterium. Därför borde det inte vara en omöjlighet att åtminstone på ett nationellt plan införa obligatoriska miljökrav i alla, eller åtminstone i de delar där upphandlingens art motiverar det. / Environmental requirements in procurement of public transports regarding coaches is nowadays a natural part of public procurement. These requirements can be considered in different ways but is mainly found in the procurement document through requirements for technical specifications or for fulfilment of contract, but can also be used as an award criterion when awarding contracts. The demands follow from the paradigm shift that has been placed since the EU in the early 2000’s decided that environmental development was going to be considered as one of the most important objectives of the entire union. Environmental action programs such asEurope 2020have had a significant impact on procurement legislation. The LOU Directive and the Clean Vehicles Directive are now forcing the public transport authorities to impose ever higher demands for environmental effects. A prerequisite for setting high standards is that they can be controlled, clearly framed, compatible with the general principles and complies with the EU competition rules. The aim of the environmental requirements is to combine the highest effect of environmental measures at the lowest cost to the public.    In order to achieve a successful and environmentally adapted procurement a thorough planning and analysis of the activities is required. The requirements must be designed in an objective way that allows control for the authority. Despite this, there is no obligation for the authority to declare that the requirements have led to any actual results regarding the environment. This sends out a bad signal and risks depleting the potential that the public sector has to drive towards reducing emissions and strengthen environmental innovation. The incentives of setting environmental requirements might therefore disappear if it does not matter whether it leads to positive environmental effects or not.    In the essay it has been found that the applicable law provides a wide range of opportunities to set environmental requirements in procurement concerning public transportation by coach. Nevertheless, concerns have been expressed about how the purpose of the legislation does not live up to its effectiveness and that measures taken to reduce emissions of environmentally hazardous substances have not proved to be enough sufficient. In the essay there is a propose to abolish the so-called should rule on a national level because it does not fulfil any real function but rather limits the opportunities for public transport authorities in Sweden to set up high standards for environmental requirements. Today, the majority all requirements are compulsory, which the regional public transport agreements demonstrate. Proposals to impose solely mandatory environmental requirements have previously been expressed by the legislators as undesirable. Such positions come from former circumstances and conditions originating from practice that was developed at the beginning of this Century. Therefore, the legislation should be reformed and modernized so that it follows from the adopted environmental goals that the EU has jointly established with its member states. The public transport authorities are already obliged to consider life cycle cost either as a technical specification or as an awarded criterion. Consequently, it should not be impossible to impose mandatory environmental requirements at all levels nationally, or at least in the magnitude that can be justified through the legislation.

Den amerikanska staten är världens största konsument av varor och tjänster och är därmed en väldigt viktig kund för många företag i länder runt om i världen. För att anskaffa varor och tjänster på det mest ekonomiska och effektiva sättet, har staten utvecklat en egen inköpsprocess. Inköpsprocessen styrs av regelverket Federal Acquisition Regulation (FAR). Utöver FAR, finns det ytterligare regler som styr anskaffningen inom olika affärsområden. Inom försvarsindustrin benämns regelverket Defense Federal Acquisition Regulations Supplement, DFARS, som styr anskaffningen av försvarsmateriel. Regelverken består av klausuler, alltså krav som måste uppfyllas av de som gör affärer med den amerikanska staten. Tidigare har den amerikanska staten endast krävt att huvudleverantörerna ska följa regelverken. På grund av att USA blir allt starkare på marknaden, krävs det nu att även huvudleverantörernas underleverantörer måste uppfylla vissa klausuler. Det gör att statens huvudleverantörer behöver göra ändringar i de nuvarande inköpsprocesserna för att regelverket ska uppfyllas.  