Syftet med studien är att öka förståelsen hos entreprenörer och beställare för vilka möjligheter och drivkrafter för innovation som existerar inom byggprojekt. Den metod som används är en multipel fallstudie med induktiv ansats där semi-strukturerade intervjuer utfördes för att samla in empirisk data. Åtta innovationsklassade projekt från Trafikverket valdes ut att studeras. De olika projektenanalyseras och presenteras i tregrupper, ramavtal och underhållprojekt, Early contractor involvement projekt och styrda totalentreprenader. Resultatet presenterar de möjligheter, drivkrafter och barriärer för innovation som beställare och leverantör upplevt existerar i respektive byggprojekt. Ett teoretiskt ramverk används som analysmodell där nya möjligheter, drivkrafter och barriärer som identifierats i studien lyfts in och ordnas efter teman. De olika teman som identifierats innefattar ledning, kommunikation, kunskap, planering och förutbestämda betingelser. Studien bidrar till teorin genom att identifiera, tematisera och kategorisera möjligheter, drivkrafter och barriärer. Nya möjligheter, drivkrafter och barriärer har också identifierats i studien vilket bidrar till en ökad kunskap inom området. Studiens praktiska bidrag bidrar till en ökad kunskap om hur offentliga beställare kan främja innovation vid offentliga upphandlingar av byggprojekt. Det framgår tydligt att det finns många barriärer som försvårar skapandet av innovation i byggprojekt. Dock lyfts möjligheter som tidig marknads dialog, inkludera entreprenör i projekteringsfasen och hög samarbetsnivå fram som nyckelfaktorer för att skapa innovation i byggprojekt.

Småföretag utgör den ekonomiska motorn som påverkar nationers utveckling. Därför bör de kontinuerligt stödjas för att fortsatt kunna främja länders utveckling. 99 % av alla bygg- och anläggningsföretag är idag småföretag och på grund av branschens höga konjunkturkänslighet, låga inträdeshinder och hårda konkurrens löper de stor risk att misslyckas. Detta medför en efterfrågan på strategisk forskning som kan appliceras på deras speciella karaktärsdrag; flexibilitet och småskalighet. Strategisk forskning har genom historien haft olika fokus vid förklarandet av företags konkurrenskraft. Idag riktas forskningen mot ett internt perspektiv där den resursbaserade teorin är den mest använda. Då den externa miljön är i ständig förändring och kunders preferenser är volatila skapar inte det externa perspektivet en säker grund för att förstå företags konkurrenskraft.   Syftet med studien är att ur ett internt och externt perspektiv öka förståelsen kring hur konkurrenskraft kan stärkas för småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genom att identifiera centrala resurser samt studera hur dessa förnyas, tillämpas och utvecklas. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts där den primära datainsamlingen utgjordes av fem semi-strukturerade intervjuer. Två undersökningsföretag valdes ut efter ett strategiskt urval. Kriterierna var att företagen skulle klassificeras som småföretag och vara marknadsledande.  Utifrån studien kan det fastslås att det inte var tillräckligt att enbart analysera den resursbaserade teorin för att förstå hur småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen stärker sin konkurrenskraft. Undersökningsföretagen belyste vikten av deras externa relationer med kunderna. Kundrelationerna hade en direkt koppling till företagens konkurrenskraft i form av avtal och rykte. Att endast analysera det interna perspektivet hade resulterat i en bristfällig analys av dessa resursers påverkan på konkurrenskraften. Således adderades det relationella synsättet efter analys av empirin. Utifrån dessa två perspektiv kunde det konstateras att små bygg- och anläggningsföretag stärker sin konkurrenskraft genom att skapa inbäddade relationer med kunder och anställda samtidigt som heterogena resurser måste förnyas, tillämpas och utvecklas. Genom detta kan konkurrensfördelar skapas. / Small businesses constitute the economic engine which affects nations’ development. That is why they continuously need support to further encourage the development of countries. 99 % of all the construction companies are today small businesses and due to the industry’s high sensitivity to economic fluctuation, low entry barriers and intense competition there is a high business failure rate. This leads to a demand of strategic research that can be applied on their special characteristics, flexibility and small scaled. Strategic research has throughout the history had a different focus in explaining businesses competitiveness. Today, research is more directed towards an internal perspective whereas the resource-based theory is the most used. As the external environment is constantly changing and customers’ preferences are volatile the external perspective cannot form a secure foundation to use in the understanding of business competitiveness.  The purpose of this study is from a resource-based view increase the understanding of how competitiveness in small businesses in the construction industry can be strengthened. This by identifying key resources and study how these are renewed, applied and developed. To answer the purpose of the study, a qualitative study has been used whereas the primary data collection consists of five semi-structured interviews. Two businesses where chosen by a purposive sampling. The criteria’s where that the businesses would be classified as small businesses and be leaders of the market.  Based on the study it can be established that it is not sufficient to only analyze the resourcebased theory in order to understand how small businesses in the construction industry strengthen their competitiveness. The research businesses highlighted the importance of their external customer relations. The customer relationships had a direct connection to the businesses competitiveness in terms of contracts and reputation. Only analyzing the internal perspective would have resulted in an inadequate analyze of these resources impact on competitiveness. Thus, the relational view was added to the study after analyze of the gathered data. Through these two perspectives it was noted that small construction businesses competitiveness strengthens through embedded relationships with their customers and employees while at the same time renewing, applying and developing heterogenic resources. Through this, a competitive advantage can be created.

