Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt. Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.

Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren, vilket leder till större sannolikhet för att sjuksköterskan får vårda patienter som inte talar samma språk. Forskning visar att patienter upplever ökad sårbarhet vid språkbarriärer, dock att de är relativt nöjda med den vård de fått. Språkbarriärer kan försvåra för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation med patienten, vilket kan leda till ökat lidande. När kommunikationen inte fungerar minskar patientsäkerheten vilket kan resultera i vårdrelaterade skador. Att ta reda på hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter som inte talar landets officiella språk är viktigt för att kunna göra vården mer patientsäker. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte talar landets officiella språk. Metoden som använts är litteraturstudie. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras fyra teman, dessa är: att vårda med hjälp av utbildad tolk, att vårda med anhörig som tolk, att vårda utan tredje part och att vårda med strategier vid språkbarriärer. Resultatet visar att språkbarriärer både har positiv och negativ inverkan på vården sjuksköterskan ger. Språkbarriärer ökar risken för missförstånd och försvårar för sjuksköterskan att delge information till patienten. Språkbarriärer kan dock medföra tillfälle till reflektion och ökad medvetenhet för patientens behov. Resultatet visar även att utbildade tolkar är det bästa hjälpmedlet för att överbrygga språkbarriärer och att användning av anhöriga som agerar tolk kan hämma vårdkvalitén. Sjuksköterskor bör använda reflektion för att få ökad förståelse för patienten och för att kunna förändra den omvårdnad de ger. Sjuksköterskor bör även ta tillvara på anhöriga som en bra resurs, däremot kan de hämma vårdkvalitén när de används som informella tolkar.

Bakgrund:Hemodialys är den vanligaste dialysen vid kronisk njursvikt. I Sverige behandlas 3175 patienter med den livsuppehållande behandlingen. Behandlingen kan leda till ett förlängt liv men det kan även framkalla en existentiell kris. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar varje patients upplevelse för att öka motivation i behandlingen. Syfte:Syftet var att belysa patienters upplevelse av att behandlas med hemodialys. Metod:Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som baserades på 14 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl. Analysförfarandet utgick ifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat:Dataanalysen genererade i fem kategorier och 15 underkategorier. Behov att acceptera sin behandling handlade om att en positiv inställning och stöd från omgivningen kunde ha en gynnade inverkan. Det framkom att behandlingen tog över livet vilket innebar att patienter ställdes inför en ny livsomställning. Patienters autonomi begränsades vilket påverkades av att patienter förlorade sin frihet. Begränsad vardag belyser hur vardagen blev påverkad utifrån olika faktorer som behandlingen medförde. Studiens sista kategorin handlade om utmaningen av att förhålla sig och leva med restriktioner. Slutsats:Det fanns olika upplevelser av behandlingen därav både positiva och negativa. En del patienter uttryckte ett behov av kunskap och information om behandlingen. Vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig uppgift att utifrån patienters upplevelser identifiera och tillgodose behov och på så vis främja deras hälsa.

Sammanfattning Bakgrund:  Bröstcancer är en benämning på en elakartad tumör i bröstkörteln. Den främsta behandlingsmetoden är mastektomi som innebär att den angripna delen av bröstet eller hela bröstet opereras bort. Strålbehandling, cytostatikabehandling och/eller hormonell behandling ges ofta efter en mastektomi i syftet att minska risken för återfall och är kända för att orsaka en rad biverkningar som sänker livskvaliteten. Kvinnor som får en cancerdiagnos får ett psykiskt trauma som utlöser krisreaktioner och därav upplever lidande som påverkar deras livskvalité och välmående negativt. Som sjuksköterska är det viktigt att sträva efter att förstå den unika, lidande människans perspektiv och sätta sig in i individens livssituation för att kunna ge personcentrerad omvårdnad och ett gott bemötande. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt Graneheim och Lundman, baserad på 3 antal patografier. Resultat: Resultatet presenterades i form av två huvudkategorier: Förändrat känsloliv och Förändrad kropp. Förändrat känsloliv belyste negativa psykiska upplevelser i samband med cancerbeskedet och medföljande livsförändringar såsom ångest, oro och sorg. Förändrad kropp belyste bland annat kvinnornas fysiska förändringar i samband med bröstcancer och dess behandling samt biverkningar som skapade negativa känslor hos kvinnorna. Slutsats: Litteraturstudien visade att lidandet hos kvinnorna med bröstcancer uttryckte sig både kroppsligt och känslomässigt. De drabbade kvinnorna upplevde många obekväma biverkningar samt negativa känslor som ledde till att kvinnornas liv försämrades kraftigt och ofrivilligt. För att kunna hantera alla dessa förändringarna på ett bra sätt skulle kvinnorna ha behövt psykologisk hjälp från vården. Resultat från litteraturstudien kan användas vidare för att studera exakt vilken typ av hjälp skulle fungera bäst för kvinnorna som drabbas av bröstcancer. Nyckelord: bröstcancer, lidande, upplevelse

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i världen är hjärtinfarkt, men att överleva en hjärtinfarkt blir allt vanligare i Sverige. Att överleva en hjärtinfarkt kan göra att personen hamnar i en kris eller skapa en oro. Råd och stöd som kan innebära livsstilsförändringar kan rekommenderas till personen för att inte drabbas av en till hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden är en litteraturstudie som baserats på Polit & Beck’s (2016) nio steg. Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes för att samla in data. Artiklarna som ingår i litteraturstudien kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck´s (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta resulterade i totalt tio artiklar, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: förändringar i samlivet, fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen. Slutsats: Livet efter en hjärtinfarkt kan upplevas som förändrat. Deltagarna upplevde både negativa och positiva förändringar som påverkat deras liv, men de hade en vilja att komma tillbaka till livet de hade.

No description available.

<p> </p><p>Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.</p>

<p>Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.</p>

<p>Kronisk sjukdom betraktas som det största</p><p>växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.</p><p>Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar</p><p>stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar</p><p>känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.</p><p>Syftet var att belysa individers upplevelser av att</p><p>leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som</p><p>en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar</p><p>granskades. I resultatet framkom flera faktorer som</p><p>påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,</p><p>dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt</p><p>relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter</p><p>individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och</p><p>emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.</p><p>Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en</p><p>tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god</p><p>omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors</p><p>upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien</p><p>kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap</p><p>vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.</p>

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?</p><p>-Hur upplever ungdomarna sin vardag?<strong></strong></p><p><strong>Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?</p><p>-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?</p>