Problemet är att många underleverantörer inte har någon erfarenhet av regelverket och tycker att det innebär för mycket jobb eftersom att det är utmanande att förstå och hantera. Om regelverket inte följs kan det leda till straffavgifter, uteslutning från nya affärsmöjligheter med den amerikanska staten, uppsägning av avtal och övriga affärer kan påverkas.  Arbetet utförs på SAAB Training & Simulation i Huskvarna som nyligen har påbörjat en process för att implementera regelverket i inköpsprocessen. Det här arbetet utförs för att ge stöd åt SAAB i deras fortsatta arbete av implementeringen.  Syftet med arbetet är att utifrån både underleverantörens och huvudleverantörens perspektiv, ta fram riktlinjer för att implementera regelverket i inköpsprocessen. För att på det sättet underlätta huvudleverantörens arbete och få underleverantörerna att acceptera regelverket. Syftet uppnås genom att undersöka vilka huvudsakliga problem som huvudleverantörer och underleverantörer uppfattar med regelverket och hur de arbetar med det. Det görs genom att utföra benchmarking mot en huvudleverantör som är erfaren av regelverket. Dessutom intervjuas två underleverantörer om hur de uppfattar regelverket. Utifrån teorin och informationen i fallstudien visas det att de största problemen med regelverket är att förstå och hantera klausulerna och hur regelverket ska introduceras för underleverantörerna. Utifrån problemen och beskrivna lösningar, har slutligen ett antal riktlinjer utformats. Riktlinjerna är till för att stödja huvudleverantören för att regelverket ska implementeras på bästa sätt. / The US Federal Government is the world´s largest consumer of goods and services. That makes the US Federal Government a very important customer to many companies around the world. The US Federal Government has developed a purchasing process to procure goods and services in the most economical and efficient way. The purchasing process is governed by the Federal Acquisition Regulation (FAR). Except for the FAR, there are additional rules governing the acquisition in different business areas. The Defense Federal Acquisition Regulations Supplement, DFARS, controls the procurement of military supplies.  The FAR and DFRAS consists of clauses that must be met by those who do business with the US Federal Government. The FAR requires that both the prime contractor and the prime contractor´s subcontractors must meet the requirements in the FAR and DFARS.   The problem is that many of the subcontractors does not have any experience in government contracting and thinks that it takes to much work to learn about the clauses. Although, if the FAR and DFARS clauses are not met by the prime and subcontractor, it can lead to penalties, exclusion, termination and other business may be affected.  The case study is performed at SAAB Training & Simulation in Huskvarna, which recently has started to develop a process for implementing the regulations in the purchasing process.  This work is being done to support SAAB in their continuous work with the regulations. The purpose of the work is to develop guidelines for implementing the FAR and DFARS in the purchasing process, based on both the prime contractor and the subcontractor’s perspective. The purpose is achieved by examining the main problems that the prime and subcontractors perceive with the regulations and how they work with it. This is achieved by performing benchmarking against a prime contractor who is familiar with the regulations. In addition, two subcontractors are interviewed on how they perceive the regulatory framework. Based on the theory and information in the case study, it appears that the main problems with the regulations are to understand and manage the clauses and how to introduce the FAR and DFARS to the subcontractors. Based on the main problems, a several guidelines have been designed for the prime contractors to follow.

