<p>I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.</p>

<p>This master thesis examines the copyright law with the purpose of sorting out the consequences and the effects of the law impacted on libraries. The theories used are mainly discourse analysis and public domain theory. At the centre of the examination is the effects that copyright law bring to libraries and their ability to perform their work. A major part of this thesis is gathered around the analysis of the presumptive key words that give the structures of copyright law the possibility to claim rightfulness. This is an outspoken strategy to illustrate the discourse of copyright law. Through the whole working process the author is trying to keep a critical point of view. The literature that is used consists to the biggest parts of texts written as an examination of the copyright law and the effects of the law. The author also uses legislations and laws regulating libraries work in society. The goal of the examination is to point out and discuss the friction that appears when one system of intellectual property is institutionalized in society. With this comes the mission of opening a discussion concerning the possibilities for libraries to “keep going strong” in a time deeply influenced and regulated by copyright law.</p>

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.

This master thesis examines the copyright law with the purpose of sorting out the consequences and the effects of the law impacted on libraries. The theories used are mainly discourse analysis and public domain theory. At the centre of the examination is the effects that copyright law bring to libraries and their ability to perform their work. A major part of this thesis is gathered around the analysis of the presumptive key words that give the structures of copyright law the possibility to claim rightfulness. This is an outspoken strategy to illustrate the discourse of copyright law. Through the whole working process the author is trying to keep a critical point of view. The literature that is used consists to the biggest parts of texts written as an examination of the copyright law and the effects of the law. The author also uses legislations and laws regulating libraries work in society. The goal of the examination is to point out and discuss the friction that appears when one system of intellectual property is institutionalized in society. With this comes the mission of opening a discussion concerning the possibilities for libraries to “keep going strong” in a time deeply influenced and regulated by copyright law.

Informationsplattformen Internet har blivit som en självklarhet för många. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrättsintrång på Internet och utmaningen att komma till rätta med problemet utgör främst fall där Internetleverantörer eller så kallade mellanhänder av teknikens hjälp endast tillhandahåller uppkoppling till nätet. Med anledning av att Internetleverantörers tjänster utnyttjas av kunder för att begå intrång kan det diskuteras huruvida det är möjligt och eftersträvbart att ålägga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begränsa åtkomsten av Internet. Vitesförbudsbestämmelsen 53 b § i upphovsrättslagen och även annan reglering ger begränsat utrymme för att meddela förelägganden mot mellanhänder i den utsträckning som torde vara önskvärd utifrån den olagliga verksamhet som förekommer på Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahålla uppkoppling till tjänster som används på ett sätt som innebär upphovsrättsintrång. Domstolen är uppenbart medveten om att ”förbjuda uppkoppling” respektive ”blockera” endast innebär en hårfin skillnad. Även i den situation när tjänsten kommer ifrån ett land utanför EU och torde vara laglig i det landet verkar heller inte påverka svaret på frågan. Det kan anses att EU-rätten talar för en mer generös tolkning med hänsyn till exempelvis ett nyligen avgjort mål från Storbritannien. Dock framgår det av EU-rättspraxis att nationell domstol inte tillåts att i förebyggande syfte och utan utredning om intrång framtvinga blockering eller införande av filtreringssystem. En annan frågeställning som aktualiseras är om en möjlig censur av Internet kan anses förenlig med censurförbudet i grundlagarna och om ett åläggande kan anses förenligt med förbudet för medlemstaterna att ålägga en allmän övervakningsskyldighet för tjänsteleverantörer. / Internet as a platform for information has become as obvious to many. However, technological developments have resulted in widespread copyright infringement on the Internet and the challenge to deal with the problem are mostly cases where Internet service providers (ISPs) or known as intermediaries by using technology only provides connectivity to the Internet. As a result of those ISPs whose services are utilized by customers to infringe, it may be arguable whether it is possible and pursued to impose these suppliers a blockage obligation to limit access of the Internet. The rule of injunction § 53 b of the copyright law and other regulations provide limited scope for injunctions against intermediaries to the extent as would be desirable from the illegal activities on the Internet. According to § 53 b, the ISPs are banned from providing access to services that are used in a way that constitutes copyright infringement. The Court is obviously aware of the subtle difference between “prohibit access” and “block”. Even in the situation when the service comes from a country outside the EU and could probably be legal there does not seem to affect the response to the question. It may be considered that EU law could points out a more generous interpretation regarding, for example, a recently determined case from the UK. However, it appears from the EU law that national courts are not allowed to force blocking or introduction of filtering system only in order to prevent a future infringe and without investigation of such an infringe. Another question that arises is whether a possible censorship of the Internet can be considered as consistent with the censorship ban in the constitutions and whether an injunction may be considered compatible with the prohibition for Member States to impose a general monitoring obligation on service providers.

<p>Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat ämne runt om i världen sedan fildelningstjänsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. På senare år har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrättskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillämpas inom illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka åtgärder de tillämpar för att fortsätta och skydda sin verksamhet.</p> / <p>Abstract: Illegal file sharing has become a hot topic around the world. The topic has been heavily discussed since the young Shawn Fanning created the file-sharing service Napster. In recent years many new file sharing technologies has been developed and copyrighted files is now shared and downloaded by hundreds of thousands of peoples in Sweden.</p><p>The thesis purpose is to give a description of technology and laws which are applied in the area of illegal file sharing. And also to describe different actors which appear within the area of illegal file sharing and which measures they apply to continue and protect their activities.</p>

No description available.

This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ‘theory of the knowledge commons’ has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law. To get a wider perspective, international literature such as official and law-binding documents from the Nordic countries and the European Union have also been consulted. Policies and contributions to the debate about making cultural heritage available online have also been included to give light to the complexity of the question. In 2013 the Swedish copyright law was changed to facilitate for certain archives and libraries to sign an agreement with a so called Collective Administration Organization (CAO). There are no examples of ECLs being used by Swedish archives for classical archival materials even if the possibility to draw up this type of agreements has existed since 2005. One of the reasons might be the complexity of the law and that the archival institutions have problems of interpreting it. The institutions often avoid providing access to their materials online or choose material they know is in the public domain already. Finding copyright holders before publishing material online is time-consuming. One of the major advantages of functional ECLs is that they save time and resources – both for the archival institutions and the copyright holders. The ECLs provide an opportunity for the archival institutions to share their collections with the public and the copyrights holders get an organized way to communicate their terms and conditions. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Ett av de mest populära community:n på internet och en av världens mest populärastewebbplats i dag är videotjänsten YouTube. Strömmande tjänster blir alltmer efterfrågade i taktmed att tekniken utvecklas och bandbreddens prestationsförmåga inte längre är en begränsning.Inte minst har strömmande tjänster, i synnerhet YouTube, blivit populärt på grund av desskopierade innehåll av användare, i motsats till det egenskapade. Många av de uppladdadevideoklippen är upphovsrättsskyddade och just sådana videoklipp har visat sig tendera att varasärskilt efterfrågade bland användarna.I den här uppsatsen tittar jag på användarnas beteenden på YouTube i form av en observationnär de laddar upp upphovsrättsskyddat material. Jag undersöker hur användare ställer sig tillupphovsrätten och de regler som råder på YouTube genom en enkätundersökning. Slutligenintervjuar jag två advokater specialiserade inom området för att ta del av deras professionellasynsätt. Uppsatsen presenterar de observerade användarstrategierna och reflektionerna.