Idag har bygg- och anläggningsbranschen låg produktivitet och icke-värdeskapande aktiviteter uppgår till 30- 35% av projektets produktionskostnad. Genom en effektiv logistikhantering ökar produktiviteten och minskar slöserier och därmed byggkostnaden. Studien fokuserar på anläggningsbranschen då det i dagsläget är brist på forskar- och grundutbildad personal inom anläggning vilket även speglar sig i antalet vetenskapliga artiklar som publicerats inom anläggning. Det finns därför ett syfte i att skapa en större teoretisk förståelse för anläggningsbranschen. Studiens syfte har varit att undersöka planeringsfasen för logistik i ett anläggningsprojekt och ta fram en konceptuell logistiskmodell för ett anläggningsprojekt. I anläggningsprojekt är det ofta problem med stora projektytor och svåråtkomlig terräng men det kan även vara problem med trånga utrymmen runt projektet. Dessutom innebär projekt i anläggningsbranschen ofta omfattande hantering av massor. I fallföretaget finns det ingen tydlig logistiskmodell som efterföljs och man har svårt att se fördelarna med att använda logistik. Målet med studien är att genom den konceptuellt framtagna logistiskmodellen få ett standardiserat arbetssätt och därmed effektivisera produktionen och minska kostnaderna. Dessutom är målet att bidra till forskningen om logistik i anläggningsbranschen. Explorativt forskningssyfte har använts för att uppfylla studien syfte. Detta för att skapa en större förståelse för logistik i anläggningsbranschen. Forskningsansatsen är deduktiv i och med att logistikmodellen har utvecklats från befintlig teori, och testas empiririsk i fokusgrupper. En kvalitativ strategi har tillämpats på denna studie då fokus är på att skapa en djupare förståelse och ge möjlighet till anpassning beroende på vad som hittas i datainsamlingen. De datainsamlingsmetoder som har använts är litteraturstudie, intervjuer, fokusgrupper och kvalitativ sekundärdata. För att säkerställa studiens kvalitet användes triangulering men även granskning av handledare och personer som deltog under fokusgrupper och intervjuer. Den konceptuella logistiskmodellen består av sjutton komponenter som innehåller aktiviteter/verktyg och förutsättningar som krävs för en effektiv logistikhantering i anläggning. Med hjälp av denna modell kan företag utvärdera vilka logistiska aktiviteter som bör genomföras i ett anläggningsprojekt samt se vilka förutsättningar som krävs. I fallföretaget genomförs inte alla dessa aktiviteter och det är vissa viktiga förutsättningar som fattas. Fallföretaget rekommenderas att upprätta en utbildning om logistik, skapa en tydligare logistikorganisation och ta fram standardiserade processer för logistik. / Today the construction industry has low productivity and the waste is about 30-35% of a project's production cost. By using an efficient logistics management the productivity will increase, which will reduce the waste and production cost. This thesis focuses on the construction industry with focus on civil engineering projects. It is a lack of research that focus on civil engineering projects, which is reflected in the number of scientific articles that has been published in this area. Hence, this is a reason to research further about civil engineering projects in order to create a bigger theoretical understanding. The aim of this thesis was to investigate the planning process with focus on logistic and to develop a conceptual logistic model for civil engineering projects. In civil engineering projects, companies often have problem with large project areas and difficult terrain around the project. But there can also be problems with narrow spaces. In addition to this, civil engineering projects often have to manage a large amount of masses. The company that this thesis has been conducted at has no clear logistic model that the staff follows, and they find it difficult to see the benefits with logistic. The aim of this thesis is to develop a conceptual logistic model that generates a more standardized work method that streamline the production and reduce the costs. In addition, the goal is also to contribute to research on logistics in the construction industry that focus on civil engineering projects. To fulfill the aim of the thesis an exploratory research have been used. This to create a greater understanding of logistics in the construction industry with focus on civil engineering projects. The research approach is deductive because the logistic model has been developed from existing theory and been empirically tested by using focus groups. A qualitative strategy has been applied on this thesis since the aim is to create a deeper understanding and a qualitative strategy gives an opportunity to adjust the thesis depending on what is found in the data collection. The data has been collected through a literature study, interviews, and focus groups. Data has also been collected from qualitative secondary data. During the focus groups the conceptual logistic model, which are based on the data from theory, interviews and empirical data, was tested. In order to ensure the quality of the thesis, triangulation was used. But the thesis was also reviewed by the supervisors and the persons who participated in the focus groups as well as the interviews. The conceptual logistic model consists of seventeen components that contains activities/tools and conditions that are required for an efficient logistics management. With this model the company that the thesis has been conducted at, but also other similar companies, can see what logistics activities needs to be done but also see what conditions are required. The company where the thesis has been conducted at does not perform all of these activities and some important conditions is not fulfilled. The company is recommended to educate in logistics, make a clear logistic organization and develop standardized processes for logistics.