Partnering är ett relativt nytt begrepp i byggbranschen med stora likheter i det som kallassamverkansentreprenad, men även i ersättningsformen löpande räkning med tak. Tanken är attkringgå onödiga konflikter och få ett konstruktivt samarbete mellan parterna i byggprocessen.Detta görs genom att man skapar en ny organisation byggd på förtroende och gemensammamålsättningar för att uppnå goda resultat i projektet. Detta ska resultera i attkompetensutnyttjandet optimeras och att man i och med den öppna ekonomin får en braöverblick på kostnader och resurser. Förhoppningsvis ska detta samarbete ge beställaren enbättre produkt till ett lägre pris.Det finns mycket erfarenhet, både från utlandet, men även inom Sverige om hur ettpartneringsamarbete ska bli framgångsrikt. NCC är en av de stora aktörer som helhjärtatsatsar på att driva och utveckla partnering. Byggprojekt innebär stora investeringar, och medstigande materialpriser är det av stor vikt att pressa de övriga kostnaderna och samtidigtleverera produkter av god kvalitet. Därför anses det mycket intressant att ta in beställarensåsikter och tankar för att se vilka punkter som är tillfredställande och vad som kan förbättras.Uppföljning av projekten är av stor vikt och NCC gör med jämna mellanrumkundundersökningar för att försäkra sig om att beställarna är nöjda. Denna rapport är enuppföljning av en sådan enkätundersökning och ska försöka ge en mer nyanserad bild genomintervjuer med fyra beställare. Med stöd av enkätundersökningen frågas de intervjuade omderas åsikter angående faktorer som workshopar, samarbete, öppenhet, kompetensutbyte,konflikter och resultat. De intervjuade, vilka alla har lång erfarenhet i byggproduktionen,tillåts ge sina åsikter och funderingar angående partnering. Dessa ska försöka speglas irapporten och jämföras med varandra.Samtliga beställare är överens om att partnering, tillsammans med de klassiska upphandlingsochentreprenadformerna, har ett berättigande i Sverige. Kompetensutbytet, den öppenhet ochkreativa anda de fått erfara från partneringsamarbetena värdesätts högt. Samtidigt ärprojektformen beroende av de individer som arbetar i den, och att dessa verkligen gör sittbästa att uppfylla de gemensamma målen. Detta tillsammans med att det bland de mindreaktörerna, och vissa beställare, saknas den kompetens och arbetsrutin som krävs förpartnering, gör knappast projekten problemfria. Sådant som risker och bra resultat ärfortfarande något alla måste anstränga sig för att uppfylla. Partnering är dock, för mångabyggnadsprojekt ett utmärkt verktyg för att uppnå detta. / Uppsatsnivå: C

I uppsatsen redogörs för uteslutning på grund av överenskommelser som syftar till att snedvrida konkurrensen. Uteslutningsgrunden infördes i och med genomförandet av LOU-direktivet och fokus för redogörelsen är de konsekvenser för berörda parter som bestämmelsen kan medföra. I anslutning därtill sker en redogörelse av konsekvenserna av bestämmelserna om utredning av, beslut om och undantag från uteslutning, vilka har bedömts vara av betydelse för uteslutningsprocessen. Redogörelsen för bestämmelserna om uteslutning enligt LOU sker mot bakgrund av motsvarande bestämmelse enligt ÄLOU och med hänvisning till de konkurrensrättsliga reglerna om konkurrensbegränsande samarbeten. Omarbetningen av upphandlingslagstiftningen föranleddes av behovet av att effektivisera upphandlingsförfarandet genom enklare och mer flexibel lagstiftning. Mot den bakgrunden är det av intresse att undersöka huruvida bestämmelsen om uteslutning svarar mot målsättningen att göra upphandlingsreglerna enklare. Tilldelning av ett kontrakt kan vara avgörande för leverantörens fortsatta verksamhet och uteslutning utgör således ett för leverantörer mycket kritiskt skede i upphandlingsprocessen. Upphandlande myndighets beslut om uteslutning måste vara välgrundat och frågor om tillämpningen av bestämmelserna om uteslutning behandlas frekvent i rättstillämpningen. Den rättspraxis som presenteras visar att tillämpningen av motsvarande bestämmelse enligt ÄLOU var förenad med vissa svårigheter. Redogörelsen för bestämmelsen enligt LOU visar att det synes finnas skäl att anta att LOU kan medföra liknande tillämpningssvårigheter. I analysen diskuteras de konsekvenser som bestämmelsen kan medföra för berörda parter med fokus på främst tillämpningssvårigheter. Tillämpningssvårigheterna kan främst härledas till avsaknaden av närmare definitioner och förklaringar avseende vissa begrepp vilket ger upphov till ett stort tolkningsutrymme. Därutöver lämnas mycket att avgöras av den upphandlande myndigheten vilken, inom ramen för proportionalitetsprincipen ska beakta omständigheter i det enskilda fallet. En sådan ordning innebär att ett större ansvar åvilar den upphandlande myndigheten och att utrymmet för skönsmässig bedömning är stort. För leverantörer synes en sådan ordning vara positiv i den bemärkelsen att hänsyn tas till omständigheter i det enskilda fallet varvid olika fall behandlas olika. Samtidigt leder en sådan ordning till minskad förutsebarhet och därmed en osäkerhet om vad som faktiskt gäller.