The construction and civil engineering industry has long been male-dominated, but in recent times, the gender gap has decreased and an increase in female leaders has been observed. The gender distribution is common in the industry raises questions about leadership and emphasizes the importance of conducting studies that explore the differences between men's and women's leadership. It is crucial to understand how gender can influence leadership and identify factors that contribute to an inclusive work environment. By studying previous research and analyzing these differences, the study provides deeper insights into the traits and styles that men and women can bring to leadership roles. The aim of this thesis is to investigate women's and men's leadership within the construction and civil engineering industry based on three leadership theories: transactional, transformative, and situational leadership. Specifically, the study is based on the respondents' own perceptions of their leadership. Additionally, we examine whether gender influences the choice of leadership style. The study adopts a qualitative nature with a phenomenological approach to capture individuals' perceptions. Twelve semi-structured interviews were conducted to gather the primary data of the study. The collected material underwent a seven-step analysis process to identify the study's themes, which were subsequently analyzed. The study's conclusion is that there were elements of both transformative and transactional leadership, but the majority of both men and women employed a situational leadership approach. The study found few differences between women and men in their leadership styles but did highlight factors that affect the attractiveness of the industry. / Bygg- och anläggningsbranschen har länge varit mansdominerad, på senare tid har klyftan minskat och en ökning av kvinnliga ledare har observerats. Könsfördelningen som råder inom branschen väcker frågor om ledarskap och understryker vikten av att genomföra studier som utforskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors ledarstil. Det är viktigt att förstå hur kön kan påverka ledarskapet och vilka faktorer som kan bidra till en inkluderande arbetsmiljö. Genom att studera tidigare forskning och analysera dessa skillnader ger studien en djupare insikt i de egenskaper och stilar som män och kvinnor kan bidra med i ledarskapsrollen. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnors och mäns ledarskap inom bygg- och anläggningsbranschen utifrån tre ledarskapsteorier: transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap. Specifikt bygger studien på respondenternas uppfattning om det egna ledarskapet. Vi undersöker även om genus påverkar valet av ledarskapsstil. Studien utgår ifrån en kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats för att fånga upp individers uppfattningar. Tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in studiens primärdata. Det insamlade materialet har genomgått en analysprocess i sju steg för att finna studiens teman som sedan har analyserats. Studiens slutsats är att det fanns drag av både transformativt och transaktionellt ledarskap men att majoriteten män och kvinnor använde sig av ett situationsanpassat ledarskap. Studien fann få skillnader mellan kvinnor och män i deras ledarskapsstilar men däremot uppmärksammades faktorer som påverkar branschens attraktivitet

Bakgrund: Bygg- och anläggningsbranschen är en olycksdrabbad bransch. För att kunna motivera medarbetarna till arbete i riskfyllda arbetsmiljöer styr företag med belöningssystem. Belöningssystemet formar i sin tur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Dock motiveras alla medarbetare av olika belöningar vilket i sin tur präglar arbetsplatserna och dess arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studien är att undersöka samt analysera hur företagens belöningssystem formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom bygg- och anläggningsbranschen. Vidare är syftet att ta reda på hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i sin tur formar den fysiska arbetsmiljön. Metod: Vi har använt oss av två forskningsdesigner; tvärsnittsstudie och flerfallstudier som vi har genomfört på 5 olika företag som är verksamma inom bygg- och anläggningsbranschen. Det empiriska materialet har samlat sin genom semistrukturerade intervjuer med 10 personer från dessa företag. Studien har en induktiv forskningsansats. Slutsats: Vi kom fram till att belöningssystemet är med och formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, eftersom belöningar bland annat avgör hur motiverade medarbetarna är och hur de därmed integrerar med varandra. Sammanhållningen var också det som vi ansåg låg närmast kopplingen till den fysiska arbetsmiljön. / Background: The construction industry is accident-prone. To motivate employees to work in risky work environments, companies use reward systems. The rewardsystem in turn shapes the social and organizational work environment. However, all employees are motivated by different rewards, which in turn characterizes the workplace and its working environment. Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze how companies’ reward systems shape the organizational and social work environment within the construction industry. Furthermore, the aim is to find out how the organizational and social work environment in turn shapes the physical work environment. Method: We have used two research designs; a cross-sectional study and multiple case studies that we have carried out at 5 different companies active in the construction industry. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 people from these companies. The study has an inductive research approach. Conclusion: We concluded that the reward system is involved in shaping the organizational and social work environment because, among other things, rewards determine how motivated the workers are and how they are thus intrigued with each other. Social cohesiveness was also what we considered to be the closest connection to the physical work environment.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.