I Sverige är ramavtal ett effektivt och populärt upphandlingsinstrument. Ramavtalets syfte är att fastställda de villkor som ska gälla för framtida tilldelning av kontrakt och kan användas när en upphandlande myndighet med viss rimlighet kan förutse ett behov och vill planera inför framtida inköp. Ett ramavtal är flexibelt för en upphandlande myndighet eftersom ramavtalet inte måste fastställa en viss volym utan ska ange uppskattad volym om möjligt. Ett kontrakt i upphandlingsrättslig mening avser ett avtal som fastställer de ekonomiska villkoren för en fak-tisk anskaffning av upphandlingsföremålet. Enligt svensk rätt utgör ett kontrakt viss prestation mot viss ersättning. Vid upphandling av vissa avtal kan det vara svårt att utläsa huruvida avtalet utgör ett kontrakt eller ramavtal. Enligt kammarrättspraxis sker bedömningen av vilken typ av avtal som förelig-ger i två steg. Det första steget är att undersöka om avtalet utgör viss prestation mot viss ersätt-ning, det vill säga om den upphandlande myndigheten åtar sig att köpa viss kvantitet. I det andra steget görs bedömningen om åtagandet utgör det övervägande värdet i avtalet. Om åta-gandet utgör övervägande del föreligger ett kontrakt, annars föreligger ett ramavtal. Med an-ledning av att ramavtal i regel bara får löpa under fyra år kan upphandlingen behöva göras om ifall avtalet anger en längre löptid än tillåtet. Ett avtal där den upphandlande myndigheten inte fastställer hela volymen riskerar således att utgöra ett ramavtal enligt svensk rätt, trots att den upphandlande myndighetens syfte varit att upphandla ett kontrakt. Bedömningen av huruvida ett kontrakt föreligger kan kritiseras på grund av den svenska rättens snäva distinktion av vad som utgör ett ramavtal respektive kontrakt. Med anledning av att ramavtal finns i olika former finns det anledning till att kontraktbegreppet torde kunna vara vidare än vad svensk rätt ger uttryck för. Den svenska rättens uttryck för skillnaden mellan kontrakt och ramavtal behöver numer även ses i ljuset av nytt prejudikat från EU-domstolen. Domstolen fastställde att ett ramavtal måste ange vilken kvantitet som kan komma att bli aktuell beträffande de efterkommande tilldelning-arna av kontrakt. På grund av att volymen ska vara väl underbyggd inskränks ramavtalets flex-ibilitet och distinktionen mot ett kontrakt stramas åt. Domstolens avgörande ger snarare upphov till frågor än svar eftersom domen är oklar i flera avseenden. Domens tillämplighet i praktiken kan därför få konsekvenser för både ramavtalets möjligheter och begränsningar.

<p>Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen. Intervjuer utföres även med kunder till Medius AB för att få deras syn på upphandlingsfasen och viktiga framgångsfaktorer däri. Förutom framgångsfaktorer under upphandlingsfasen undersöker uppsatsen även motiven till att företag väljer att införskaffa affärssystem, de effekter som kunder till Medius AB förväntar sig av det nya affärssystemet. Studien visar att det finns framgångsfaktorer som kan sägas vara extra viktiga under just upphandlingsfasen och som bör beaktas för att affärssystemsprojektet ska lyckas. Dessutom visar studien att mätbara effekter av affärssystem såsom till exempel minskade produktionskostnader inte är orsaken till varför de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem. Det är istället omätbara effekter såsom ökad flexibilitet inom företaget och en ökad kundnöjdhet till produkt och service som är anledningar till att de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem.</p>

<p>Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper?</p><p>Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort.</p><p>Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes.</p><p>För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn.</p> / <p>Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers.</p><p>The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups?</p><p>The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods.</p><p>The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all.</p><p>Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.</p>